Blir vi feta för att ”En kalori är en kalori”?

Professor Göran SjöbergProfessor Görans krönika
Motståndarna till LCHF, dvs. det officiella medicinska etablissemanget i hela världen, med det Svenska Livsmedelsverket som en trogen följeslagare tillsammans med en del övriga anhängare som med högt ångtryck ibland dyker upp här på LCHF-bloggarna under täckmantel av att vara ”våra vänner”, älskar uttrycket ”En kalori är en kalori!” som den ”teoretiska” förklaringen till varför vi har blivit feta.  Men vad de menar är förstås att orsaken till att vi har blivit feta är att vi äter för mycket för att vi har dålig karaktär och det senare kan ju förstås verka bestickande men är ändå inte sant. Eftersom uttrycket är en så kallad tautologi (omsägning av samma sak) så kan det också logiskt omöjligt säga någonting över huvud taget. Uttrycket är helt enkelt en ”stupid” självklarhet och ingen förklaring. Man kan därför undra varför de är så förtjusta i uttrycket.

Anledningen är förstås att man genom en sådan tautologi gömmer sig bakom en högfärdig aura av ”vetenskap” och sådant tar man förstås bara till när man inte har några vettiga förklaringar att komma med till varför världens befolkningar nu blir feta. Ingen kan ju heller säga emot att en kalori är en kalori och de flesta vanliga människor har heller inte så stor uppfattning om vad en kalori egentligen betyder vetenskapligt, men detta gäller tyvärr också Livsmedelsverket som faktiskt borde veta bättre. Och kniper det på riktigt så kan de också hugga till med en ännu mer högfärdig ”avfärdande fråga” till oss oppositionella genom att säga: ” Tvivlar du termodynamikens första huvudsats?”. Som fysiker, kemist och metallurg så vill jag bara gråta när jag hör sådana här högfärdiga dumheter.

Eftersom termodynamik faktiskt är ”själva livet” men dessutom också är ett erkänt ganska ”svårt ämne” och det på grund av detta just ligger en högfärd i att hänvisa till detta ”obegripliga” ämne så tycker jag att ämnet kan vara värt en krönika. Nu är det också så att jag råkar vara barnsligt förtjust i just termodynamik även om jag ibland undrar om jag riktigt har förstått den. Jag ska i alla fall försöka ”bryta i detta” och vi får se om jag kan göra ämnet något begripligt för mina läsare.

Som den gamle grekiske filosofen Heraklitos uttryckte det för mer än 2000 år sedan så är allt rörelse och i detta ger jag honom han faktiskt helt rätt i även om jag inte håller med honom om så mycket i övrigt. Han var nämligen en svamligt, obegriplig filosof på samma sätt som Hegel på 1800-talet, Heidegger på 1900-talet inte minst de nuvarande ”Postmodernister” som deras ”värdiga” efterföljare.  Bara för att man svamlar har man ju inte rätt.

Nå – börjar man tänka efter ordentligt så inser man faktiskt också att allt rör sig. Jorden cirklar runt solen och roterar dessutom själv kring sin axel så även om man ligger och sover så rör man sig med en skrämmande hastighet. Tittar man sedan in i våra sovande kroppar så rör det sig där också. Hjärtat jobbar, blodet strömmar och det lär ju också röra sig en del elektriska strömmar i nerverna i huvudet och speciellt när man drömmer vilket de flesta också tycks göra. Tittar vi ännu djupare in i våra kroppar så inser vi att det pågår en hel del biokemiska processer. Vi smälter maten och den bryts då ned till sina elementära beståndsdelar (fettsyror, proteiner och glukos) som sedan tas upp av blodet och oavbrutet fördelas i kroppen och där de används som byggstenar men inte minst som bränsle i våra energifabriker inne i cellerna; de s.k. mitokondrierna. Men var kommer nu termodynamiken in i detta?

Jo faktiskt överallt – allt detta är termodynamik. Hela livet i våra kroppar är det! Och även för övrigt planetrörelserna och hela universum.

Termodynamik är ett sammansatt ord. ”Termo” har med temperatur och värme att göra och ”dynamik” med rörelse. Termodynamik handlar därför om hur rörelse kan omvandlas till värme och om hur värme kan omvandlas till rörelse. Om två planeter krockar med varandra, för att ta ett drastiskt exempel, så är det få som tvivlar på att det blir en explosion där mycket värme produceras – planetrörelserna omvandlas då till värme. Om vi eldar kol i en ångmaskin så bildas värme som används till att koka vatten och där ångan sedan driver kolvar i cylindrar och då omvandlas värmen slutligen till rörelse som i t.ex. ett gammeldags ånglok. Det var just för att teoretiskt förklara hur ångmaskinerna fungerade som termodynamiken utvecklades som vetenskap under 1800-talet och sedan fullbordades i slutet av samma sekel.

Här kommer nu en liten ”djupdykning” inom termodynamiken kring själva påståendet att ”allt är rörelse” och som min fru tyckte att jag skulle ha med här för att en sådan djupdykning kanske kan intressera några läsare. Den som utvecklade idén om att värme och rörelse egentligen är samma sak var en berömd matematisk fysiker, Ludwig Boltzman, som vid denna tid presenterade den så kallade kinetiska gasteorin (kinetik har som bekant med just rörelse att göra) och som på ett genialt sett förenade den klassiska Newtonska mekaniken med själva energibegreppet .

Den kinetiska gasteorin går ut på att alla molekyler eller atomer, som gaser består av, rör sig och detta allt snabbare ju högre temperaturen är. Även i den mest stillastående gas rör sig därför atomerna oupphörligen och med stor hastighet.  Men eftersom allt detta sker i mikroskala kan man inte direkt observera denna rörelse.  Molekylerna kolliderar oupphörligen med varandra i gasen och studsar sedan åt olika håll på samma sätt som biljardbollar.  Det mekaniska trycket som därför verkar på väggarna i en gasbehållare beror helt enkelt på den samlade mekaniska effekten av de miljarder och åter miljarder molekylerna som oupphörligen hamrar på väggen. Som bekant stiger också trycket i en gasbehållare om den hettas upp och detta beror på att när molekylerna då rör sig snabbare hamrar de allt hårdare på behållarens väggar. För att formulera detta på ett annat sätt kan man säga att rörelseenergi och temperatur inte kan skiljas åt eller kanske mer drastiskt så existerar inte ”temperatur” utan ”allt är rörelse” som Heraklitus som sagt hade helt rätt i.

Detta synsätt stämde också med den klassiska mekanik som Isaac Newton hade utvecklat två hundra år tidigare.  På samma sätt som med termodynamikens första huvudsats så är det idag bara en ”teknisk idiot” som skulle komma på idén att förneka Boltzmans kinetiska gasteori. I slutet av 1800-talet var dock teorin revolutionerande och på samma sätt som SLV idag förnekar LCHF, så förnekade ”etablissemangets” främsta företrädare och framför allt en av de största fysikerna, Ernst Mach, denna teori eftersom fenomenet inte direkt kunde observeras. Även om Boltzman hade anlag för depression (man misstänkte att han led av bi-polär sjukdom) så bidrog säkert etablissemangets ”förlöjligande” av hans teori att han tog livet av sig 1906. Ernst Mach erkände i alla fall till slut att han hade haft fel när han förnekade atomernas existens och Boltzmans kinetiska gasteori men detta skedde strax innan han själv gick bort år 1916 då det blev klart inte ens en ”teknisk idiot” kunde förneka den.

 

För att lämna nu denna djupdykning inom termodynamiken och återgå till vad som händer i våra kroppar så eldar vi förstås inte med ved utan här är det vår mat som är själva bränslet men principen är samma. Syret i luften förenar sig antingen med molekylerna i veden eller med molekylerna i maten och i det senare fallet sker denna process i våra mitokondrier genom en ganska komplicerad biokemisk process (citronsyracykeln).  Värmeenergin i maten frigörs när molekylerna slutligen förvandlats till koldioxid (som vi andas ut) och vatten. Det imponerande och märkliga med förbränningen i våra kroppar är framför allt inte att processen är så komplicerad utan för att den sker vid vår konstant låga kroppstemperatur på 37 grader.

Men eftersom kroppstemperaturen hela tiden måste vara konstant så går det mesta av den energin som bildas i kroppen åt att hålla jämna steg med själva avkylningen av kroppen. Behöver vi mindre energi för detta jobb än den vi får i oss genom maten så lagras denna överskottsenergi undan som fett för framtida bruk och det är här ”termodynamikens första huvudsats” kommer in. Detta låter som sagt ”vetenskapligt flott” men säger egentligen bara att energi inte kan försvinna.  Antingen omvandlas den till värme eller också lagras den undan. Och när SLV och deras försvarare då klämmer ur sig denna ”högfärd” förklädd till en termodynamisk ”floskel”  så säger de bara att de anser att du äter för mycket för att du är en ”glufs” utan karaktär.  Aternativ säger denna ”floskel” att du inte gör dig av med den energi du stoppar i dig genom att utföra mekaniskt arbete som att t.ex. springa ett par maratonlopp i veckan.  Underförstått är också att du knappast kan vara ”så dum” att du tror att energin kan försvinna i ”tomma intet”.

Det här argumentet om termodynamikens första huvudsats är förstås ett strå ”vassare” än teorin att ”en kalori är en kalori” men inte nämnvärt. Ingen människa med förståndet i behåll kan som sagt förneka att ”en kalori är en kalori” men inte heller att ”termodynamikens första huvudsats är sann” men trots detta  förklarar inget av dessa påståenden varför vi blir feta.

Kroppen är en oerhörd komplicerad biokemisk maskin men faktiskt med en oerhört dålig verkningsgrad eftersom den mesta energin som stoppas in i den går till värmeförluster och en väldigt liten del av energin omvandlas till mekaniskt arbete av våra muskler.

Om vi nu ändå skulle tro på SLV’s ”teoretiska modell” och ”erkänna” att den också ”förklarar” varför vi nu gått upp våra 30 kilo på 30 år och att detta alltså ”beror” på den ”obönhörliga” första huvudsatsen som ju säger att ingen energi kan försvinna så erkänner vi också att vi gått upp med ett kilo per år på grund av vårt ”glufsande” och med samma ”obönhörliga” logik med 3 gram per dag. Med andra ord erkänner vi att vi inte ens har så mycket karaktär att vi har kunnat avstå från ett enda gram mat per måltid om vi nu äter tre stycken per dag. Alternativt anklagar SLV oss för att vi är så ”slappa” att vi inte ens orkar röra oss så mycket att vi kan bränna 3 gram mat per dag. Om man antar att man förbrukar en normalstor köttbulle per kilometer och att denna väger 15 gram så har vi inte ens orkat gå 75 meter per dag. Hur mentalt handikappad måste man inte vara för att inse att detta är fullkomligt absurt men det är också i linje med en ”brutal logik” som är kännetecknande för vetenskap.  Denna logik som infördes av ”vetenskapens fader” Parmenides redan för 2500 år sedan är inte sämre idag när den här pulvriserar SLVs ”pseudovetenskap”.  Vän av ordning inser därför att SLV’s ”termodynamiska modell” på grund av dessa absurditeter totalt saknar förklaringsvärde till varför vi blivit feta.

En bättre ”tautologi” är istället att ”vi blir feta för att vi lagrar undan fett” men även om denna heller inte förklarar något ger den ändå en ledtråd. Eftersom vårt komplexa biokemiska maskineri i första hand styrs av hormonbalanser så är det ett rimligt antagande att om dessa hormonbalanser också påverkas av vad vi äter så kan den typ av mat vi äter också förklara varför vi lagrar undan dessa ”subtila” tre gram fett per dag.

Och kolhydraterna i maten påverkar som bekant mängden insulin som bildas i bukspottskörteln och insulin är faktiskt ett av våra mest kraftfullt verkande hormoner och dessutom ett erkänt fettlagrande sådant och mycket talar för att det här kan finnas ett orsakssammanhang som knappast står i strid med ”termodynamikens första huvudsats” men som dock erbjuder en oändligt mycket bättre ”förklaring” av orsaken till att vi blir feta. När vi sedan slutar med kolhydraterna och rasar i vikt utan att fundera på hur många kalorier vi stoppar i oss tenderar vi förstås också att ”tro” på denna hormonhypotes som just förklaring till varför vi blev feta.

Tänk om etablissemanget skulle vara intresserat av att undersöka denna hormonhypotes med seriös forskning istället för att ”svamla” om den termodynamik det inte verkar förstå sig på så mycket.

About Göran Sjöberg

Professor Göran Sjöberg doktorerade 1980 på Chalmers Tekniska Högskola inom Materialvetenskap. Han arbetade ett år som volontär i Moçambique och därefter med forskning och utveckling på ABB samt Volvo Aero (GKN Aerospace). 2004 blev han Docent på Chalmers och 2005 utnämnd till Adjungerad Professor. 2009 övergick Sjöberg till strikt LCHF och har sedan dess studerat vetenskapsteori, medicin och kostvetenskap.

Comments

  1. 1

    Boltzmann var den som gav en matematisk förklaring till termodynamikens lagar, vilket han gjorde genom att förutsätta att termodynamiska processer beror på mikroskopiska kroppar (atomer) i slumpmässig rörelse. Slumpmässiga rörelser tenderar att skapa större oordning (entropi) eftersom det helt enkelt är mer sannolikt att det sker, än att ordning slumpmässigt uppkommer.

    Ernst Mach förnekade naturligtvis inte termodynamikens lagar, som var väl etablerade mot slutet av 1800-talet. Det problem han hade med Boltzmann var att han förutsatte att atomer verkligen existerar, medan Mach hävdade att atomerna bara är matematiska abstraktioner; han kunde inte heller se någon möjlighet att empiriskt påvisa atomernas existens. Han förstod efterhand att han hade fel, bland annat på grund av Einsteins förklaring av de s.k. brownska rörelserna.

  2. 2
    Vox Humanae says:

    Jag har ännu bara läst inledningen på krönikan men jag måste göra ett uttalande som somliga kommer att idiotförklara mig för: En kalori är inte en kalori!

    Den ursprungliga definitionen på en kalori är, den mängd energi som går åt för att värma ett gram vatten en grad Celsius när man eldar med ämnet under vattnet.
    Som mångårig vedeldare så kan jag utan tvekan säga: En kalori är inte en kalori, dvs en kalori ”är” inte en kalori om du inte kan komma åt den.

    Ex.1 Jag har en liter färsk björkved i ett stycke, 10x10x10 cm. Jag försöker få veden att brinna i syfte att utvinna energin. Det visar sig mycket snart att veden inte vill brinna och hela experimentet slutar med att jag måste använda en gasolbrännare för att förbränna veden. Slutresultat: jag var tvungen att tillföra mera energi än jag kunde få ut ur veden.
    Ex.2 Jag har en liter torr björkved, kluven till stickor på 3-5 mm. Det finns exakt lika många kalorier i detta som i ex1. Jag arrangerar stickorna i kors i olika lager, tände en tändsticka och för den till veden. Elden tar sig direkt och inom ett par minuter är veden nästan helt förbränd. Resultat: Ett mycket stort energiöveskott i förhållande till vad som tillfördes.

    Det räcker med att ha läst grundskolans fysik för att veta att man aldrig någonsin kan få ut 100% av den inneboende energin i ett ämne till en annan energiform, det försvinner alltid en viss mängd i andra energiformer. T.ex. en förbränningsmotor kan inte omvandla bensin till bara rörelseenergi, en ganska stor del försvinner genom friktion och värme.

    På samma sätt är det med kroppen. Den är inte en underverksmaskin som kan utvinna all energi till sista kvarken. Redan i munnen märks en enorm skillnad. Att äta 100g strösocker t.ex. kräver i stort sett ingen energi alls, det bokstavligt smälter i munnen. Att flytta samma energimängd från munnen till strupen blir något helt annat när man äter segt kött, vi vet väl alla att det går åt betydande mängder energi för att tugga segt kött så att det kan sväljas ner. Och munnen är bara den första av många stationer i vårt mycket komplicerade matsmältningssystem.

    Så nej, en kalori är INTE en kalori, inte på det sätt som våra kostayatollor påstått sedan 60-talet.

  3. 3
    dårskap says:

    Det spelar ingen roll om en kalori är en halv kalori eller två kalorier, leptinet reglerar aptiten så vi hamnar på setpointen.

    LCHFarna är lika korkade som dietisterna.
    Det står i alla vetenskapliga studier att leptin reglerar aptiten.

    Vår vikt är välreglerad, det måste bli ett fel i hormonsystemet för att vi ska bli sjukligt feta.

    Det finns dom som är viktstabila på ett kilo per år i tio år utan att tänka på det dom äter, det är totalt omöjligt utan en hormonell aptitreglering.

    Statistiskt så är det i princip omöjligt, +- ett kilo på ett år är mindre än en procents fel i energiintaget, upprepa det i tio år så blir sannolikheten att det ska ske ofantligt liten.

    En person som aldrig har räknat kalorier och har haft en idealvikt varje år i 50år är något fantastiskt, enligt slumpen så borde det vara omöjligt.

    Folk på kitava och masajer existerar inte enligt statistiken.
    Sannolikheten att en hel befolkning skulle kunna vara viktstabila av slumpen, är så liten att det är större risk att månen trillar ner på oss.

  4. 4

    Tänk om vi skulle ta och skicka ett gäng kopior av good calories bad calories till slv, det är en bra början i att inhämta kunskap kring detta med referenser till vidare läsning.

  5. 5

    Vox Humanae, Begreppet är ”verkningsgrad”. Det finns inget system som kan avge lika många kalorier som matats in.

    Så nog är en kalori en kalori, men vi har alltid en skillnad mellan ingångssidan och utgångssidan. Det är därför som dietisterna får lära sig om termodynamikens i praktiken rätt ointressanta första huvudsats (t.ex. i läroboken ”Fetma” utgiven av S. Rössner) men aldrig om den långt viktigare andra huvudsatsen.

    Vi kunde aldrig förstå hur nutritionisterna kunnat tillåtas predika sådant – det finns ju fysiskt skolade personer på samma universitet.

  6. 6

    dårskap: ”Det står i alla vetenskapliga studier att leptin reglerar aptiten.”

    Finns det, enligt dig, fler hormoner som påverkar aptiten? Om så, vilket/vilka är de?

    Med vänlig hälsning / Erik Edlund

  7. 7

    Petra Skrev:

    Tänk om vi skulle ta och skicka ett gäng kopior av good calories bad calories till slv, det är en bra början i att inhämta kunskap kring detta med referenser till vidare läsning.

    Det gjorde jag för fyra år sedan, men jag ser inga tecken på att någon där skulle ha läst något i den.

  8. 8

    Livsmedelsverket är kanske inte så fel ute och de som äter LCHF lurar sig själva.

    Om man enligt tallriksmodellen äter 30energiprocent fett, 55% kolhydrater och 15% proteiner så har man ätit bra enligt tallriksmodellen. Men hur mycket 100 % är, är ju en annan sak.

    Om man då bara plockar bort potatisen från samma tallrik blir det 30fett+ 15 proteiner= 45
    Dels har vi då ökat fettets andel av enerigiinnehållet till 66% men vi har ju sänkt antalet kalorier med mer än hälften. Den måltiden kanske man blir hungrig på efter ett tag. Men ner i vikt lär man ju gå.

    Låt oss då öka på fettets andel till 80%
    60 fett +15 proteiner= 75. Även i detta fall har vi 25% lägre kaloriintag än den första tallriken. Det är klart att man går ner i vikt då!

    Men då kan man ju lika gärna gå ner från tex 2500 Kkcal per dag till 1875. Ja, det kan man, men det står man inte så lätt ut med. Detta på grund av hungerskänslor, leptiner, insulin och andra saker som spelar in.

    Socker och andra kolhydrater lurar kroppen. LCHFare lurar kroppen också, men det är ju inte så dumt om det fungerar och man blir friskare.

  9. 9

    Om jag tolkar detta rätt så menar Göran att ketosen gör att kroppen omvandlar sig själv till värme och därför går vi ner i vikt. Inte lätt att förstå varför evolutionen utvecklat en sån mekanism. Att sen dekadenta västerlänningar som lever i överflöd tycker det är en fördel är en annan sak.

  10. 10

    @ dårskap:
    Ja, leptinet styr aptiten, insulinet styr undanlagringen av energi i form av glukos. Hjärnans uppfattning av energibalansen styr leptinet, en hög glukostopp från ”snabba” kolhydrater ger en överreaktion i insulinproduktionen: en stor del av energin lagras som fett och redan på den nedåtgående flanken av sockerkurvan reagerar hjärnan med att signalera hunger via leptinet. Vi kan länka in stresshormon i kedjan. Det ska göra oss beredda på strid och fungerar som gasen i botten, men oftast inte på reell fara, varvid den frisatta energin triggar insulinet och den frisatta energin blir mera fett. Koleriska personer borde enligt detta ha bukfettma, kan någon verifiera detta förhållande?

  11. 11

    @ L:
    Om¨människan lever ett sådant liv att näringstillförseln är väl tryggad och tämligen konstant, behövs inte så stora energidepåer, vi överlever i trygghet. Blodsockerkurvan är flack och de hormonella reglersystemen lugna. Att släpa runt på för stora fettlager är då en dålig strategi, eller hur?

  12. 12
    Anders S says:

    Brukar fråga dietister om man blir fet om man äter mycket björkved.

  13. 13

    @ Piltson:
    När franska nutritionister jämför olika näringsämnen använder man två begrepp: isocalorique och isometabolique, det första speglar bruttointaget och det senare vad kroppen kan använda efter det förlusterna är avräknade. Förlusterna består av värme, avfallsprodukter, som urinämne, fekalier, koldioxid, etc.

  14. 14
    Professor Göran says:

    Gunnar

    Jag tror du har rätt.

    Eftersom vi ”bara” till syvende och sidst är kemi, hur trist det ändå kan vara att tänka i dessa banor när man sitter och diskuterar filosofi med sin fru, så innebär det faktum att man tar bort kolhydraterna en ”fundamental” förändring i förhållandet till vår ”vanliga” kost som resulterar i att vi får en annan fysiologisk balans (läs Claude Bernard – han förstod detta till fullo) där de flesta blir ”mindre sjuka” och även en del övervikta återfår sin ”normalvikt”.

    L

    Vad gäller ketosen så är den, om jag förstått detta rätt, bara ett faktum att det produceras ketonkroppar i levern bland annat för att kompensera för glukosbortfallet (kolhydraterna). Jag har själv inte ”borrat i” hur denna process i detalj fungerar. Faktum är dock att ketonerna fungerar som ett superbränsle för hjärnan och det är väl därför man har noterar fördelar med detta ketogena tillstånd för bland annat epileptiker och troligen också vid andra nervsjukdomar.

    I detta tillstånd verkar det också som att dörrarna till våra fettförråd öppnas på vid gavel så dessa fettsyror kan frigöras och kan ta sig ut i blodomloppet och fungera som bränsle i de flesta av våra celler men inte kan passera hjärn-blodbarriären om de nu inte tillhör den kortare typ som finns i bl. a. kokosnötter som också verkar vara väldigt bra för nerverna och speciellt och de inte längre kan ta emot blodsockret längre. Cellerna hos diabetespatienter har ju bevisligen svårt med detta och drabbas också ofta av demens.

    Själv tror jag väldigt starkt på att det är optimalt att befinna sig i ketos ur hälsosynpunkt och speciellt om man hamnat i det metabola syndromet. Alla indikatorer (riskfaktorer) pekar på detta så det är därför jag och min fru nu satsar stenhårt på detta.

    Själv finner jag också en ”vetenskaplig logik” i detta. Ja rent förnuft vilket ofta sammanfaller med vetenskapen.

    Piltson

    Kommer vi in på entropibegreppet så hamnar vi på ”djupt vatten”.

    Jag är inte själv säker på att jag förstår detta ordentligt men på samma sätt som temperaturen så är det ett mått på ”systemets tillstånd”. Med verkningsgraden på en maskin menas normalt ett mått på hur mycket av den tillförda energin som omvandlas till mekaniskt arbete och för människan är denna verkningsgrad erbarmeligt låg (1% ?). Resten omvandlas till värme men eftersom ”syftet” med den största delen av maten är just att producera värme för att hålla stånd mot avkylningen så uppstår lätt en förvirring om man använder begreppet verkningsgrad.

    Termodynamik är ett oerhört spännande ämne och ibland tror jag att jag förstår något men ibland börjar jag på samma sätt som Karl Popper tvivla på begreppens användbarhet.. Det var också angånde detta som Boltzman fick ta ”så mycket stryk” men som sagt detta är detta faktiskt ”djupa vatten”

  15. 15

    Professor Göran: Du är beläst i mycket, men termodynamik och termodynamikens historia är inte din starka sida. Det problem som vissa av Boltzmanns nära kollegor hade med hans matematiska förklaring till termodynamikens lagar, var helt enkelt att Boltzmann ville förutsätta atomernas existens. Detta läser man i alla referensverk om vetenskapshistoria. Boltzmann upptäckte alltså inte termodynamikens lagar, utan han var den som utarbetade den bakomliggande teorin till varför dessa lagar fungerar som de gör. Hans statistiska termodynamik lade grunden till statistisk mekanik, som i sin tur öppnade dörren för kvantfysiken.

    Wikipedia: ”Boltzmann’s kinetic theory of gases seemed to presuppose the reality of atoms and molecules, but almost all German philosophers and many scientists like Ernst Mach and the physical chemist Wilhelm Ostwald disbelieved their existence.” http://en.wikipedia.org/wiki/Ludwig_Boltzmann

    Jag har studerat detta vid Uppsala och även delvis behandlat det i uppsatser, så jag bjuder på denna korrigering.

  16. 16

    @ Professor Göran: Du skriver: ”…för människan är denna verkningsgrad erbarmeligt(sic) låg (1% ?). Resten omvandlas till värme men eftersom ”syftet” med den största delen av maten är just att producera värme för att hålla stånd mot avkylningen så uppstår lätt en förvirring om man använder begreppet verkningsgrad”

    Jag hoppas att du helt enkelt har skrivit fel, för om du tror att det bokstavligt tolkat har något med verkligheten att gör bli jag flygrädd på riktigt… – med tanke på att du har anknytning till Volvo Aero.

  17. 17

    Professor Göran har fått många detaljer om termodynamiken om bakfoten, men poängen här är ändå att flosklerna är lika ytliga som meningslösa, och direkt korkade: ”en kalori är en kalori” och anspelningarna på termodynamikens första huvudsats. Professor Göran har helt rätt när han kritiserar dem.

    En vanlig siffra på hur energieffektivt den mänskliga kroppen fungerar är 20%. Alltså, av 1000 kalorier vi får i oss, kan kroppen utvinna i medeltal 20% i olika former av energi. Det är mycket möjligt att olika dieter leder till att kroppen utvinner mer energi än så ut maten — eller mindre. Att försöka imponera genom att säga att en kalori är en kalori och koppla samman det med termodynamik stannar vid ren retorik och har mycket lite med verkligheten att göra.

  18. 18
    Professor Göran says:

    @ Rickard Berghorn:

    Nämen.

    På något sätt får jag det intrycket att du antyder att jag pratar strunt i min krönika när det gäller termodynamiken och det gör ju mig naturligt lite ”upprörd”. Nu har jag inte påstått att termodynamik är mitt forskningsområde på något sätt men jag anser mig ändå verkligen inte helt ”obevandrad” inom detta område och har därför knappast heller hävdat att Bolzman skulle ha upptäckt termodynamikens lagar. Jag förstår verkligen inte varifrån du har fått detta. Du får nog ta och läsa min krönika igen och lite mer noggrannt i så fall för den säger ju faktiskt ungefär samma sak som du försöker förklara. Eller också har jag uttryckt mig väldigt otydligt och om det är något annat du anser att jag är otydlig om i min krönika vad gäller termodynamiken så får du komma tillbaka så ska vi nog kunna reda ut detta tillsammans.

    Det är förstås standardkunskap att termodynamikens lagar utvecklades under hela 1800-talet med en startpunkt i den ideala Carnotcykeln från början av detta sekel (jag tror detta står i krönikan även om detta skulle kunna ha gjojrts tydligare) och att Boltzmans bidrag i iden senare delen av detta sekel var att vidareutveckla och förfina Maxvells ansatser men jag har svårt att se att man kan ta ifrån Boltzmans det geniala i hans deduktiva hypotes (och vetenskaplig i sann Parmenidisk anda) som naturligtvis förutsatte att atomer existerade. I det filosofiska klimat som rådde vid denna tid i Wien, inte minst genom positivitiska skolan som Ernst Mach lär ha tillhört och vid en tid då atomernas existens inte experimentellt hade verifierats var detta att utmana ”väderkvarnarna” på samma sätt som Annika gjorde med sin LCHF-hypotes. Själv tror jag inte så mycket på positivismen och framför allt inte på att den har så mycket med vetenskap att göra men den lever trots allt kvar än idag och inte minst i en del infekterade inlägg från en del motståndare till LCHF här på bloggarna. Nå – även Wittgenstein kastade in handuken till slut och övergav det positivistiska projektet efter sin ”Tractatus”

    Utan att direkt nu verifiera detta tidsmässigt så misstänker jag att den Brownska rörelsen måste ha varit känd för Mach innan Rutherford genomförde sina berömda strålningsexperiment på guldfolier som vad jag förstått var det som slutligen fick Mach att erkänna att atomer verkligen existerar att han då till slut blev tvungen att ”kasta in handuken” efter många års motstånd. Men en ”positivist” kan förstås aldrig ha fel om jag nu förstått saken rätt och han gör det ju väldigt bekvämt för sig ända tills han slutligen blir ”löljlig”.

    I krönika på en LCHF-blogg är det knappast läge att gå in alltför djupt på ”teknikaliteter” och jag undvek därför medvetet frågan om entropin som ändå dök upp i en kommentarer och denna fråga är nog i alla fall för mig, något av det djupaste man kan ge sig in på och inte minst filosofiskt. Frågan om ”Maxwells demon” lär väl fortfarande inte vara ”löst”.

    Om du inte har läst det som matematikern, fysikern och filosfen Karl Popper skriver om entropin och Boltzman och ”striderna” kring detta i slutet av 1800-talet i hans mycket läsvärda bok ”The World of Parmenides” så tror jag att du har en intressant läsning framför dig utan att närmare känna till dina ”förkunskaper” men som säkert, enligt vad jag kan läsa mellan dina rader, är tillräckliga för att du till fullo ska uppskatta Poppers tankar kring detta ämne.

  19. 19

    #3
    Dårskap, berätta gärna vilket ”fel” i hormonsystemet som björnen får efter sommaren då den drar på sig sjuklig fetma (dubblerad vikt) innan den vacklar in i sitt ide?

  20. 20

    @ Majoren ::

    Och vad är det björnen pular i sig på sensommaren och som gör att den dubblerar sina fettreserver och vikt? Och vad är det de fettskrämda sumabrottarna pular i sig?

  21. 21

    Professor Göran: ”På något sätt får jag det intrycket att du antyder att jag pratar strunt i min krönika när det gäller termodynamiken och det gör ju mig naturligt lite ‘upprörd’.”

    Läs inte in för mycket i några kritiska rader. Din huvudpoäng är intakt, som jag redan påpekat, men din artikel har också stora brister. Och sådant ska förstås kunna påpekas, liksom att författaren bör ta det sansat.

  22. 22

    @ Rickard Berghorn: ”Professor Göran har fått många detaljer om termodynamiken om bakfoten”.

    Exakt vilka detaljer syftar du på?

  23. 23
    Professor Göran says:

    @ Rickard Berghorn:

    Jag anser att , som amatör också påpekar, att du nu måste överge din mer svepande kritik och istället bli konkret och ta upp ”dessa många detaljer som jag fått om bakfoten” och ”stora brister” annnars kan vi nog inte reda ut detta och föra diskussion framåt på ett positivt sätt.

  24. 24

    Professor Göran: Jag trampade visst på din statustå, märker jag 😉 Men det finns ingenting att tillägga, och att du gör en gigantisk sak av några kritiska kommentarer slår bara tillbaka på dig själv.

  25. 25
    Stefan Bystam says:

    Rickard Berghorn Skrev:

    Professor Göran: Jag trampade visst på din statustå, märker jag Men det finns ingenting att tillägga, och att du gör en gigantisk sak av några kritiska kommentarer slår bara tillbaka på dig själv.

    Rickard,
    Jag måste hålla med Professor Göran och amatör. Har man sagt a måste man säga b. Dvs om du påstår att Professor Göran har fått mycket om bakfoten och skrivit fel så måste du förståss vara beredd på att berätta vad som är fel. Jag tycker det är fegt att i då säga att ”…det finns ingenting att tillägga”

  26. 26

    Stefan Bystam: Läs vad som har skrivits, och vem som har skrivit vad. Detta är en otroligt tramsig och dum diskussion. Att er vän Professor Göran gjort en gigantisk sak av en struntsak och gjort bort sig med konstiga utfall och påhopp, är inte mitt ansvar utan faktiskt hans. Allt handlar bara om att läsa innantill och använda sitt förnuft.

  27. 27
    Professor Göran says:

    @ Rickard Berghorn:

    Jag vill att du ska vara konkret!

    Nämn en ”stor brist”!

    Nämn en ”detalj som jag fått om bakfoten”!

    Antingen är du ett ”troll” eller också vill du föra en saklig diskussion.

    Och att anklaga någon för ”stora brister” och ”att ha fått många detaljer om bakfoten” utan att bli konkret och som ”avslutning” ifrågasätta ”moralen” genom att anklaga personen för att vara ”högfärdig” får i alla fall mig att misstänka att du snarare är ett ”troll”.

    Alternativet är förstås att du bara har obetydliga kunskaper inom termodynamiken trots dina antydningar om motsatsen och därför inte vill ge dig in i en saklig diskussion och då blir det begripligt att du nu vill ”slingra dig ur”.

    Ärligt talat får du mig nu att tänka på Linnés varningar för att i diskussioner ge sig i kast med inkompetenta personer – men en blogg är förstås en blogg. Schopenhauers kritik av filosoferna Hegel och Gottlieb Fichte dyker också av någon anledning upp i mitt minne. Och här var det knappast någon tvekan om ”scharlatanstämpeln”.

  28. 28

    Professor Göran: Jag och andra har redan gjort betydligt mer än bara ”nämnt en detalj du fått om bakfoten”, det ser alla bara man går tillbaka i tråden och läser innantill.

    Du försöka starta en hetsning mot mig, bara för att jag påpekade att din artikel har brister. Men saker och ting är som de är, hur svårt du än har att ta kritik.

  29. 29
    Professor Göran says:

    @ Rickard Berghorn:

    Du framför ju inte någon kritik!

    Du bara svamlar!

    Vem kan ta dig på allvar?

  30. 30
    Jan-Erik S. says:

    Rickard:
    Skärp Dig nu och framför det du tycker är fel.
    Klär inte Dig eller någon annan att inte framföra vad det är som är fel.

  31. 31

    Jan-Erik S: Att läsa innantill gäller också dig, hur mycket du än försöker rädda vännen Professor Görans stolthet efter alla dessa dumheter. Huvudlöst flockbeteende och hetsning är ni egentligen för goda för.

    Annika D, kom hit och sätt stopp för dumheterna.

  32. 32
    Professor Göran says:

    @ Rickard Berghorn:

    Du verkar gå i spinn nu!

    Slappna av nu och framför istället din kritik om du nu har någon med termodynamisk substans.

    Det värsta är att jag nu faktiskt börjar misstänka att din naturvetenskapliga skolning inom termodynamiken inskränker sig till Wikipedia.

    Har man ingen kunskap inom ett område så tycker jag faktiskt det är förmätet att kritisera någon i svepande ordalag som bevisligen har åtmindstone elementära kunskaper inom området och att om man sedan blir uppmanad att konkretisera sig bara svamlar.

    Om detta inte är scharlataneri så vet åtmindstone inte jag vad som är scharlataneri.

    Att du inte skäms!

  33. 33
    Annika Dahlqvist says:

    @ 31 Rickard Berghorn:
    Eftersom du inte har någon seriös konkret kritik att framföra tycker jag att du lägger ner nu. Annars måste jag spamma dig.

  34. 34
    Annika Dahlqvist says:

    @ 3 dårskap:
    Hur tycker du att vi ska utnyttja leptinets hungerdämpande effekt så att vi får en god viktbalans?

  35. 35

    Annika Dahlqvist: Den kritik jag framförde mot Professor Görans historieskrivning finns vid kommentar #1 och #15.

    Paleolites kritik mot Professor Görans påståenden finns i kommentar #16.

    Jag tyckte att Paleolite tog i för hårt med formuleringarna i sin kommentar, och tog Professor Göran i försvar i kommentar #17. Där jag också tydligt påpekar att Göran har helt rätt i sin huvudpoäng.

    I kommentar #18 började Professor Göran plötsligt att omotiverat hacka på mig. Och sedan blev det som det blev.

    Som sagt, allt finns där, bara man kollar upp vad som verkligen skrivits.

  36. 36

    @ Rickard Berghorn:

    22
    amatör says:
    31 oktober, 2012 at 18:09
    Svara | Citera
    @ Rickard Berghorn: ”Professor Göran har fått många detaljer om termodynamiken om bakfoten”.

    Exakt vilka detaljer syftar du på?

  37. 37

    Vilka undersökningar finns det om hur energieffektiv den mänskliga kroppen är? Siffran 20% som jag nämner i kommentar #17 och är vanligt förekommande på nätet kommer från en ganska gammal bok utgiven 1986:

    ”The human body metabolizes energy with 20 percent efficiency, so on a standard 3,000 kcal diet can produce 600 kcal of kinetic energy.” (Charles A. S. Hall, Cutler J Cleveland, Robert Kaufmann: Energy and resource quality).

  38. 38
    dårskap says:

    Annika
    ”Hur tycker du att vi ska utnyttja leptinets hungerdämpande effekt så att vi får en god viktbalans?”
    Ät LCHF det verkar flytta ner setpointen.

    Vi måste ta reda på vad som har orsakat leptinresistensen, fruktos är bara en delorsak.

    Leptinresistens gör att vi äter för mycket.

  39. 39
    Annika Dahlqvist says:

    @ 38 dårskap:
    Tills vi vet orsaken till leptinresistens och insulinresistens, och kan åtgärda den/dem, ser jag ingen annan åtgärd än att äta LCHF, om vi vill ha bästa möjliga hälsa under rådande omständigheter.

  40. 40
    dårskap says:

    39
    Du har rätt.
    Men vi vet redan att det finns något som påverkar vi vet inte bara vad det är.
    Kemikalier, tarmfloran, livsmiljön, food reward, något är orsaken till att vi inte längre tål kolhydraterna.

    Tarmfloran lär vara en av dom största orsakerna.

    Spannmål och potatis är kolhydrater som är direkt tillgängliga för bakterierna.
    Grönsaker, är något som inte är så tillgängligt för bakterierna.
    Det är en stor skillnad på 40 kalorier sockerarter från morötter eller från bröd.

    Är det dåliga magbakterier så förklarar det varför vissa tål kolhydrater och att andra inte tål kolhydrater.

    Vi vet redan att friska (leptinkänsliga) inte kan äta sig feta, flera överätningsstudier har visat det.
    Leptinresistens ger en sjuklig aptit koststofilerna tror att det är en psykisk störning men det är en hormonförändring som orsakar den sjukliga aptiten.
    Beteendevetare har bara studerat leptinresistensens påverkan på vår aptit.

    Ren leptinbrist vet vi att det orsakar en sjuklig aptit, leptinresistensen är bara en lindrigare rubbning.

  41. 41

    dårskap Skrev:

    koststofilerna tror att det är en psykisk störning men det är en hormonförändring som orsakar den sjukliga aptiten.

    Ja, det handlar om den psykosociala analysen, som professor Rössner skrev om här:
    http://www.seniorbloggen.se/skribenter/citat-till-senior/

    Saxat från Piltsons kommentar:

    ”…erbjuder analysen en vettig språngbräda i kampen mot fetma? Det tycks vara den gängse synen, till exempel i Wikipedia:

    ”Den psykologiska behandlingen består framförallt av beteendeterapi…Konkret innebär det att man gör en beteendeanalys genom självregistrering på vad och när patienten äter. Man identifierar alltså antecedenter, situationer när ätbeteendet aktiveras, och försöker hitta nya förstärkare än mat för patienten att använda….”

    Psykologi och endokrinologi drabbar samman. Psykologin, som är åtminstone delvis viljestyrd, har inte en chans mot hormonerna, som styr hunger, aptit och mättnad, arbetar i det omedvetna och inte kan påverkas med viljan. Bantaren kämpar mot naturen.

    Några storståtliga resultat är alltså inte att vänta… Men priset för detta beskedliga, kanske övergående resultat kan bli ganska högt. Hormonsystemet beaktar matens fördelning i de tre näringsämnena och reglerar aptiten med hänsyn till eventuella brister och överskott. Hur är inte utrett, och om näringsläran skall göra landvinningar de närmaste åren, så är det här de är att vänta.

    Så vad händer när detta finstämda system drabbas av psykologiska övergrepp utan annat lärdomsperspektiv än kalorier kors och tvärs? Det blir fysiologiska förolämpningar som systemet inte så lätt hämtar sig från… Det kan vara en orsak till ätstörningar och jojobantning.

    ”…näringsinriktad beteendeforskning” [har] varit landets ledande ämnesrubricering i ett par decennier. Nedläggningen av överviktsenheten i Huddingen kan ses som KI:s bekräftelse att det var ett blindspår…”

    Hela texten kan läsas vid ”Psykfällan” längst ned i kommentarsviten.

  42. 42
    Dårskap says:

    Alla kan känna leptinets påverkar på aptiten eller har känt av leptinet.

    Ät mycket lite i några dagar, ät sen normalt med kalorier nästa dag, då är kroppen i kaloribalans och hungern borde vara normal igen men det är den inte dom närmaste dagarna är man så hungrig att man äter mer och då fylls fettcellerna på tills man är i samma vikt som förut.

    En person som har gått upp ett kg per år i 20år (ad lib), bantar personen ner 20kg så skulle personen sen gå upp ett kg per år som förut, enligt kalorihypotesen.
    Leptinhypotesen säger däremot att setpointen är för låg och då ökar aptiten rejält och det tar bara ett halvår att gå upp 20kg.

    Mitt framför era ögon så ser ni leptinets inverkan på aptiten.
    Jojobantning är orsakat av setpointen och den är styrd av leptin.

    Den som börjar träna och förbränner 1000kalorier mer går ofta inte ner motsvarande i vikt för kaloriunderskottett aktiverar leptinet så aptiten ökar och kompenserar för energiförbrukningen.
    Fettreserven är fritt tillgänglig man behöver inte äta mer om man tränar man kan ta av energilagret.

    Vikten bestäms av leptinet, blir man leptinresistent så går man upp i vikt.

  43. 43

    Dårskap: Jag orkar inte läsa igenom allt du skrivit, men det du skriver om leptinets hungerdämpande effekt och leptinresistens har redan behandlats av Kostdoktorn:

    ”Leptin produceras av fettceller. När vi fyller våra fettlager så går leptinet upp, vilket talar om för hjärnan att vi inte behöver äta mer. Det hindrar oss normalt från att bli feta.

    Problemet är att höga nivåer av insulin blockerar leptinsignalen i hjärnan, vilket gör fetma möjlig (se Lustigs AHS-föreläsning nyligen).”

    En kolhydratrik kost ger högre insulinnivåer, vilket alltså motverkar leptinet. Läs vidare här: http://www.kostdoktorn.se/den-verkliga-orsaken-till-fetma/

  44. 44
    dårskap says:

    43
    Jag tror inte du har läst nyare forskning om leptin, eller så vill du inte att sanningen inte ska komma fram.
    En orsak till leptinresistens kan vara tarmfloran och det skulle förändra mycket av det vi tror på.
    Du kan inte veta vad som är rätt eller fel.

    wikipedia.org/wiki/Leptin

  45. 45

    Jag tycker det är skönt att Ni i denhär tråden slutat kasta sand och leksaker på varandra! Det är inte nyttigt med så mycket heta känslor, Ni kan få bukfetma på köpet!

    Professor Martin ingvar har diskuterat problemet med hungerkäslor ingående i sina böcker. Fett gör att man mättnar bra, medan om man blandar in sötsaker och snabba kolhydrater inhiberas mättnadskänslan och man överäter lättare. Det kanske är de högre halterna av insulin som hindrar leptinets funktion.

Speak Your Mind

*