Hälsan har blivit en klassfråga igen

Artikel på Newsmill, av Lars Bern.
De väl bemedlade har möjlighet att följa med i forskningsutvecklingen och internetdebatten,  och kan skaffa sig en egen uppfattning. De sämre lottade är utlämnade till etablissemangets sjukdomsframkallande kostråd – och råd om övermedicinering.

”Vi kan inte längre lita på att samhällets institutioner tar tillvara våra intressen och verkar för vår hälsa. I framtiden måste vi ta ansvaret för vår livsstil och vår hälsa själva. Det gäller att med kritisk blick gå ut på nätet och söka information om hur vi skall leva för att inte bli en del av den dystra hälsostatistik som nu växer fram.”

 

Comments

  1. 1

    NÄR var forskningsutvecklingen INTE ”en klassfråga”?
    Den penningstarkare vinner alltför ofta …
    Du och detta forum är hoppet …
    Tack Annika!
    Din insats är outstanding, ovärderlg! och livsavgörande för tusentals människor …
    Se och förstå din betydelse 🙂

  2. 2
    Professor Göran säger

    Alldeles utmärkt att ta upp denna fråga!

  3. 3
    ulf pohl säger

    Hur kommer det sig att kommentatorsfältet (Newsmill) är avstängt utan att någon hunnit lämna någon synpunkt? Censur? Synd på en så bra artikel!

  4. 4

    @ gt:
    Vill bara instämma helt i det du skrev..

  5. 5

    ulf pohl Skrev:

    Hur kommer det sig att kommentatorsfältet (Newsmill) är avstängt utan att någon hunnit lämna någon synpunkt? Censur?

    Storbror har satt munkavle på läsarna av Newsmill – sedan något år tillbaka.

  6. 6

    INGA kommentarer tillåtna på Newsmill f o m 12/9-12:
    ”…Och även om kommentatorerna själva är juridiskt ansvariga för sina inlägg faller det moraliska ansvaret på Newsmill. Den som inte har resurser att ta hand om kommentarsfält bör heller inte hålla dem öppna.

    Därför stänger vi nu med omedelbar verkan möjligheten att kommentera artiklar på Newsmill. Istället koncentrerar vi våra resurser på att bredda och fördjupa samhällsdebatten genom de artiklar vi publicerar. …” – slut citat härifrån.

    Jag tycker att det ”luktar” censur lång väg ❗

  7. 7

    Andreas Eklunds kommentarer på Newsmill-artikeln ”Därför stänger vi kommentarsfälten” tycker jag är läsvärda – och de finns HÄR.

  8. 8
    ragnhild säger

    #1 och 4: Jag istämmer med denna vackra sången – like så naturlig/”ukunstlig” som vår blogginnehaver og livs-stilen lchf. Kände så för att dela med er 🙂 :

    https://www.youtube.com/watch?v=1xn7rjlOxfc

  9. 9
    Kattmoster säger

    Jag håller inte riktigt med om att hälsan blivit en klassfråga. Snarare är den mindre en klassfråga i dag än tidigare. De allra flesta har tillgång till Internet och kan informera sig. Auktoritetstron är också mycket lägre än den var förr. Då litade de flesta blint på vad myndigheter (och doktorn) sa. Dessutom är sjukvården skattefinansierad i dag på ett sätt som den inte var förr.

  10. 10
    Lars Bern säger

    @ Kattmoster:
    Problemet är att om du är lågutbildad har du väldigt svårt att utnyttja tillgången till Internet och att förstå de vetenskapliga artiklar som du hittar där. Därtill måste du ha tillräcklig kunskap för att med kritisk blick kunna skilja dåliga artiklar från bra eftersom media i stor utsträckning abdikerat från sin roll som kritiska granskare av etablerade uppfattningar.
    Om detta inte blivit en klassfråga hur förklarar du i så fall skillnaderna i hälsoutveckling för olika grupper i samhället när det gäller metabola syndromet? Hur förklarar du att rökning fortfarande är vanligast i de lägre utbildade grupperna? Fråga dig även vilka det är som skaffar sig en blodsockermätare för att hålla koll på sina sockervärden?

  11. 11

    Håller absolut med Lars Bern, det krävs kunskap för att granska och tolka det som skrivs. Så även om informationen finns tillgänglig, kan man inte tillgodogöra sig den. Det är därför det är så viktigt med personer som Annika, Skaldeman, Andreas (kostdoktorn) och Ann F som skriver och beskriver på ett sätt som många fler kan förstå och ta till sig. Vi som har förmånen att förstå måste också ta på oss att sprida kunskap.

  12. 12

    @ Lars Bern:
    Jag tycker att man undervärderar människor i fråga om hälsa och utbildning! Att läsa vetenskapliga artiklar är inte särskilt vanligt att folk i allmänhet gör. Vad beträffar Internet så finns ju en dator hos alla samhällsklasser numer.

    En massa ointressanta ploy-mail får jag av mina högutbildade bekanta, typ tjafs om att man ska skicka vidare till fem av sina vänner, osv… jag tror ni förstår. Dessutom är det den högutbildade bekantskapskretsen som intar flest läkemedel, som något slags privilegium att få tillgång till nya läkemedel! Att inta antidepressiva/sömnmedel visar på att man är en viktig person som gått in i väggen!
    Med vissa undantag så tillhör ju läkaren just den klass som anses viktig i samhället.

    De mest intressanta mailen får jag från mina jämlikar (normalutbildade).

  13. 13

    Ett förslag..
    Ska vi som äter lchf mat starta en insamling till oberoende forskare,eftersom de har svårt att få forskningsbidrag till sin forskning.Eller går inte det är det ett dåligt förslag…..
    En fond av något slag.

  14. 14

    Lars Bern, är det verkligen så på riktigt? Eller är det en teori du kommit fram till hemma på kammaren? Kan du på något sätt visa att dett finns ett samband mellan hälsa och ”klass”? Har du fog för att mer välbärgade äter mer naturlig mat? Att dom kan är en sak, men att dom gör det? Ligger det fakta bakom den slutsats du beskriver?

  15. 15

    @13 Sam
    Har tänkt på det du säger men hur undvika jäv om medel samlas in bland endast ”LCHF-trogna” ???

  16. 16
    Kattmoster säger

    @ Lars Bern:

    Förvisso, men inte hade de lågutbildade större förutsättningar att tillgodogöra sig vetenskapliga artiklar förr i tiden. I dag har de, trots allt, möjlighet att ta del av kritisk granskning av forskningen via sådana sajter som t.ex. Annikas och Kostdoktorns bloggar.

    Sedan är jag inte så säker på att det är lättare för den som är högutbildad. Det beror nog i så fall på professionen. Själv är jag jurist med lång yrkeserfarenhet, vilket innebär bl.a. att jag är van att analysera texter. Icke desto mindre har jag svårt att ta till mig vissa vetenskapliga texter, helt enkelt för att jag saknar medicinska och biologiska förkunskaper. Möjligen har jag lättare att se om de referat av vetenskapliga studier som presenteras på bloggarna verkar logiska.

    Vad gäller media håller jag verkligen med dig om att de abdikerat nästan helt. Nu är det mest en massa tramsande som gäller (och säljer). Tänk att det fanns en tid när man kunde sända en disputation i radio. Jag har hört delar av Sven Stolpes disputation på SR Minnen och det var enormt underhållande. Tyvärr har public service i dag svikit sitt uppdrag.

  17. 17

    Någon som vet vad dagsbehovet är för socker?

  18. 18
    Lars Bern säger

    @ P:
    Självklart har jag studerat källmtrl rörande fettmans utbredning innan jag skriver om det. Här har du t.ex. en källa: https://minorityhealth.hhs.gov/templates/content.aspx?ID=6456
    som man hittar direkt om man besvärar sig att Googla, där kan du hitta hur många belägg som helst för det jag skriver.
    I Sverige finns det studier som även visar att fetma är mer utbredd bland invandrare än infödda, vilket kan misstänkas ha samband med skolutbildning och språkförståelse.
    Det är tyvärr ingen tvekan om att det jag skriver om är på väg att bli ett allvarligt klassproblem.

  19. 19
    Lars Bern säger

    Jag håller med alla som framhållit Annikas insatser för att upplysa svenska folket i dessa frågor. Det har hon gjort till priset av stort personligt obehag, hon är värd alla eloger i världen. Tyvärr fungerar vårt samhälle så att vi ALDRIG belönar de som går emot etablissemanget även om de har helt rätt. Det är nämligen etablissemanget som kontrollerar alla forum där medborgare blir medaljerade och belönade på olika sätt.

  20. 20

    @ Eva Li:
    Jag är inte så insatt i hur man gör för att unvika jäv,det kanske finns andran som har information om hur man ska göra för att undvika jäv..hur blir det med en fond??

  21. 21

    Lars Bern, jag är både välutbildad och van vid att söka på nätet, och tyvärr finner jag inte belägg för det du påstår via den länk du hänvisade till. Sidan tar upp situationen för Afroamerikaner och man ställer det i relation till icke spansktalande vita. Var kommer utbildningen in? Varför misstänker du samband med skolutbildning och språkförståelse? Är det via sidor som den du länkat till så verkar du inte kunna styrka dina teorier, utan det ser för mig ut som ren spekulation.

  22. 22

    Lars Bern Skrev:

    Jag håller med alla som framhållit Annikas insatser för att upplysa svenska folket i dessa frågor. Det har hon gjort till priset av stort personligt obehag, hon är värd alla eloger i världen. Tyvärr fungerar vårt samhälle så att vi ALDRIG belönar de som går emot etablissemanget även om de har helt rätt. Det är nämligen etablissemanget som kontrollerar alla forum där medborgare blir medaljerade och belönade på olika sätt.

    Helt rätt om det fantastiska med denna Annikas blogg om kost och hälsa.

    Jag citerar från vårdguiden.se om ”rättigheter i vården”…

    …”Din rätt till second opinion (en andra bedömning)
    Second opinion innebär att du i vissa fall har rätt till ytterligare en medicinsk bedömning av en specialist. Det kan gälla om du står inför svåra medicinska ställningstaganden och om:

    •du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom
    •den medicinska behandlingen kan innebära särskilda risker för dig
    •ditt val har särskilt stor betydelse för din framtida livskvalitet och
    •det inte står helt klart vilken behandling som är lämpligast just i ditt fall.”…

    Second opinion kan nog vara en klassfråga. Det nyttjas nog inte särskilt ofta varken av den ena eller den andra. Då och då läser man ju i media om fel ställda diagnoser eller att patient blivit ignorerad i sina frågor, vilket lett till felbehandling eller ingen behandling alls.

  23. 23
    Lars Bern säger

    @ P:
    Jag vet inte hur du gör när du Googlar, men när jag sökte på ”fetma klassfråga” fick jag som första träff: https://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/fetma/tiofragorochsvar/vemblirfetochvarfor.5.61c03dad1180e26cb8780005258.html
    där står bl.a.: ”Det finns ett mycket starkt samband mellan socioekonomiska faktorer och fetma, något som visats i en rad studier. Den nationella folkhälsoenkäten visar att fetma är betydligt vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Den som har problem med ekonomin drabbas också i större utsträckning av fetma än den som har det bättre förspänt ekonomiskt. Finn Rasmussen har funnit tydliga samband mellan låg utbildningsnivå och fetma. En förklaring skulle kunna vara kostvanorna.
    — I en studie av ungdomars matvanor fann vi att ungdomar med lågutbildade mödrar drack betydligt mer läsk och åt fet snabbmat oftare än ungdomar vars mödrar hade en hög utbildning, berättar han.”

    Jag skulle uppskatta om du höll samma ton i dina inlägg som övriga på den här linan.

  24. 24

    Det var en läkare som berättade om sina två olika arbetsplatser/vårdcentraler. (Minns tyvärr inte om det var på radion eller om jag läst eller i något annat sammanhang). Hur som helst, han hade arbetat i en kommun med låglönebefolkning och i en annan med höglönebefolkning. I låglönebefolkningens kommun blev han aldrig ifrågasatt av patienterna, vilket han blivit i höglönebefolkningens kommun. Där blev hans diagnoser ibland utsatta för ”second opinion”.

  25. 25

    @ ragnhild:

    Må din din röst höras länge ,länge ….

  26. 26
    ragnhild säger

    Högobildat eller inte (norsk i forts.)

    For meg synes det som altfor mange må komme til det her definerte metabolske sykdoms-stadiet. Og da kan mye skje:
    *årelange legebesøk uten resultat
    *medisinering, også såkalt ”forebygging” som inkluderer bl.a. statiner, smertestillende = symptombehandling
    *diagnoser som kreft, infarkter, slag – ja, you name it, med påfølgende trykk på helsevesenet og derav krav om utbygging av dette med påfølgende økonomiske utfordringer.
    *tilbud om GBP som er tilgjengelig idag for de som ikke har ”karakter” nok til å sette bremsene på.
    (Er der en overvekt av lavtutdannede blandt dem?).

    Noe som hadde vært intressant er fra hvilke samfunnsklasser de kom; barna som ble ofre fra myndighetene/C.Markus regisserte forskning/gbp-operasjoner. Det ville være intressant i denne diskusjonen om ”klassfråga” – samtidig ganske så avslørende for nevnte instanser/person(er). Hva hadde familiene å stille opp med av kunskap/insikt/ressurser. Men disse dataene er vel ikke tilgjengelig – kan de bli det? Forsknng verdt?

    Kunskapsmangel treffer oss alle. Mangel på offisielle advarsler og regleringer når det kommer til helsefarlig kost m.m. er et stort problem idag, hvor det er ”fritt fram” for matindustrien. Og som vi vet, i etterkant ”kroer” (njuter) legemiddelindustrien seg. Ofrene …. får meg til å tenke på de som ble ofret på altere i tidligere kulterer – til ”Guders” ære.

    Et nytt problem idag er at yrkeslivet er blitt så travelt og krevende at den jevne mann og kvinne (uansett om de er såkalt høgt ell. lavt utbildat) knapt har tid til å tenke sunt/helse …. løsningen på dette er ofte ”snabbmat” + 5 om dagen for å lette litt på dårlig samvittighet/samvete. Juice til frokost = litt av de 5.

    Kostens overklasse idag = de med karakter/kontroll på matintaket. Det er så jeg (etter å ha skrevet ned disser tankene) nesten må si meg uenig med deg Lars Bern. Samtidig er jeg ganske så enig. Det meste her i livet er relativt – alt etter som…… 😉

    Ja, dr. Annika – du er livsviktig …. !!!

  27. 27
    F d utbildare säger

    Lars Bern Skrev:

    I Sverige finns det studier som även visar att fetma är mer utbredd bland invandrare än infödda, vilket kan misstänkas ha samband med skolutbildning och språkförståelse.

    Huruvida ovanstående om fetma stämmer eller inte lämnar jag därhän. Vad gäller skolutbildning så lär det ju vara så att invandrare är högutbildade i stor utsträckning (men kör taxi!), därmed skulle utbildningsfrågan falla. Vad gäller språkförståelse så är det nog så att invandrare missar den svenska kostdebatten eftersom de väldigt ofta inte läser svenska tidningar eller ser på svensk TV, dessutom umgås de vanligtvis med sina egna landsmän, därmed skulle språksvårigheter kunna ha betydelse.

    Sist men inte minst – i SFI:s uppdrag ingår att informera om svenska samhället – där ingår Livsmedelsverkets tallriksmodell i form av en skärmutställning med tillhörande broschyrer om myndighetens (etablisemangets) rekommendationer om nyckelhålet och annan stärkelserik och fettsnål kost.

  28. 28
    Kattmoster säger

    @ Vän:

    # 24

    Var det verkligen högavlönad kontra lågavlönad och inte högutbildad kontra lågutbildad? Det finns många högutbildade som har låg lön och vice versa.

  29. 29

    @ Dennis:
    Hjärnan behöver ca 20g, lika mycket som ett brev med enkelt porto. Levern förmår att producera detta lilla behov med mycket god marginal. Resten av energibehovet fixar levern genom att producera ketonkroppar. Kroppen klarar sig helt utan yttre tillförsel av socker.

  30. 30
    ragnhild säger

    #25
    🙂

  31. 31
    Professor Göran säger

    Gary Taubes belyser, i sin bok ”Good Calories & Bad Calories”, frågan om varför vi blir alltmer feta i ett väldigt brett samhällsperspektiv och därför inte minst som en social företeelse. Han visar klart att fetman är starkt föknippad med matvanorna hos framför allt de lägre samhällsklasserna där både fattigdom och låg utbildning, antagligen per definition, är påtagliga karaktäristiska. Detta verkar också helt i linje vara i linje med vad Lars Bern är inne på, om jag nu förstår honom rätt Jag kan därför varmt rekommendera Gary Taubes bok till de läsare av denna tråd som ännu inte läst den.

    Intressant är att fetman hos den rikare delen (årsinkomst > 150 00 $) av USAs befolkning idag, som nu ligger runt 25 %, ökar snabbare än bland hos fattigaste delen (15 %) av befolkningen (årsinkomst < 15 000 $) där fetmanivån nu ligger runt 35 %. Intressant är också att New Yorks borgmästare med lagstiftning har försökt förhindra inköp av läskedrycker med hjälp av de "food stamps" som delas ut till de fattigaste i USA men här gick han på pumpen men han väckte ändå frågan pss. som Lars Bern nu gör.

    Redan på 60-talet var det också dokumenterat att andelen feta bland de fattigaste i USA låg runt trettio procent medan nivån bland de rikaste på 5 % men som nu alltså har ökat till 25%, dvs. den har femfaldigats medan den för den fattiga delen tydligen "bara" ökat från 30 till 35 %. På det sättet har ju USA idag blivit ett betydligt mer "demokratiskt" land även om inkomstklyftorna hela tiden har fortsatt öka. Möjligen kan demokratiseringen beträffande fetman här bero på att de rika idag är betydligt "dummare" än för femtio år sedan 🙂

  32. 32

    @ Kattmoster:

    #28
    Jo, det handlade om taxerad inkomst.
    Inte på personnivå utan på kommuninvånarnivå.

  33. 33

    Tråden och Lars är fylld av fördomar och förutfattade meningar. Senast länkade Lars till ett inslag baserat på Claude Markus?!? Trovärdigt?
    Fortfarande inga bevis, inga studier, ingenting mer än spekulation och egna gissningar.
    Lars ber mig hålla ton. Vad betyder det? Foga mig till etablissemanget? Inte ifrågasätta?
    Lars känner att han har rätt att mästra mig. Jag har inte skrivit ett ont ord mot Lars, bara bett honom att styrka sina meningar med något av substans, rätt? fel?
    Lars, vad betyder ”Googla”? Är det OK att använda andra sökmotorer? Jag finner tyvärr ingen substans i dina två länkar! Den första var helfel och den andra citat från Klådan 🙁

  34. 34
    Professor Göran säger

    @ P:

    Det är beundransvärt att du själv inte har några fördomar men vad tror du själv på i frågan om klasser och fetma?

  35. 35

    Göran, jag har fördomar, men kämpar mot dom i alla lägen. Vad det gäller vad jag tror om klasser och fetma, är det bara vad jag tror trots år av ”Googlande”, inga sanningar. Jag försöker att som grund undvika ett elittänkande, att jag vore bättre än andra. Att jag tänker åt andra.

  36. 36
    Professor Göran säger

    @ P:

    På mig verkar det som att du försöker unvika att svara på min fråga om din egen ståndpunkt i det ämne som diskuteras på den här tråden.

    Jag tror själv att det är omöjligt att diskutera en fråga utan att ha en egen uppfattning. Jag är därför övertygad om att även du har en sådan och det är faktiskt den som jag är intresserad av att få ta del av om du nu vill stå för den offentligt.

    Det skulle det säkert också underlätta en konstruktiv diskussion.

  37. 37

    Göran,
    1. Konstruktiv diskussion förväntar jag mig utan regler och förbehåll, ok?
    2. Offentligt? Ja det kan hämma en del, men som kanske ser använder jag inte mitt efternamn av goda skäl, men vill ändå räknas, ok? Hämmas jag då tror du? Verkligen?
    3. Egen uppfattning, måste man verkligen ha det för att söka svar? Jag läste en artikel från Lars länkad av Annika som jag följer, och har inte tänkt i dom banorna. Låter för mig insnöat, kammarteoretiskt, fördomsfullt och med en stor gnutta förutfattade meningar.

    Lars har fått chansen att motbevisa mig, men i mina ögon ( tydligen inte dina) misslyckats. Jag säger inte att Lars har fel, men jag vill veta att han har rätt. Är det, Göran, rimligt?

  38. 38
    ragnhild säger

    Til P(etter?):
    Från prof. Görans nyttårskrönika: ”All kunskap är bara en flätad väv av gissningar. Sanningen kommer vi aldrig finna och om vi mot förmodan skull råka göra det så skulle vi inte veta om det.” Uttalad af en sanningssökande/reflekterande filosof 2.500 år sedan.

    Men nämnda ”flätade vävar” – är ju goda utgångspunkter för – ja nettopp konstruktiva drøftningar – som kan ge ögonöppnara på vägen mot bättre insikter. Och när bättre insikter gynnar vår hälsa…voila. Passa upp för egna ”kjepphester”. De kan (trøbbel med svenskan her.-…) komma ivägen för vad som rør sig bortom synsfelten … ja sådär – hoppas jag.

    Och så lever vi på en topp ell. nära i den mänskliga tilvaron her på jorden. En gång…… blir det slut:

    http://www.storm.no

    …. : när solen sluker alt liv på jorden. Få det med er, spännande Nej, vi behöver inte ta det in över oss. Det är så länge till, men det ger lite perspektiv – tycker jag 🙂

    Hilsen r(agnhild).

  39. 39

    Lars Bern har helt rätt i sak men folk i allmänhet har idag betydligt större möjligheter att att utbilda sig själva med bl a internet som ju det stora flertalet oavsett inkomst har tillgång till.

    Man behöver inte vara särskilt vetenskaplig av sig för att kunna konstatera fakta, åker man till NK på lördag förmiddag och ett av stadens lågprisaffärer efteråt behöver man varken våg eller måttband för att konstatera att inkomsten spelar roll,,,,

    Men det handlar om inställning mera än om ekonomi – riktig mat behöver inte vara särskilt dyr vilket ju all vi LCHF:are vet – men hur inställningen skall brytas är svårare att komma på,,,,

    Men en bra början är så klart att fortsätta utbilda folk – jag har sagt det förr, ingen annan läkare i Sverige har gjort så mycket för folkhälsan som just Annika – det är bara att fortsätta på den inslagna vägen,,,,

  40. 40

    Alldeles sant! Sen har det med utbildning att göra plus med vad man har lärt sig av sina föräldrar. Sist men inte minst är det billigare att äta en massa kolhydrater…

  41. 41
    Annika Dahlqvist säger

    @ 40 Kikki Sandström Inspiratör o Coach:
    Men i lägden är det knappast billigare att frossa i kolhydrater, den kosten drar med sig en okontrollerbar mängd av mat och pengar.

  42. 42

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa