Ny meta-analys på lågkolhydratkost

Läkaren Anders Tengblad skriver i sin blogg om en ny genomgång av studier på lågkolhydratkost. Den visar i alla avseenden fördel för lågkolhydrat.

Han berättar också om en artikel i Läkartidningen, av stofilen Joep Perk, där han enbart hänvisar till gamla dammiga observationsstudier från Keys.

 

Comments

  1. 1

    Jag gillar dig Annika!

  2. 2
    ragnhild says:

    Cia Skrev:

    Jag gillar dig Annika!

    🙂

  3. 3

    Bra artikel!

    Att de slutligen har den bekannta ramsa kring osäkerhet på lång sikt är bara ett sätt att befria sig från ansvar, liksom man varnar för att man inte får torka sin hund i en torktumlare 🙂

  4. 4
    Ensåmmårbranu says:

    Mycket bra !! Ja på lång sikt ska ju vi alla dö … men varför efter alla hälsofördelar nu med LCHF skulle man plötsligt må sämre efter X antal år .. och var är alla långtidsstudier på GBP !! ??

  5. 5

    Alltid kul att se resulat från nya undersökningar. Gärna mer sådant (både positiva och negativa för den delen..)

  6. 6
    Professor Göran says:

    2012-08-24

    För denna lördagskrönika tar jag utgångspunkten, som vanligt, i den senaste tråden och alltså den aktuella metaanalysen angående lågkolhydratskost.

    Enligt Wikipedia gäller för ”meta”: Meta-är ett prefix som kommer från grekiskan och betyder mellan, efter eller över. En metadiskussion är en diskussion om en diskussion.

    Inom de grundläggande fysikaliska och kemiska naturvetenskaperna, som i mitt fall metallurgin, försöker vi genom experimentell verksamhet få en större förståelse hur vår fysiska verklighet är beskaffad och här förekommer aldrig uttrycket meta-analys vad jag känner till. Det närmaste vi kommer detta begrepp är nog ”översiktsartiklar” kring någon speciell frågeställning och sådana brukar förstås vara väldigt läsvärda om man är verksam inom det aktuella området för att de ger en snabb översikt av det aktuella forskningsläget. Inom det medicinska området verkar dock väldigt få undersökningar som ingår i meta-analyserna, om jag nu förstått det hela rätt, ha en anständig vetenskaplig nivå. Kvaliteten varierar generellt och därför kan meta-anlyser som i det aktuella fallet lätt ”viftas bort” eller ignoreras om det som i detta fall inte ”passar galoscherna” på det medicinska etablissemanget där den här analysen uppenbarligen inte kan förenas med ”konsensus” om fettets farlighet som bekant råder sedan snart femtio år.

    När det gäller den medicinska vetenskapen så har jag tyvärr som många säkert förstått av mina tidigare krönikor helt upphört att betrakta medicin som en naturvetenskap efter att nu ha närmat mig denna disciplin ”utifrån” under drygt tio. Jag inser förstås att den är oerhört mycket mer komplex än den vetenskap jag själv är verksam inom. Som jag tidigare har berättat så har jag nu studerat cellens molekylärbiologi (Alberts et al.) med väldigt stort intresse de senaste åren och molekylärbiologin betraktar jag absolut som en naturvetenskap och inte minst för att denna vetenskap står stadigt med ”båda fötterna” på den relativt fasta mark som fysik och kemi trots allt utgör. Men redan på denna cellnivån är komplexiteten av en sådan grad att jag själv blir alldeles utmattad och man erkänner här i sann vetenskaplig anda hur lite man egentligen känner till om de alla de mekanismer som är verksamma i våra celler och som är förknippade med det vi kallar liv och som ”styrs” av de proteiner som kodas av våra gener. Det är som sagt fullständigt utmattande redan när man, som jag själv, fått en första liten inblick i de intrikata kemiskt-biologiska händelseförlopp som leder från hur de olika generna i vår arvsmassa, som är lagrad i varje cellkärna, ”uttrycks” (dvs. ”vaknar till liv”) till själva produktionen av motsvarande proteiner i våra ribosomer som befinner sig i cellplasman utanför själva cellkärnan. Man fylls av häpnad och inte minst beundran för de vetenskapliga bedrifter som lett fram förståelse av dessa mekanismer.

    När man därför med väldigt ”effektiva” mediciner attackerar fundamentala processer för att man på ett slappt ovetenskapligt sätt förvandlar svaga associationer som t.ex. mellan kolesterol och hjärtsjukdom till ett orsakssammanhang där man då hävdar att kolesterolet är orsaken till den svaga associationen med hjärtsjukdom medan det i själva verket är så att hjärtsjukdomen troligen är själva orsaken till de något förhöjda kolesterolnivåerna hos vissa delar av befolkningen. Man behöver inte vara speciellt konspiratoriskt lagd för att hävda att man inte har en susning om vad man håller på med och framför allt inte konsekvenserna i ett längre fysiologiskt perspektiv. Detta är för mig rent skrämmande.

    Jag träffade nyligen en läkarstudent och blev naturligtvis intresserad av att höra hur mycket hon kände till om den molekylära cellbiologin men detta samtal bekräftade tyvärr mina värsta farhågor när hon lakoniskt konstaterade att detta ämne ”är ju så svårt” så det var därför lönlöst att fortsätta diskussionen med henne. Nu ska man ju veta att de som kommer in på läkarutbildningarna oftast är studenter med goda betyg så man tycker ju att de borde ju kunna ”suga i sig” också detta ämne för det är ju inte så svårt ur teoretisk synpunkt men ändå som sagt väldigt komplext.

    Vad jag misstänker är att man inom medicinutbildning helt enkelt inte satsar på att studenterna ska få en ordentlig naturvetenskaplig grund att stå på när de ger sig in i medicinens område. De får därmed inte en chans att börja tänka vetenskapligt. Detta konstaterande gör att jag tror mig känna samma förtvivlan inför detta bristande intresse som den store franske fysiologen (en av mina favoriter) Claude Bernard troligen kände inför den ovetenskaplighet som genomsyrade medicinen för 150 år sedan.

    Samma grundläggande ”ointresse” för grundläggande frågeställningar noterar jag också hos en praktiserande läkare jag känner och som jag försett med en hel del litteratur (bland annat Gary Taubes och en del vetenskapliga artiklar om kolesterol och hjärtsjukdom). De utövar sitt yrke enligt ”handboken” och att ifrågasätta dogmerna i denna ”praxis” gör bara tillvaron besvärlig. Idag är det förstås sällan man träffar riktigt ”kaxiga” läkare men de försöker ändå på alla sätt följa instruktionerna när det gäller att medicinera folk.

    Med Claude Bernard hävdar jag att vetenskapliga principer kan användas inom medicinen och fysiologin och sådana principer innebär alltid ett nyfiket, öppet intresse för just orsakssammanhangen. Dvs. om man tar bort själva orsaken till en fysiologisk företeelse så försvinner förstås företeelsen och det är här jag hävdar att LCHF är vetenskap.

    När vi som blivit sjuka av kolhydrater tar bort dessa ur vår kost ”försvinner” helt enkelt sjukdomen. Ur vetenskaplig synpunkt kan vi därför med Claude Bernard hävda att vi har fått tag i just ett orsakssammanhang och utan ett sådant förstås ingen vetenskap. Att man från etablissemangets sida därför avfärdar alla LCHF-are som blivit friska när de tagit bort det som gör dem sjuka som anekdoter bekräftar för mig det ovetenskapliga tillståndet inom det medicinska området. Det finns helt enkelt inget nyfiket intresse. Denna ovetenskaplighet döljs bakom ett statistiskt dribblande som kanske kan slå blå dunster i ögonen på ”vanligt” folk men själv blir jag som forskare knappast imponerad av sådant – snarare tvärtom.

  7. 7

    Tack Doktor Annika & Professor Göran ! Era ord väger tyngre för var dag som går. Så må era röster fortsätta att höras 🙂

  8. 8
    ragnhild says:

    Så vad ska man med läkare – fjerna föflekker o´dylikt …. Och studenter – som ”flyyter” på sina betyg.., och köper läkemedelindustriens rekommendationer. Nei, jag är inte ute för att löjliggöra dem – alvor är bara ett af förnamnen på hur det känns – sjock och förtvivlan är andra (förnamn). Derefter kommer känslan af SVIK, maklighetens efternavn. Det hör inte hemma i en profetion som ska hjälpa människor till hälsa läs; snabba lösningar – eks. GBP. Läste igår hur positiva resultaten af forskningen på Sahlgrenska ansågs – (jekyl och hyde – studera bildet till artikeln)… kryptisk? – men så får det bli !!!

    Läkare; ingen skam att snu/vända – ta studiepermisjon och läs på … kutt ut Tv´n 😉 – sök läshörnan är ett annat tips. Lchf-intresserade läkare; ”Hide and seek” hør inte hemma här.

    Undrar om du vet hur viktiga dina kroniker är professor
    Göran. Tack igen!

  9. 9
    Professor Göran says:

    Tack för uppmuntran!

    Det är alltid lika roligt att få reda på att de tankar jag skriver ned i mina bloggkommentarer uppmärksammas och uppskattas.

    Det vore också väldigt roligt om det skulle finnas några seriösa försvarare av det medicinska etablisseanget som skulle våga gå ”i duell” om själva vetenskapligheten i det de försvarar. Vi talar här om vetenskapsteori. Detta skulle vara kul, men ibland dyker någon ”halvseriös” debattör upp men de försvinner tyvärr ganska snabbt.

    Trollen kan vi förstås vara utan 🙂

  10. 10
    Brita sundstrøm says:

    Schrødingers katt må sees. NRK nett tv.

Speak Your Mind

*