NuSI, en ny organisation

Kostdoktorn berättar om att Gary Taubes och Peter Attia startar en ny organisation NuSI.org som ska främja riktig kostforskning.
Hit kan man skicka pengar för att stödja den organisationen!

 

Comments

  1. 1
    Lars Bern says:

    Ett alternativ för den som vill stödja forskning som inte domineras av forskare med band till läkemedels-och livsmedelsindustrin. Om ni vill stödja någon insamlingsorganisation fråga först vilka bias som de forskare som delar ut pengarna har.

  2. 2

    Den forskning som behövs är framför allt sociologisk: att klarlägga hopfiltningen av hälsovårdsmyndigheter, jordbruksmyndigheter och matindustrin. De näringsfysiologiska frågorna är ju avgjorda och har otvetydiga historiska rötter sedan åtminstone 150 år. Dessa ständiga ”studier” som sägs visa det ena eller andra eller inte visa det andra eller ena är trist läsning som numera inte leder oss någonstans.

  3. 3

    Och sedan även blottlägga
    – dels hur belastade universiteten har blivit med akademiker som tar sidouppdrag från näringslivet och därigenom får särintressen som komprometterar deras forskning
    – dels även vad som i USA kallas svängdörrspolitik – hur ledande personer cirkulerar mellan myndighetsutövning och industriintressen. De senare kan oftast betala mer, varför makthavare som lagt fram obekväm kunskap köps upp, så att de blir tysta. Utan sådana manövrer hade t.ex. aspartam aldrig kunnat bli ett världsomspännande hälsoproblem.

  4. 4

    @ Piltson:

    Folk ar riktigt trotta pa studier, just for att industriintressen vrider och vander pa resultaten och endast publicerar det som passar: Dom har ju betalt: aven har har kunden tydligen ”ratt”…

    Skillnaden maste bli att ribban for dataselektion och resultattolkning klart och tydligt satts en bra bit over nuvarande industristudiestandard, alltsa rejalt ovanfor dagens marknadsavdelningstudier.

    Alltsa resultat och presentation far ej separeras som nu ofta sker, utan maste stamma, och inga resultat kan hallas tillbaka av ”politiska” (marknads-) skal.
    Ralf Sunderg tog upp i sin bok, att man ofta hanvisar till studier for att stodja asikter och politik, trots att dessa studier ofta visade nagot helt annat vid fingranskning.

    Det ar en tung uppgift och manga etablerade industriforskare kommer dessvarre troligtvis fa nya uppdrag fran existerande uppdragsgivare att diskreditera forskare som kommer med i denna nya oberoende forskning: Ett antal jattar har trots allt utmanats och dessa kommer ej att ge upp sina inkomstbringande revir utan mycket harda strider.
    NuSI ar ett mycket viktigt projekt som har forutsattningar att oppna nya fonster.
    Ska bli intressant att se hur langt det kan ga i Sverige! Under tiden vinner LCHF terrang pa marken, just for att det fungerar for sa manga. Dags att bidraga!
    (Inga ringar och prickar pa det har tangentbordet…)

  5. 5

    En annan typ av forskning vore att få fram kriterier för sammanfattad, systematisk redovisning av vittnesbörd. Det vore ganska lätt att bara inom Sverige få ihop t.ex. tiotusen vittnesbörd om effekterna av KH-restruktion, Med imponerande effekt, men vart och ett av dessa skulle kunna avvisas som ”anekdotisk” information, inte att ta på allvar eftersom den kommit från tiotusen skilda källor utan gemensamma villkor för insamling och redovisning. Detta är väl en kunskapsteoretisk fråga, finns i kretsen ingen filosofiskt skolad person med idéer om det?.

  6. 6
    Professor Göran says:

    @ Piltson:

    Grattis till en väldigt fin tanke!

    Det du föreslår tycker jag faktiskt är ett väldigt tydligt och bra koncept för en kunskapsteoretisk eller vetenskapsteoretisk essä. Jag ska fundera lite mer på detta koncept. Det som pågår på kostdoktorn just nu tycker jag också är oerhört intressant i detta perspektiv. Här presenteras mätserier (blodsocker, viktkurvor och nu senast ketonmätningar) som folk har utfört på sig själva – inte minst kostdoktorn själv – och detta förvandlar faktiskt ”LCHF-anekdoterna” till unika men faktiskt ”seriösa” vetenskapliga experiment och som dessutom blir omedelbart tillgängliga på nätet – dvs publiceras ”on-line”. Det blir väldigt svårt för ”etablissemanget” att då ”vifta bort” oss som ”anekdoter”. Och detta är i mina ögon någonting nästan revolutionerande kunskapsteoretiskt, dvs inom den sk epistemologin.

    Just nu håller jag på att läsa den oerhört intressanta boken ”The Orginins of Scientific Thought” av Girogio de Santillana och som titeln antyder handlar det här om den period för ca 2500 år sedan i Grekland då man försökte lämna den religiösa tolkningen av världen bakom sig. På samma sätt som idag fanns det då ett fåtal ”äkta vetenskapsmän” som utan att tänka på egen vinning sökte efter ”sanningen” och mängder av ”scharlataner”, de sk. Sofisterna, som mer var intresserade av att tjäna pengar för egen del genom att ”förföra” allmänheten med avancerad retorik. Till den senare kategorin räknar jag de flesta professorerna inom dagens näringslära; personer som kännetecknas av en självbelåten dogmatisk (religiös) attityd. I denna självbelåtna inställning finns överhuvud taget inget intresse för det jag skulle vilja kalla vetenskap.

    Gary Taubes, som jag har en orerhörd respekt för, har varit inne på denna fråga men jag är inte övertygad om att han har några ambitioner att gå till ”botten” i denna vetenskapsteoretiska frågeställning. Han är i första hand journalist och förstår förstås hur han skall presentera vetenskapen om kosten i ett bredare perspektiv och här är han i mina ögon ”fantastisk” i sin mulitdiciplinära forskning
    som han presenterar i GCBC.

    Fokus här som jag förstått det hela för NuSI är att få tillstånd ”klassiska” välkontrollerade experiment med en enda parameter – bort med kolhydraterna – och det är nog bara sådana experiment som kan ”övertyga” allmänheten och möjligen tveksamma forskare.

  7. 7

    Även folklorister och mediaforskare kan här ha något att sätta tänderna i. För ett halvår sedan kungjorde Stephan Rössner att han avsåg ge ut en bok om ”myter” inom medicinen. Vi nappade på detta och identifierade ett tjugotal hårt förankrade vanföreställningar inom näringsläran, som vi lade in som kommentarar på hans blogg (klicka ”Piltson” ovan).

    Det rör sig om s.k. urban legends, på svenska ”moderna sägner”. (svenska Wikipedia säger här ”vandringssägen”, men det är bredare begrepp, fanns långt innan urban legends kom på tal).

    http://en.wikipedia.org/wiki/Urban_legend

    Det gäller att se efter hur sådana uppstår, förankras och sprids. TV torde ha stort inflytande på två sätt.

    – genom att reportrar och intervjuare belastas av dessa sägner och har dem som odisputabel utgångspunkt vid intervjuer med fackfolk
    – och genom TV-reklam där en sådan sägen kan vara en självklar utgångspunkt för ett säljargument (jag ser t.ex. Kolesterolmyten ofta återspeglad i brittisk TV-reklam).

    Var och en av våra ”myter” i Rössners tilltänkta samling kunde analyseras med avseende på sådant. Det kunde vara ett lämpligt licentiatarbete i folkloristik. För några år sedan försökte jag väcka intresse för detta hos den mest uppmärksammade specialisten i dessa sägner, J.H. Brunvand i Utah.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Harold_Brunvand

    Men det gick inte alls. Han sände mig ett svar som visade att han själv led under den Allmänna Fettmyten.

  8. 8

    Förlåt, jag blandade samman begreppen. Det är inte sägner det handlar om. En sägen har ett episkt innehåll, det skall hända någonting som senare visar sig inte ha hänt. Här rör det sig om faktoider:

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Faktoid

    Alltså idéer om det ena eller andra som visat sig på tok. Det förklarades i början av kommentarsviten på Rössners blogg. Näringsläran vimlar ju av sådana. Livsmedelsverket är den värdefullaste källan.

  9. 9

    @ Professor Göran:

    Gary Taubes bantade med Atkins och skrev sedan ett försvarstal för sin livsstil i New York Times. Detta blev sedan en tjockare variant i GCBC.

    Det var aldrig någon förutsättningslös undersökning i vetenskaplig anda om vad som är rätt och fel.

  10. 10
    Professor Göran says:

    @ L:

    Nu förstår jag ärligt talat inte vad du vill insinuera angående Gary Taubes.

    Som jag själv har förstått vetenskapsteori så finns det helt enkelt ingen ”vetenskap” som är förutsättningslös. Detta är helt enkelt en myt! Man kan helt enkelt inte undersöka verkligheten utan att ha en egen ”teori” eller ”modell” av denna verklighet till att börja med.

    Du verkar förstås ha en annan syn på vad vetenskap är och det vore verkligen intressant om du kunde utveckla denna annorlunda syn. Och om du nu inte förmår göra detta på egen hand så föreslår jag att du istället försöker sätta dig in i den vetenskapliga syn som den kanske mest berömde fysiologen genom tiderna, Claude Bernard, utvecklade för mer än 150 år sedan kring medicinen och fysiologin. Men kanske har du redan mot min förmodan studerat honom och då vore det lika intressant att höra vilka invändningar du kan ha mot den syn på denna vetenskaplighet som han försökte föra in inom medicinen (men tyvärr misslyckades med) – en syn som för övrigt både jag själv jag och Gary Taubes delar till fullo.

    Men av någon mystisk anledning tror jag inte att du har tagit dig detta besvär – det är faktiskt jobbigt att läsa seriösa böcker – men det vore förstås roligt och intressant om jag nu har fel på den här punkten. och om jag nu har fel så misstänker jag nog att du kanske kommer tillbaka och utvecklar dina tankegångar kring vetenskap lite grand här på Annikas blog. Sådanta diskusioner uppskattar jag verkligen. Annars kommer jag nog misstänka att du bara tillhör den skara av ”okunniga troll” som kaxigt anser att Gary Taubes ”snackar skit”. Dessutom misstänker jag också att du då kanske inte heller har läst GCBC för den boken anses också vara ”svår” och kräver en del ansträngning. Om det nu är så eländigt så tillhör du förstås de personer som befinner sig under mitt eget lågvattenmärke i den nuvarande kostdebatten tillsammans med Rössner, SLV och en hel del andra inom ”etablissemanget” och som troligen inte har tänkt en enda självständig tanke kring kostfrågorna.

  11. 11

    I 5 och 7 ovan avsåg jag bl.a. analys av idéer som gäller som självklara utgångspunkter för annonser och förpackningar, till exempel

    Ju mindre fett dess bättre, Fleromättat är bra för hjärtat, Spring ordentligt så krymper buken, Fiber sätter fart på tarmen, Se upp för kalorier…

    Med mera sådant. När och hur uppstod de, hur sprids de och hur kan de vara så livskraftiga trots så mycket information i motsatt riktning?

    En intressant korsning av mediaforskning och folkloristik. Källor kunde vara gamla tidningslägg, företagsarkiv (Konsum? ICA? diverse annonsbyråer?), KB´s enorma samling affischer, intervjuer med pensionerat folk som var verksamma kring 1970 och tidigare. Åke Bruce?

    Stephan Rössner vore en självskriven källa, eftersom han varit med hela tiden och dessutom förklarat sig samla på myter. En pikant vinkling, eftersom han själv så energiskt bidragit till att sprida flera av dem.

  12. 12

    Och så givetvis kokböcker och receptsamlingar från det aktuella skedet, – Pernilla Tunberger och Märit Huldt, vad står det i deras böcker? Deras efterträdare Tina Nordström tycks också använda smör utan samvetskval.

Speak Your Mind

*