Fruktos bidrar till överätning

Artikel i Dagens Medicin.
Försökspersonerna upplevde större mättnadskänsla efter intag av glukos än efter fruktos. Man såg även skillnader vid magnetkameraundersökning.

Fruktos finns i allt socker, även i frukt.

 

Comments

  1. 1
    Maggan A says:

    Finns det något ”livsmedel” som enbart innehåller glukos som sockerart?

  2. 2

    Det är tydligt att Dagens Medicin ”drabbats” av av paradigmskifte. Skönt att slippa slåss mot dom längre. Undrar om sjukvårdspersonalen läser sin tidsskrift? Undrar också hur de ställer sig till den här publikationen?

    http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/mer-fett-gav-mest-forbranning/

    Det skulle vara bra om Dagens Medicin meddelade Livsmedelsverket att de har haft fullständigt fel i 30 år. Undrar om det finns någon stackare idag som fortfarande tror på tallriksmodellen? Förutom kommunernas kostchefer.

  3. 3
    Annika Dahlqvist says:

    @ 1 Maggan A:
    Stärkelse först och främst. Dvs de absorberbara kolhydrater som inte smakar sött.

  4. 4
    Maggan A says:

    @ Annika Dahlqvist:
    aha kan man tolka det som att tex potatis är mindre dåligt än frukt?

  5. 5
    Mayne Sundewall Hopkins says:

    Då försöken gjordes i USA blir jag något misstänksam beträffande syftet — speciellt om det var ‘glucos syrup’ (‘corn syrup’) eller annat syntetiskt sötningsmedel som användes i försöken. Efter att ha läst den här artikeln också undrar jag om glukos verkligen kan vara hälsosammare än ‘the real thing’ d v s frukt? http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/allmanmedicin/fruktsocker-forklarade-inte-extrakilon/

  6. 6
    Annika Dahlqvist says:

    @ 2 Georg W:
    Jag tror absolut inte att vi kan lita på Dagens Medicin. Den är som andra tidningar endast intresserad av pengar och vill inte skapa en negativ image. De vill hålla sig väl med alla.

  7. 7
    Annika Dahlqvist says:

    @ 4 Maggan A:
    Jag tycker att en liten potatis till middagen är bättre än en frukt. Dessutom kan man äta närproducerad potatis medan den frukt man får tag i på vintern har fraktats över en stor del av jordklotet, och är troligen även mer giftbesprutad.

  8. 8
    Annika Dahlqvist says:

    @ 5 Mayne Sundewall Hopkins:
    Det intressanta viktmässigt med fruktos är att det orsakar mera hunger än glukos. I de studierna som metaanalysen tog upp åt grupperna lika mycket kalorier, och då missar man överätningsaspekten.
    Dessutom är fruktosen mera sjukdomsframkallande än glukos. Tex diabetes och cancer. Se Robert Lustigs filmer på YouTube, och läs hans bok.
    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=159463100X

  9. 9

    @ Mayne Sundewall Hopkins:
    Glukos och fruktos metaboliseras olika. Glukos tas om hand av kroppens celler med hjälp av insulin, medan fruktos metaboliseras i levern och ger fett i levern vid överskott. Fruktos har lågt GI dvs ger ingen eller mycket lindrig stegring av blodglukos. När det gäller mättnadskänsla diskuterar vi troligen reaktionen hos hypotalamus, som styrs bl a av hormonet leptin. Hypotalamus har emellertid en ganska komplicerad reaktionsmodell, vilket man upptäckte, när man försökte ge leptin för att dämpa hunger – det fungerade inte särskilt bra. Hur leptinet, insulinet och nu även fruktosen och eventuellt andra substanser påverkar hypotalamus är säkerligen inte helt utrett.

    The real thing dvs frukt är en mycket vidlyftig definition. Kiwi kan knappast jämställas med äpple t ex: helt olika vitaminbalans och sockerhalt. Banan är visst inte ens en frukt utan ett bär, har någon sagt, ganska mycket sötare än t ex en grapefrukt. Var hamnar vindruvor i detta sammanhang?

    Potatis är en stärkelserik underjordsgrönsak, som liksom många andra stärkelserika födoämnen får olika egenskaper beroende på tillredningssätt. Bakad potatis är rena sockerbomben (högt GI), medan kall kokt potatis, t ex i en potatissallad visserligen innehåller samma halt kolhydratrer, men ger en mycket lägre blodglukoskurva.

    Vad gäller upplevd mättnad och frukt tycker jag personligen att det är omöjligt att uppnå den varaktiga tillfredsställelse, som t ex en näve nötter ger. Man stillar törsten och efter en kort stund är man sugen på nytt.

  10. 10

    @ Annika Dahlqvist:
    Annika du skrev helt riktigt. ”…Dessutom är fruktosen mera sjukdomsframkallande än glukos.”,
    Det är naturligtvis av intresse att veta ”hur mycket mera” .och vad man kan göra åt det etc.
    Speciellt efter att noterat Lustigs kommentar om mindre VLDL-produktion i levern vid metabolism av stärkelse, eller ris (fruktosfritt): Han säger något ungefär som ”.. det resulterar i att en risbonde till slut får hjärtinfarkt, men dock inte förrän i 90-årsåldern …” , eller liknande.
    Studien jag länkat till längst ner visar tydlig skillnad i fasteinsulin och insulinkänslighet vid fruktos- och glukos -intag. Efter 10 veckor höjde fruktosgruppen fasteinsulinet med hela 10%…, medan glukosgruppen endast ökade med 3%. Isulinresistensen ökade med 17% med fruktos under samma tid och oförändrat i glukosgruppen. (Gluksgruppens fasteblodsocker minskade marginellt .)

    Efter ett år med samma kost blir det för fruktosen +50% per år på fasteinsulinet och +85% på (uppskattad) insulinresistens. (.. utan ”ränta på ränta”…)

    På 5 år: Hög regelbunden fruktoskonsumtion som ovan kan höja ett perfekt fasteinsulin från 3 till över 20 på endast 5 år. Ett farligt metabolt syndrom kan alltså bli etablerat på mycket kort tid genom felaktig kost.
    Från detta ser fruktosen att ha en betydligt sämre hälsoprognos än t.o.m. rökning.

    Men glukosen har alltså samma effekt som fruktos på fasteinsulinet, försämringshastigheten är dock mindre än en tredjedel av fruktosens.
    Vilket inte är noll! Ca. 15% per år, extrapolerat.
    Det stämmer med Lustigs Risbonde.
    Ett flertal större studier pekar också ut fasteinsulinet som den primära eller största hjärtsjukdomsrisken. LDL t.ex har i jämförande studier visats ha mycket låga risker.

    Men högt fasteinsulin går dock att driva ned !

    Endast 6 veckor LCHFkost ( 9% KH) MINSKADE fasteinsulinet hela 30% i den här studien:
    http://jn.nutrition.org/content/132/7/1879.full#ref-23
    Och det finns fler studier med nästan samma resultat.
    Och på köpet åker både visceralt fett och leverfett ned.
    Men hjärt- och leversjuka blir inte informerade. Forsknigen har funnits i åratal.

    Bra att veta: Kvoten Fastetriglycerider/HDL lär vara en god approximation till fasteinsulin, vet ej med vilken faktor dock!
    Fasteinsulinet bör alltid vara mycket(!) lägre än 15, men 3-5 är naturligtvis mycket bättre!

    Fruktos/Glukos jmf. 2009, 10 weeks, Total 33 participants.
    http://www.jci.org/articles/view/37385/table/5

  11. 11
    LCHF-Lasse says:

    Hej Annika,

    Det var en trevlig överraskning att konditoriet i min by börjat sälja praliner märkta ”LCHF-praliner”.
    De var sötare än vanliga praliner.
    En stund efter att ha ätit några började jag må dåligt på ett sätt jag aldrig mått dåligt på förut.
    En sorts illamående, förgiftningskänsla, svår att beskriva.
    Jag kopplade inte detta direkt till pralinerna eftersom jag ätit annat också.
    Hur som helst ville jag veta innehållet i pralinerna. Konditoriet hade innehållsförteckningen på allt utom det som använts som sötningsmedel. De lovade ta reda på detta dock.
    Idag fick jag reda på det: Fruktos.

    Tror du att fruktosen kan ha orsakat illamåendet/förgiftningskänslan?
    Jag mår aldrig dåligt av aspartamdrycker som jag undantagsvis dricker.

    Är det tillåtet att märka dem ”LCHF-praliner”.

    mvh
    /Lasse

  12. 12
    Annika Dahlqvist says:

    @ 11 LCHF-Lasse:
    Fruktos är det sämsta sockret. Det har många oönskade effekter: det omvandlas till fett och lagras in som det i både levern och fettväven. Det omandlas till urinsyra och bidrar rill giktinflammationer. Det göder cancertumörer etc. Fruktossötade praliner ska absolut inte få kallas ”LCHF-praliner”.
    Vissa människor är fruktosintoleranta och mår inte bra på fruktos. Det kanske gäller dig?

  13. 13
    Pre-diabetiker says:

    @ LCHF-Lasse:
    Chatt med Ann Fernholm:
    http://www.svt.se/nyheter/sverige/industrin-har-uppfunnit-nya-sockervarianter

    Pre-diabetiker: Tror du att sjukdomen gikt har med sockerkonsumtionen att göra?

    Ann Fernholm: Ja, absolut. I vitt socker finns fruktos. Den sockerarten tas upp av levern och i den processen bildas urinsyra. Gikt är urinsyra som har fallit ut i lederna. Immunförsvaret reagerar på detta. Forskning visar till exempel att juice och läsk, som båda innehåller vitt socker, ger mer urinsyra i blodet.

  14. 14
    LCHF-Lasse says:

    Annika Dahlqvist Skrev:

    @ 11 LCHF-Lasse:
    Fruktos är det sämsta sockret. Det har många oönskade effekter: det omvandlas till fett och lagras in som det i både levern och fettväven. Det omandlas till urinsyra och bidrar rill giktinflammationer. Det göder cancertumörer etc. Fruktossötade praliner ska absolut inte få kallas ”LCHF-praliner”.
    Vissa människor är fruktosintoleranta och mår inte bra på fruktos. Det kanske gäller dig?

    Tack för svar Annika.

    Jag har påtalat detta för konditoriet, men de har valt att ignorera det.
    Jag kan inte acceptera att LCHF:are luras till ohälsa på detta sätt så nästa steg blir väl då någon form av anmälan.
    Finns här månne någon med juridisk eller branschkunskap som kan föreslå rätt väg att gå?
    ”Otillbörlig marknadsföring” borde fungera tycker jag.
    Kanske har branschorganisationen relevanta interna regler så att man kan göra en anmälan till dem?

Speak Your Mind

*