NNR5 är en katastrof

I Kostdemokrati.se: Björn Hammarskjöld skriver om salt i senaste utkastet till nya NNR.
Livsmedelsverkets experter tycks inte ha en susning om njurarnas fysiologi.
Eller också vill de inte veta.

 

Comments

  1. 1
    Professor Göran säger

    Undrar om renarna som nyss slickade vägbanan på 45an ovanför Vilhelmina med fara för livet har något förstånd.

  2. 2
    anna andersson säger

    Att äta för litet salt kan alltså höja blodtrycket, om jag förstod rätt. VILL Livsmedelsverket att vi skall må dåligt?

  3. 3
    anna andersson säger

    Kom också att tänka på alla fall av plötslig hjärtdöd efter att ha läst här:
    https://www.kostdemokrati.se/ulfljungblad/2012/11/04/saltbrist-kan-ge-cirkulationskollaps-och-plotslig-dod-och-kanske-orsakar-lagt-saltintag-dessutom-hogt-blodtryck/

    Speciellt unga idrottare som lever ”hälsosamt”.

  4. 4

    Utsöndrar 1-2 kg/dygn ??????
    Vad menas?
    Pissar man ut 1-2kg salt?
    Ursäkta mitt oförstånd. 🙂
    Hjälp mig.

  5. 5

    @ anna andersson:
    Regelbundna idrottare i värme känner nu ofta till att blanda salt i vattenflaskan. Byggjobbare i norra Australien blandar en saltp
    För ett antal år sedan slutade jag dricka 10 muggar kaffe per dag genom följande:
    Så fort jag blev sugen tog jag mig en mun citronvatten (En citron till ca 2 l kallt vatten tillblandades varje morgon.) Detta gjorde att kaffesuget kunde hållas borta i över en vecka, tills det till slut forsvann.
    Efter en dryg vecka föll det mig in att om det gick för kaffe så varför inte för rökning? Jag rökte ca 30 per dag vid den tiden. Efter ytterligare en dryg vecka visade det sig att även detta fungerade ! Jag började då att motionera en aning, och drog ned till en måltid om dagen och drack citronvatten så snart jag kunde då jag vägde för mycket. Men nu gick inte allt så bra längre. Efter någon vecka märkte jag att allt inte stod rätt till: På morgonen kändes en lätt ”lyftande” huvudvärk som blev värre dag för dag. Pulsen visade sig till slut vara över 110 i vila, dessutom mycket ”lätt”, inga vanliga kraftiga slag.
    Det kändes otrevligt och jag kunde inte komma igång och varje dag blev värre.
    Efter eftertanke blandade jag då en morgon när det blev riktigt dåligt till ett glas vatten med en full tesked havssalt.
    Inom 3-5 minuter efter detta glas sjönk pulsen till normala 75 och allt återgick till normalt. Otroligt enkelt!
    Jag hade 6 månader tidigare legat på sjukhus och patienten bredvid mig ( han hade haft en hjärtattack 10 år tidigare) var på återbesök och led just av att hans hjärta ofta galopperade i 140 och mer. Han fick hjärtat elchockbehandlat för detta och blev bättre.
    Kunde min diagnos ha varit ”fibrillation” om jag kallat läkare?
    Varför jag provade med ”saltvattnet” berodde på att när jag led av kärlkramp och ett ”stopp” höll på i över 10 minuter började jag ibland må mycket illa och kunde t.o.m kräkas på slutet. Strax innan krampen vände rann det ofta till saliv med onaturligt stark saltsmak i munnen. Kardiologen förklarade att det var normalt att salt utsöndrades i slemhinnor i kroppen under sådana omständigheter då det ger hjärtat bättre styrka. Tydligen fungerade det.
    Betr. min elchockbehandlade kamrat på sjukhuset: Han hade haft en hjärtattack 10 år tidigare (vid 60) och då bestämt sig för att bara äta grönsaker för att klara sig undan ytterligare attacker. Med en grönsaksbaserad köttfri diet kombinerad med saltvarningar för alla hjärtsjuka är det möjligt att även han led just av (allvarlig) saltbrist. Hur diagnostiseras saltbrist?
    se i dricksvattnet annars kollapsar de framåt eftermiddagen… Många värmeböljedödsfall beror inte på vattenbrist utan på för mycket rent vatten, vatten som sköljt bort saltet.

  6. 6

    Hej Nisse,

    1 – 2 kilo salt per dygn är njurarnas maximala kapacitet.

    Försök har visat att man normalt sett kan äta 100 gram salt per dag utan problem, så länge man har tillgång till vatten, så att man kan kissa ut överskottet.

    Rekommendationen är att äta minst 10 gram per dag, alltså minst dubbelt mot vad Livsmedelsverket rekommendera som max. De tycks tro att salt är ett gift och verkar inte förstå att salt är livsnödvändigt.

    Normalt sett behöver man inte bry sig, det sköts automatiskt. Salta efter behag och drick vatten vatten när du är törstig. Kroppen säger till när den fått otillräckligt eller tillräckligt med salt, det behöver man inte mäta. För lite salt i kroppen är livshotande, överskott inget problem.

    Endast vid sjukdom, extrem ansträngning eller värme kan det vara bra att tänka på att se till att kroppen får både vatten och salt i tillräcklig mängd.

    Äldre kan under extremt varma dagar fara illa och t.o.m. dö om de serveras mat och dryck med för lite salt. Så visst gör SLV skäl för sitt ökennamn ”Statliga Livsfarliga Verket”.

  7. 7
    Annika Dahlqvist säger

    @ 4 Nizze:
    Enligt Björn Hammarskjöld utsöndras denna mängd sammanlagt per dag. Hela tiden återresorberas saltet, efter behov. Så har vi ätit mycket salt så återresrberas mindre andel än om vi ätit lite salt. Siffran 99,5% var ett exempel.
    Detta med 1-2 kg salt är alltså till största delen samma salt som utsöndras och återresorberas.

  8. 8

    Intressant. Och varför får vi inte läsa om detta i allmänna pressorgan?

  9. 9
    Professor Göran säger

    @ stenbj:

    Väldigt intressant för att jag själv då och då lider av kärlkramp med mina igensatta artärer sedan snart 15 år. När jag anstränger mig drabbas jag ganska snabbt och då är det bara att lungna ned sig så går det över efter några minuter.

    Däremot händer det då och då att att jag drabbas utan att ha ansträngt mig fysiskt (undrar om det är stress av något slag?) och då blir jag mer ”fundersam”. Blir det riktigt jobbigt så tar jag mig en liten whiskey och då går det över efter ett tag. Alkohol i måttlig mängd lär ju vara den bästa hjärtmedicinen.

    Fattar jag dig rätt att salt skulle kunna ha samma effekt som alkohol?

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa