Åderförkalkningen minskade – trots skyhögt kolesterol

Passande till det senaste larmet i Norge om Lavkarbo och kolesterol har Ann Fernholm skrivit om kolesterol och åderförkalkning.

 

Comments

  1. 1

    Helt följdriktigt: högt socker förstör kapilärerna (njurar och ögonbottnar t ex) och insulinet slammar igen de grövre kärlen. Med mycket kolhydrater i maten bildas små täta LDL-partiklar, som ger inflammation i kärlen. Allt detta slipper man med lågkolhydratkost, om man är restriktiv med proteinerna dvs LCHF!

  2. 2
    stenbj says:

    Väl talat Dacke. Vi har lärt oss mycket de senaste åren!
    Man kan även kompensera ett tillfälligt höjt proteinintag med ett par glas vin.
    I Frankrike paras därför alltid Fois Gras med vin eller Champagne.
    Levern slutar då snabbt att producera extra blodsocker under natten trots förhöjt proteinintag vilket då följdriktigt bevarar kärlen från både högt socker och ditto insulin. När hungern senare anländer kan cellerna matas och glycogendepåerna fyllas på utan sockertoppar. Snillrikt, så länge systemet nyttjas i moderation.

  3. 3
    tombola says:

    Kan nog vara klokt att dricka vin istället för mjölk – problemet för många är väl att hålla en vettigt låg konsumtion,,,,,

    http://www.svd.se/mat-och-vin/mjolk-mojlig-orsak-till-prostatacancer_6716791.svd

  4. 4
    stenbj says:

    @ tombola:
    Tack för länk till intressant artikel !
    Mjölk innehåller 5% socker i form av laktos.
    Det är ca hälften av läsk eller fruktjuice. Endast grönsaksjuice innehåller det goda med mindre socker, men jag är inte säker på vilka grönsaker är bäst !
    I grädden som är mycket dyrare slipper man iaf 98% av sockret i mjölken då endast 0.1% är kvar, och dessutom mättar det så att man inte snabbt får behov av mer mjölk, läsk eller mackor…

    Det ligger nog en hel del i den tydliga korrelationen prostatacancer med ökad mjölkförtäring.
    Borde även vara mer hjärtsjukdom och diabetes om man tar NFAT i åtanke..
    Inte bara läsk, fruktjuice och mjölk höjer blodsockret, även statinerna ! Ökad risk för hjärtsjukdom t.ex pga högt blodtryck orsakas av höjt blodsocker pga hög mjölkkonsumtion. Med ”god regelbunden läkarkontroll” kan statiner läggas till vilket leder till ytterligare förhöjt blodsocker….

    Om man dessutom dricker öl istället för vin får man i sig en hel del socker (maltos ?) till samma alkoholmängd vilket innebär en reducerad god effekt av alkoholen på blodsockret morgonen därpå.
    T.ex Millers smakade jag en gång för några år sedan. Förstod snabbt varför ungdomarna vill ha den iskall med citron. Åtminstone smakade det rena sockerdrickan för mig!
    Den största faran av högt blodsocker är som Ann Fernholm just påpekat reduktionen av IGFBP-1
    som släpper det då cancerdrivande IGF-1 fritt. I artikeln påpekas just ökat IGF-1 men man känner inte till kopplingen via IGFBP-1 ock sockret..
    Eftersom PSA test är del av ett vanligt blodprov har jag ingen invändning till ”overscreening”.

    Igår kväll tog jag 2 glas vin. Jag har mätt morgonsocker ett par gånger sista veckorna och det har legat mellan 5.6 och 6.4 vilket förmodligen kan vara bra men i inte utmärkt (?)
    I morse blev det 5.0. Köpte mätaren för att mäta ketoner, vilket var intressant: Men så fort blodsockret gick upp åkte ketonerna ner under 0.5. Som alla äldre män har jag en del prostataproblem utan högt PSA vilket dock gör att jag söker en långtidslösning, som man som vanligt antar inte finns.

    Sedan att ökat kalciumintag ofta sätter sig på alla ställen utom i ben och tänder med suboptimal Vitamin D nivåer hjälper ju inte situationen i de nordiska länderna.

    En prostata cancer högriskprofil kan alltså bestå av ökat mjölkintag, statiner, inget vitamin D tillskott (utom det lilla lilla som tillsatts i mjölk) och alltid ordentligt med solskydd. Inte så ovanlig och stämmer delvis med vad artikeln berättar. Bättre justera en sådan än mäta PSA tycker jag !
    CoQ10 som talats nyligen om har en tydligen ganska okänd inverkan på blodsockret: Det hjälper till att sänka det !

    .

  5. 5
    stenbj says:

    @ tombola:
    Intressant hur man missar ”ELEFANTEN MITT I RUMMET” i SvD artikeln. Man skriver så här längre ned om riskfaktorer:
    ”b, Tillväxthormon
    Animaliskt protein och särskilt från mjölk bidrar till att kroppen ökar sin produktion av tillväxthormon. Det ger i sin tur upphov till insulinliknande tillväxtfaktor 1, igf-1, som bidrar till att utveckla befintliga tumörer. Studier har visat att höga halter igf-1 i blodet samvarierar med både bröstcancer och prostatacancer. Mekanismen är dock inte klarlagd och det är för tidigt att avgöra om igf-1 har stor eller liten betydelse.”

    Samma med hjärtsjukdom. Man rekommenderar att sluta med ”alla mejerivaror” och talar om ”animaliska proteiner”. Finns det någon känd mekanism eller belägg för att ”animaliska proteiner” ökar (fritt) IGF-1, alltså obundet av bindningsproteinet IGFBP-1 ?

    För sockret, vare sig från mjölken eller andra snabba kolhydrater, finns både mekanism och belägg via t.ex det som Ann Fernholm just drog fram i ljuset: Sockret minskar bindningsproteinet och ökar därigenom fritt IGF-1. Själv misstänker jag att både lösning och behandling blir ”för enkel”. Dessutom är ökat blodsocker alltid insulindrivande och högt (faste-) insulin är den största kända oberoende riskfaktorn för t.ex hjärtsjukdomar.

    Så antingen ignorerar man elefanten eftersom den knappast kan leda till inkomstbringande behandlingar och spinner på de lösningar som kan, eller också vet man helt enkelt inte tillräckligt trots att man är specialist.

  6. 6
    Tombola says:

    Socker i alla dess former är nog faran nummer ett men jag är övertygad om att många av oss överäter protein,,,,

    Själv drack jag sista glaset mjölk någon gång på 1970-talet men har till och från haft det i kaffe – hädanefter blir det enbart grädde,,,

    För övrigt känns som om det är dags att skaffa sig en kombinerad ketos & blodsocker mätare – jag är helt övertygad om att det är bra att vara i ketos av alla möjliga orsaker,,,,

  7. 7
    Professor Göran says:

    @ Tombola:

    Det är inte fel att ha ”koll på läget”.

    Själv har jag en kombinerad keton-glukosmätare samt en för enbart glukosmätning. Vad jag noterat är att den kombinerade mätaren visar klart högre glukosvärden än den som enbart mäter glukos men dessa mätare för hemmabruk har väl kanske ingen större precision.

    Vad gäller ketonmätningarna så kostar varje sticka 20 kronor medan glukosstickorna kostar runt 2. Vi brukar istället använda ketonstickor som man kissar på och de kostar också runt 2 kronor och de fungerar i stort sett lika bra som mätaren.

    Nu för tiden befinner både hustru och jag själv oss i ordentlig ketos (näst högsta värdet på stickan) och då mår vi som bäst. Man behöver inte mycket grönsaker för att falla ned ordentligt på ketonskalan. Jag har också noterat att när jag plussar på med grönsaker så går vikten nästan omedelbart upp några kilo men efter några veckor på strikt regim så tappar jag dessa extra kilon.

    För övrigt tycker jag samtliga kommentarer på den här tråden är intressanta och stärker mig i övertygelsen av att vi alla befinner oss på ”rätt spår”.

  8. 8
    stenbj says:

    @ Tombola:
    Väl talat! Med hjälp av en sådan mätare tror jag att du kan leva längre och rikare än med alla PSA tester i världen oavsett genetisk bakgrund. Beträffande insulin vet vi även att högt insulin är ett nödvändigt (?) villkor för övervikt.
    Idag skriver Mercola att 1/3 av all cancer är direkt relaterad till övervikt. Alltså sockret och andra kolhydrater i överskott igen…, som även framgår av artikeln.

    http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2013/06/15/obesity-dangers.aspx?e_cid=20130615_DNL_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20130615

    En sak till betr. SvD artikeln. Professor Gönberg tror att kanske 45% av fallen kan förklaras genetiskt, dock efter att endast ett par procent knutits till gener. Om man bygger vidare på Ann Fernholms resonemang ser det mer ut som om vi ökar KH-intaget från dagens 55% till kanske 70% borde det knappt bli någon procent kvar med gener som klarar av detta!
    Vid 20-30% KH från barnsben kanske någon procent inte klarar det och med dagens upgissade fantasisiffror som SLV rekommenderar (helt utan vetenskapligt stöd!) blir procenten just som idag. Med samma resonemang som Grönberg stöder sig på (fortsätt leta!) kan allt spinnas till genetiskt, som då blir ett ännu lukrativare område för forskare trots att vi vet att generna tar många många fler generationer att förändras än uppgången av den nuvarande sjukdomstrenden . Alltså fullständigt ologiskt ! Men alltid lättare att leta där det är ljust, varmt och välbetalt.

  9. 9
    LCHF-Bengt says:

    @ Professor Göran:

    Du skriver att grönsaker är negativt om man vill vara i optimal ketos. så hur har ni löst det?

    Jag äter ganska mycket grönt nuförtiden, men halva mängden protein mot förut, trots ganska häftigt motionerande. Åkte en 5 mils tur på förmiddan, utan att pressa mig alltför hårt. Formen förbättras i samma takt sen jag började med cyklandet. 6 veckor sen starten nu, totalt 481 km. Cykelbyxorna som satt löst på låren i början, sitter nu som gjutna runt låren. Även handleder och rygg får välbehövlig träning också.

  10. 10

    @ stenbj:
    En knapp dl till nötterna före middagen, med början 19.00. Lika mycket till ostarna efter huvudrätten kl 20.00. Därefter en liten kvällspromenad, en lagom traakig bok till sängs och man sover som en bebis!

  11. 11
    stenbj says:

    @ Professor Göran:
    Hej Göran,
    Har du några excel data eller plottade data av era ketoner och blodsocker (BS)? Dom får vara ”tidlösa” men samtidiga eftersom endast relationen är intressant i det här fallet.

    Om man sorterar bägge värdena efter t. ex BS tror jag att man kan se att över ett visst värde på BS (alltså normalt mellan 3 och kanske 8…) kan man inte få upp ketonerna över ett basvärde mellan 0 och 0.4.
    Basvärdet kan bero på inexakt nollning av mätaren/ mätarens noggrannhet eller ”basketoner”.

    Det är vad jag observerade när jag mätte bägge i början, men jag sparade inte data.
    Hälsningar Sten

  12. 12
    Professor Göran says:

    @ stenbj:

    Som Annika brukar säga så måste man känna efter vad som passar ens egen hälsa bäst och där är vi alla olika men i vårt fall gäller nästan ”nolltolerans” för att det är tydligt att min hustru inte tål några kolhydrater över huvud taget. Detta hindrade inte att vi nyss åt varsin jordgubbe men där går väl gränsen. Ett salladsblad, några gurkskivor och en körsbärstomat ligger också nära vår gräns. Våra utgifter för grönsaker är därför blygsamma.

    Vad gäller ketonmätningar så använder vi bara dessa för att se att vi inte avlägsnat oss från optimal ketos. När jag nyss avläste en sticka indikerade den att ketonvärdet var 16 mmol/L eller mer. För blodsockret gäller det att alltid ligga under 6 och där ligger vi normalt men min hustru är som sagt väldigt känslig på grund av sin allvarliga diabetes så värdena skjuter lätt iväg om hon ”syndar” det minsta.

    Min hustru vill inte ta några mediciner och inte heller utsätta sig för den inkompetenta ”diabetesvården” och samma sak gäller förstås för mig själv och mitt hjärta. Vad är det för mening för mig att uppsöka en kardiolog som inte ens vågar ta en diskussion med en påläst patient? Detta bygger knappast något förtroende för de ”medicinska specialisterna”. Det är därför lätt att bli beklämd när man tänker på den rådande vetenskapliga inkompetensen tillsammans med de dogmatiska trosföreställningar som genomsyrar vår sjukvård idag. Detta är förstås synonymt med det totala ointresset när det gäller att ta tag i de grundläggande orsakerna till våra sjukdomar.

  13. 13
    stenbj says:

    @ Professor Göran:
    Samtidigt som det är känt att bristande insulinkänslighet orsakar förhöjt blodsocker och att detta förvärras efter åratal av kolhydratsintag, sägs det det ofta att insulinkänsligheten kan förbättras.
    Detta kan vara viktigt att åtgärda även om sjukdomssymptom hålls på avstånd genom LCHF.
    Hur ändras insulinkänsligheten direkt genom LCHF ??

    Dålig insulinkänslighet hör ihop med högre fasteinsulinnivåer vilket är känt att höja sjukdomsrisken och betraktas som den värsta kända riskfaktorn för en förtidig död enligt stora studier.
    Dessutom ledde höjda insulinnivåer för att normalisera diabetikers blodsocker till ökad dödlighet i det stoppade Engelska ACCORD försöket . Alltså högre insulinnivåer kan vara farligare än högt blodsocker!
    Jag har därför nyligen tagit prov på mitt fasteinsulin eftersom jag undrar hur det ligger till efter 1.5 år på strikt LCHF.
    LCHF i sig kanske ändrar insulinkänsligheten, men vad kan man göra ?
    Har nedan försökt göra en sammanställning, i godtycklig ordning!

    1/ Motion tills glykogendepåerna i muskler och lever töms bör vara viktigt så att blodsockret kan gå ned till kanske 5.0 och stanna där tills morgonen därpå. 30 minuter hårdare träning varannan dag kan räcka på LCHF. Vilken målsättning bör man ha för morgonsockret?

    2/ Viktnedgång minskar insulinresistansen eftersom det blir fler ”fettceller med kapacitet” tillgängliga för att snabbare minska tillfälliga sockertoppar, så länge medelvikten hålls densamma efter viktnedgången fås denna buffert alltså.

    3/ CoQ10s goda inverkan på hjärtsjukdomar talades det nyligen om. CoQ10 sänker bl. a. blodsockret! Hur mycket vet jag ej, men diabetikar har tom. varnats !. Eftersom CoQ10 saknar (andra) kända sidoeffekter borde man inte anmoda diabetiker att ta mindre insulin med detta tillskott?. Eftersom så goda inverkningar på kärlsjukdomar kanske CoQ10 även minskar insulinresistansen, vilket har indikerats i studier.

    4/ Alkohol i form av t.ex vin 1-2 glas, men inte öl. Håller nere morgonsockret dan därpå, även om extra proteiner förtärts vilket passar utmärkt! I mitt fall går BS från ca. 6 till ca. 5 . Kan man anta skadorna av högt blodsocker är dos- och exponerings- proportionerliga och börjar från noll vid 5.5 eller 5.0 eller 6.0 ?

    5/ Reducering av proteinintag.

    6/ Statiner är kända att höja blodsockret, ytterligare en anledning att glömma dom.

    7/Minska omega 6 har visats minska insulinresistensen. (Stephan Guynet bl. a.)

    8/ Öka omega-3 fett ökar insulinkänsligheten. (Med måtta)

    Kritik och mer förslag är välkommna!

    Direkta anledningar till att god insulinkänslighet och lågt blodsocker är bra:
    Lägre blodsocker normaliserar direkt BindnigsProteinet till IGF-1 och minskar då risken både för cancer (see Ann fernholms blogg nyligen) OCH kärlsjukdom.
    Högt blodsocker har visats genom proteinet NFAT i kärlväggarna direkt orsaka inflammation som leder till förkalkningar av kärlväggarna. Stor forskning pågår i Lund på möss och man hoppas tydligen nu på en medicin (inhibitor) som gör att man kan äta kolhydrater utan kärlskador.

  14. 14
    Annika Dahlqvist says:

    @ 13 stenbj:
    Ad 1. Många av de sjukaste kan inte motionera och de får ändå ofta helt dramatiska hälsovinster av LCHF. Jag tycker därför inte att vi ska alltför mycket poängtera motionens roll för hälsan.
    Jag tror inte att motionärer generellt har lägre morgonsocker än de som inte motionerar. Högt morgonsocker beror på glukoneogenes under natten, och denna minskas inte av motion.
    Däremot mår man bra av motion, fast den effekten är en färskvara.
    Sen är det en fråga om hruvida det har en positiv nettoeffekt på hälsan att med läkemedel minska på glukoneogenesen, tex med Metformin eller Januvia/Victoza. Är denna effekt utvärderad på lågkolhydratätare? Så länge jag inte vet att detta är bevisat tänker jag fortsätta att vara medicinfri.

  15. 15
    tombola says:

    @ stenbj:
    Det är ju högst rimligt att fasteblodsockret sänks med motion då ju glukoneogenesen rimligtvis adderar blodsocker från en lägre nivå men det ska vara lite hårdare form av motion – gärna intervallträning,,,,

    Finns en del skrivet om detta i FYSS.

    Har hittat uppgifter om att långtidssocker minskar 10-15% med hjälp av 30 minuter daglig motion.

    1 piller metformin sägs motsvara 20 – 30 minuters motion,,,,

    Tror nog att D-vitamin har stor betydelse samt krom,,,

    Snart får vi nog försöka samla ihop våra fynd på ett organsiserat sätt – det finns ganska gott om info på nätet men inget samlad information,,,,

  16. 16
    Annika Dahlqvist says:

    @ 15 tombola:
    FYSS är utabetat på kolhydratätare. Men jag tvivlar på att morgonsockret sänks ens på dem med motion. Det är visat att långvarig motion höjer blodsockret, genom glukoneogenes, sannolikt pga frisättning av stresshormoner.
    Du Tombola, som inte är diabetiker, kan nog inte utvärdera detta på dig själv. Någon diabetiker som har testat dessa mekanismer?

  17. 17
    stenbj says:

    @ Annika Dahlqvist:
    Annika, helt överens att det inte finns någon anledning att morgonsockret sjunker med motion hos kolhydratsätare, däremot med LCHFkost enligt nedan!!

    Detta med motion och bra morgonsocker kommer från en god vän till mig som varit diabetiker-2 i mer än tio år och startade LCHF ungefär samtidigt som jag i January 2012.
    Första 6-9 månaderna gick utmärkt med viktnedgång, mindre insulin och bättre blodsocker men sedan stagnerade framsteg och viktnedgång. Morgonsockret steg ofta över 7 och proteinerna misstänktes och minskades men ingen långvarig lösning. Men senare rapporterade han dock att om han tränade hårt i ca 30 minuter så höll sig sedan blodsockret normalt i nära två dygn!
    Varför? Funderade på intervallträning och tillväxthormoner och läste lite om träning, blodsocker och glykogen. Där framkom det att glykogendepåer i muskler och lever inte räcker för mer än ca 30 minuters hård ansträngning! (stackars kolhydratare..) Därför måste kolhydratsbaserade idrottare matas regelbundet med sockervatten och annat för att klara längre lopp!

    Det stod sedan något mycket intressant: Efter att glykogendepåerna tömts tar det upp till 4-5 timmar att fylla dom igen! Men detta inte gällde LCHF så socker-påfyllningen kom från både mat och leverglukogenesis av proteiner. Men i LCHF fallet måste nästan allt komma från glukogenesis.
    Då blir tiden – 48 timmar plötsligt riktig rimlig, alltså 10X längre ersättningstid på lågkolhydratskost. Alltså borde dom 2 dygnen efter hård träning som min vän säger att hans BS håller sig normalt efter träning väl kunna förklaras med dom tömda glykogendepåerna: Så länge dessa inte är fyllda fylls de på och under tiden hålls BS på en lägre basnivå, blir teorin, som naturligtvis fortfarande bara är en teori som dock låter vettig.
    Jag tycker att den större frågan – speciellt om man är sjuk och inte kan motionera – är varför levern producerar sockernivåer som är ohälsosamma ? Är det pga insulinresistans vilket resulterar i att en viss BS nivå inte är tillräcklig att mata en del celler, så levern producerar mer för att täcka ett behov? Eller är det en ”minimiproduktion” som blir för hög om metabolismen sjunker under en viss nivå med ökande ålder?

  18. 18

    @ stenbj:
    Leverns produktion av socker regleras i normala fall av insulinnivån: Lågt blodsocker ger lågt insulin ger mera leverproducerat blodsocker tills rätt nivå uppnåtts. När levern blir insulinresistent, dvs lomhörd för insulinets signal. producerar den för mycket socker, varvid insulinet stiger,för att lagra undan.

  19. 19
    tombola says:

    @ stenbj:
    Tillsvidare tror jag att både LCHF;are och sockerdrivna kan få lägre fasteblodsocker genom motion men det är möjligt att vi som äter LCHF har större nytta av motionen – det verkar vara så enligt de teorier du nämner,,,,

    Var har du läst detta – jag skulle gärna vilja läsa mera om detta!

  20. 20
    stenbj says:

    @ tombola:
    Tombola, tack för ditt intresse.
    Har ingen bättre referens än sunt förnuft.
    Som jag skrev en teori som verkar vettig.
    Goggla, säkert måste någon ha tänkt på det tidigare.
    Vi kan fortsätta prova eftersom det ser ut att fungera.
    Vi kan ju skriva tillbaks om flera resultat.

    Dacke, tack för att du bekräftar att det är insulinresistensen.
    Om du känner till någon bra studie som visar detta skicka gärna referens.

    Men frågan jag ställde i 13 kvarstår fortfarande:
    Vilken är bästa metoden – eller kombination – för att öka insulinkänsligheten långsiktigt ?
    Även om den nya teorin enligt ovan fungerar från dag till dag kan förlängda tider med lägre insulin verkligen förbättra ”lomhördheten” för insulin ?
    Hörseln blir ju sämre av oljud men knappast bättre av tystnad?

  21. 21
    tombola says:

    @ stenbj:
    Mer eller mindre kvalificerade gissningar,,,,,
    1) periodisk fasta
    2) intervallträning
    3) d-vitamin
    4) krom
    5) ketogen lågkaloridiet under längre tid

    Till och från under 100-tals timmars surfning har jag stött på nummer 5, verkar som om en diet av samma typ som ges till epileptiker oxå verkar kunna reparera en fett lever, danskarna har gjort en del försök med detta men jag har inte läst på ordentligt ännu,,,,,,

  22. 22
    stenbj says:

    @ tombola:
    Ytterligare stolpar:
    Cinnamon eller kanel omnämns som en primär insulinkänslighetsförstärkare på ett flertal ställen.
    Även kaffe ! Här sägs specifikt att ”Chlorogenic acid” som finns i kaffe har effekten att minska just leverns glykogenproduktion!
    En ingående artikel här:http://www.lef.org/magazine/mag2005/dec2005_report_cinnamon_01.htm

    (Annars stötte jag på flera ställen att minskad insulinresistens från träning kan försvinna med Vitamin C intag !)

    Det får bli lite cinnamon i kaffet för min del ett tag framöver. Går även att ha i hett vatten som te upptäckte jag.

    Sedan märkte jag att jag blev ganska varm inom 10 minuter efter en kopp med cinnamon te (min första !) och slog då upp cinnamon och metabolism. Jodå, det ser ut att stämma. ”Ökad metabolism
    8% under 20 minuter” påstår artikeln nedan . Alltså en stark omedelbar effekt, vilket bör hänga ihop med omedelbart ökat blodsockeupptag.

    Alltså lägg till listan:
    6/ kanel
    7/ Kaffe

    Kanel:
    http://www.livestrong.com/article/491512-does-cinnamon-increase-metabolism/

  23. 23
    Anders S says:

    Re: #21

    Jag fastar från lunch de dagar jag dansar på kvällen. Det blir 9 timmar inledande fasta och sedan vanligtvis 4 timmar 15 minuter dans, ibland längre tid (non-stop sex timmar). Under tiden dricker jag bara vatten. Jag äter inte förrän jag kommer hem. Då har jag fastat i sammanlagt 14-15 timmar och varit såpass aktiv att jag fått byta till torra kläder, linne/t-shirt, vanligtvis mellan två till fem gånger. Ibland får jag kramp i benen vid fyratiden på morgonen efteråt. Hade varit intressant att testa kortisolnivåer, insulin och blodsocker under natten och morgonen. Vaknar utsövd och harmonisk.

  24. 24
    tombola says:

    @ stenbj:
    Går att lägga till grönt te och vitlök oxå,,,,,

    Hur stor effekt som detta har är däremot svårt att hitta siffror på.

  25. 25
    stenbj says:

    @ tombola:
    Lägg gärna till till din lista från ovan även omega 3 och COQ10 . Även svart te har jag sett listat.
    Sedn kan vi med allas hjälp försöka ordna dessa efter bästa känd inverkan.

    Beträffande tömda glykogendepåer stabiliserande inverkan på blodsockret vid lågkolhydratskost:
    Det är ingen teori utan en slutledning baserad på tiden det tar att återställa glykogendepåer efter motion med normalkost, bl.a. enlig den här artikeln:

    1/ http://www.joslin.org/info/why_is_my_blood_glucose_sometimes_low_after_physical_activity.html
    och
    2/ levern blir på en lågkolhydratskost tvungen att göra nästan hela jobbet att återställa glykogenet.
    3/ Antar slutligen att muskel/lever glykogenet fortfarande återställs även efter längre tid med LCHF.
    Om 1,2 och 3 gäller kan det ta ca 2 dygn att återställa muskelglykogen på LCHF kost.
    2 dygn efter motion är tiden vi har uppmätt normalt stabilt blodsocker hos EN ENDA diabetiker !
    Så det hela är i sin linda, eftersom detta kanske går snabbare med tiden t.ex !

    Artikeln (1) säger dessutom att BS kan sjunka under normalt efter hård träning vilket inte skall vara något problem alls när man är anpassad till LCHF kost eftersom ketoner då snabbt ersätter.

  26. 26
    Tombola says:

    @ stenbj:
    Artikeln under 1 bör handla om T1 och då kan motion mycket väl ge upphov till för lågt blodsocker.

    En T1:a måste ju anpassa sitt insulinintag efter både när hen äter och fysisk aktivitet – livet blir ju så klart både enklare och hälsosammare vid LCHF drift där ju variationerna på BS blir betydligt mindre än om vederbörande är sockerdriven,,,,

    För en T2 som enbart äter LCHF och eventuellt metformin torde risken för alltför lågt BS vara rätt så liten.

  27. 27
    tombola says:

    @ stenbj:
    Mycket talar för att vi borde försöka samla ihop våra tankar och nät fynd för att på det sättet få ett kontinuerligt uppdaterat dokument,,,,

    Annika hävdar att motion kan ge ökat BS på grund av stress – det är nog riktigt om man motionerar i elitklass vilket jag tror det är få diabetiker i 50+ som gör vilket torde vara en majoritet när det gäller T2,,,,

    Dock kommer åldern att sänkas rejält – många invandrare ger sina barn rejält med sötsaker redan som spädbarn och i många kulturer anses nog lite kula innebära status ungefär som det gjorde bland överklassen hos oss för något hundratal år sedan,,,,

    Så – har nyss avverkat min cykelrunda, läggs tidigare enligt våra diskussioner om högt morgon socker, dessutom i intervall form istället för det normala ”tuggandet”,,,,

    Alla sär skriv ningar sköter min surfplatta om – jag orkar inte rätta dem hela tiden,,,,

  28. 28
    Lchf-Bengt says:

    @ Anders S:

    Det där med kramp i benen, skulle ju kunna ha med saltbrist att göra?

  29. 29
    stenbj says:

    @ tombola:
    Den ihopsamlingen vi gjort är en bra start! Vi behöver ett format på resten!
    Vanlig motion har som du säger mer en avslappnande än en stressande inverkan vilket bör sänka BS om man var stressad innan. Stress har kopplats till hjärtsjukdom sedan antikens dagar. Att stress även höjer blodsockret bl. a. genom att sänka insulinnivåer är numera välkänt.
    Men att höjt blodsocker omedelbart skadar blodkärl via NFAT proteiner är dock mindre känt och
    detta formar en länk som direkt förklarar varför stress orsakar hjärsjukdom, ju långvarigare ju värre eftersom blodkärlskadorna bör vara en funktion av förhöjning x exponeringstid.

    Pss, alltså genom höjt blodsocker, bidrar stress till förhöjd och aggressivare cancer risk genom att sänka IGFBP-1 vilket direkt minskar kontrollen över IGF-1. Lägg till detta dagliga pp sockertoppar från dagens kolhydratsladdade standardmat….

  30. 30
    stenbj says:

    @ Lchf-Bengt:
    Så snart man slutar med snabbmaten bör man öka saltintaget eftersom det är den skräpmaten som innehåller det extra saltet vi är varnade för!. Magnesiumsalt lär vara bäst mot sträckningar, och även någon B-vitamin. Lite B-komplex under en vecka kan ge skillnad. Hoppa över/reducera när urinen blir gul.

  31. 31
    Anders S says:

    Lchf-Bengt Skrev:

    @ Anders S:
    Det där med kramp i benen, skulle ju kunna ha med saltbrist att göra?

    Ja, om jag tar magnesiumtillskott så får jag ingen kramp. Det känns bara så motbjudande att behöva ta tillskott.

  32. 32
    Tombola says:

    @ Anders S:
    Högt blodsocker – högt insulin – svårt för Mg att komma in i cellen hävdar Mercola och en del andra,,,

    Även blodtrycket påverkas av Mg – halten i cellerna – den kan vara tillräckligt hög i blodet vilken inte betyder att Mg finns i cellerna,,,,

  33. 33
    LCHF-Bengt says:

    stenbj Skrev:

    @ Lchf-Bengt:
    Så snart man slutar med snabbmaten bör man öka saltintaget eftersom det är den skräpmaten som innehåller det extra saltet vi är varnade för!. Magnesiumsalt lär vara bäst mot sträckningar, och även någon B-vitamin. Lite B-komplex under en vecka kan ge skillnad. Hoppa över/reducera när urinen blir gul.

    Jag hade inte problemet med kramp, utan Anders S, Jag är nära nog helt frisk nu efter 3 år på strikt lchf.
    Men en fråga uppstod nu när du nämnde gul urin, det har jag, men är den inte gul vid B-vitaminbrist??

    Nuförtiden är jag aldrig törstig mer om man jämför med skräpmatstiden, även efter en cykeltur på flera mil dricker jag inte mer är en halv liter nu, jag tycker själv det låter litet, med ska jag behöva trycka i mig mer trots att jag inte är törstig?

  34. 34
    Frågvis says:

    LCHF-Bengt Skrev:

    stenbj Skrev:
    Hoppa över/reducera när urinen blir gul.

    @ Lchf-Bengt:
    Men en fråga uppstod nu när du nämnde gul urin, det har jag, men är den inte gul vid B-vitaminbrist??

    Oj…! Gul urin. Hur hänger detta ihop?
    Hoppa över/reducera om urinen blir gul?
    B-vitaminbrist om urinen blir gul?

    Vid den allra första tabletten blir urinen gul, tycker jag.
    Trodde att det var färgämnet i tabletten som färgade.

  35. 35
    stenbj says:

    LCHF-Bengt / Frågvis…:
    I mitt fall blir en svagt gulfärgad eller klar urin alldeles gyllengul dagen efter en B-komplex tablett.
    Detta lär indikera att ett överskott spolas ut.
    Tydligen är det bara B2 som är gyllengult när det blir för mycket.
    B-vitaminen som är bra för sträckning är lär vara B12 men BComplex med B12 kanske kan plocka upp andra liknande. Utan kött i dieten blir det lätt B12 brist.
    Bra att ni nämnde detta för när jag motionerade dgligen för ett tag sedan fick jag just en del kvällskramper i benen!

Speak Your Mind

*