Ökar högfettkost risken för ”gula fläcken”?

Piltson (80+) berättar  att han har fått dignosen ”Våt makuladegeneration” i ena ögat. Sjukdomen kallas i vanligt språkbruk för ”Gula fläcken”, eftersom det är gula fläcken, själva fixeringscentrum på näthinnan, som drabbas av skadan. AMD, Age-related Macula Degeneration, är en engelskspråkig beteckning. Upp till 30% av personer över 75 år drabbas av sjukdomen.
AMD var tydligen en vanlig sjukdom hos ursprungliga inuiter, vilket tyder på  att ett högt fettintag kan öka risken för sjukdomen.
Då har vi till slut hittat en sjukdom för vilken risken ökar med högre fettintag.
Högt kolhydratintag ökar risken för hjärtsjukdom, stroke och demens.
Då återstår att hitta den energifördelning mellan fett och kolhydrater som minimerar risken för alla sjukdomar.

Ska vi ändra LCHF till LCMF (LowCarbMediumFat), för lågenergiförbrukare?
Och MCMF (MediumCarbMediumFat) för högenergiförbrukare?

 

Comments

  1. 1

    Vet vi om det alls är fettet som är orsaken?
    Och i så fall vilket fett. Hade inuiternas problem att göra med oljan i fisken?

  2. 2
    Annika Dahlqvist says:

    @ 1 AL:
    Jag tror att en primär hypotes kan vara att ursprungsinuiternas sjukdomar avspeglar dem man får av LCHF-kost. De fick inte hjärtinfarkt, diabetes eller cancer, och barnen fick inte ADHD – men de äldre fick tydligen makuladegeneration i hög utsträckning.

  3. 3
    StenBJS says:

    Annika, don’t throw out the baby with the water!
    The snow-rich very white surroundings they usually live in may well take its toll on the eyes earlier.
    The disease may even be mitigated by high fat diet, observational studies says often nothing when no variables are controlled for.
    But you are right, if the observations can be extended to prove causation the first detrimental effect of LCHF would be found here. More data is needed!
    Will be interesting how the HCLF lobby will re-package this!

  4. 4
    Annika Dahlqvist says:

    @ 3 StenBJS:
    Du har rätt i att inuiternas makuladegeneration kan bero på att de fick en hög instrålning i ögat av starkt solljus som reflekterats på snön. Starkt solljus brukar också ge ökad risk för gråstarr, katarakt. Har inuiterna också ökad frekvens av katarakt?

  5. 5

    Jag tror att makuladeg. har ett samband med med mycket solstrålning som jag tror inuiter utsätts för i hög grad. Låter återigen som en studie där man har statiska samband men saknar orsakssamband.

  6. 6
    Lasse P says:

    Kopierat från vårdguiden.
    Hög ålder innebär en större risk för att utveckla makuladegereration, och risken ökar ju äldre man blir. Andra saker som ökar risken för att man ska drabbas av sjukdomen är rökning, högt blodtryck, övervikt, hjärt- och kärlsjukdom, höga kolesterolvärden och vitaminfattig kost.
    Sjukdomen är också till viss del ärftlig – det har visat sig att den är vanligare i vissa släkter och den som har en nära anhörig som utvecklat makuladegeneration löper större risk att själv få sjukdomen.

    LCHF motverkar ju de faktorer (utom rökning) som e.o kan ge sjukdomen.
    Hur vet vi att LCHF i själva verket inte bidragit till att fördröja sjukdomsutbrottet?
    Led Massajer oxå av sjukdomen?

  7. 7
    hajeem says:

    Jag tycker i alla fall att LCHF´aren har ett öppet attityd som tillåter att man får säga att något kunde vara orsaken av hög fettintag. Det är någonting kolhydrat lobbyister skulle kunna lära sig av ´oss´

  8. 8

    Ögonläkaren Laszlo Galanthai-Fekete, insåg tidigt att AMD, åldersrelaterad makuladegeneration. Kan ”botas” med antioxidanter. I en föreläsning så nämde han just att starkt solljus är negativt och påskyndar makuladegeneration, I hans behandling som om degenerationen inte gått för långt (upp till tror jag om jag minns rätt 70%) får synen att förbättras och för många att återvända med hjälp av bland annat högdos av E-vitamin, Arovit, selen och solvezink m.m…

    Metoden som vunnit spridning utomlands och bekräftas i den internationella AREDS-studien, har som med LHCF inte varit omtyckt av Svenska läkare som på alla sätt försökt motarbeta Laszlo. Även grå starr verkar kunna motverkas, och det pågår spännande försök med antioxidanter, men som tidigare vet vi ju att ”big parma” inte kan tjäna stora pengar på detta så tyvärr får vi höra väldigt lite om detta.

    http://www.expressen.se/halsa/rositas-syn-raddades—med-vitaminer/
    Rosita som jag träffat är ett levande bevis på att det tycks fungera.

    http://www.expressen.se/gt/blabaren-kan-radda-din-syn/

  9. 9

    Annika, menar du våt AMD? Och handlar inte Rositalänken om torr AMD? Jag trodde det var två olika sjd, har de samma orsak? Våt AMD kan ju behandlas om man bara inte väntar för länge. men torr finns det ingen medicinsk behandling för (enligt sjukvården iallafall)

  10. 10
    ragnhild says:

    Sitat från en af länkerna:

    ”More than 10 million North Americans are presently affected by AMD and related eye diseases.
    Around 300,000 new cases of this largely untreatable disorder occur each year.
    Some surveys have estimated that 15 to 20 percent of AMD patients have one or more first-degree relatives who are also affected.
    Japan has the lowest, and the Inuit of Greenland have the highest incidence of AMD in the world”.

    Fråga; 10 million North Americans, 300.000 new cases every year. Are all of them on lchf? 😉

    Vi vet att så är det inte….

    Inuiter: Time to start using sunglasses, if that habit is absent. Och – vilken KOST äter inuiterna idag? Observationer af ursprungliga inuiters ögonhälsa ….. hur många deltakere var det 10 – 30 ….- ja jag läser vidare här……………

    Det kostar att bli gamal – det är säkert och visst.

    Starta kolla dine ögon hos spesialist i tide – ta ibruk solglasögon (de gamlaste ”våra” visste knapt vad det var) – och of course – inte frossa i fett på lchf – ja det är lätt att göra – bruka mindre varme = mindre bruk af stekfett – tänka till, men bli inte rädd – ingen grunn til det – tänker jag.

    Hilsen mig – aldri lättprodukter – inte ens efter denna tråden 😉 Naturlig fett är ok. Olja, kemisk smör – varför det då? Lättprod. det samma! Spannmål; Päl Jaabek…………….

  11. 11
    Lars Johansson says:

    Jag tror inte på LCHF som jag har sagt här tidigare, men om ni ska frångå LCHF av just den här anledningen så tycker jag det är fel, för det är de som tar insulin som går och fotar ögonbottnarna och inte de som äter fett, det har jag aldrig hört. Till slut blir det nog gärna gula fläcken även av insulinet. Jag tycker såhär: ställ er och lobba för fettdieten för de som precis ska börja ta sprutor och förhala gärna det förloppet, gärna i samklang med insulin i tablettform eller liknande. Titta hur många som har problem och det är nästan alltid orsakat av insulin, inte fett. Insulinet i normala kroppar kanske också pajar ögonen men det blir mildare. Så förhala gärna och då kan man äta vad som helst. Allt som gör att man kan ta bort insulinet räddar ögonen. Jag vet inte vad som menas med hög- och lågförbrukare men HF för de som ska börja med insulin då med tanke på ögonen och så ska man strunta i inuterna, för skadorna av sprutor/pennor de är ju mycket mer uppenbara medan det andra är gissningar.

  12. 12
    Maggan A says:

    Hur är det med samer och andra som bor i Norra Norrland? De bör ha liknande problem som innuiterna med stark sol i snö?

  13. 13

    ”Nya blodkärl bildas som växer in under gula fläcken i näthinnan. De nybildade, sköra kärlen läcker blod och vätska”
    Om orsaken är att de nya blodkärlen läcker blod och vätska och det är detta som är orsaken, kan det då inte va ett för högt omega3 intag?

  14. 14

    Eftersom jag sedan länge håller tillbaka astmasymptom med kokosfett uppstår här en intressant valmöjlighet: kvävning eller blindhet?:

    För att bekämpa den ”torra” varianten på höger sida erbjöds ett vitaminpreparat med tre sötningsmedel, bl. a. aspartam, känt för att bryta igenom blodhjärbarriären och vålla bl.a. synproblem.

  15. 15
    Annika Dahlqvist says:

    @ 14 Piltson:
    Ja det blir som att välja mellan pest och kolera.
    Jag tror ändå på ett lågt kolhydratintag, måttligt med protein, och resten fett, utan frosseri. Vi kan bara göra så gott vi kan, och hoppas på det bästa.
    En intressant aspekt framfördes ovan. Inuiternas höga omega-3-intag från marin föda kan öka blödningsbenägenheten i den torra makuladegenerationen, och göra den ”våt”?

  16. 16

    Fundering: Är det genom (förmodad) negativ påverkan på blodfetterna som man menar att fet kost kan vara bidragande till våt makuladegenerering? I så fall; vilken ”typ av blodfetter” är det som kan misstänkas? Och därav följer att man med rimliga krav på sinnesfrid kan fortsätta med (relativt) högt fettintag förutsatt att ens blodfetter ser ”normala” ut…

    Om det å andra sidan är andra mekanismer än påverkan på blodfetterna som som sätts i spel av fet kost så blir det mera komplicerat och t.o.m. intressant. Men också frustrerande naturligtvis när man själv är drabbad, eller som undertecknad sannolikt genetiskt disponerad…

  17. 17
    Annika Dahlqvist says:

    @ Paleolite:
    Jag har ingen aning. Är det någon som har sett en genomgång av AMD-patienters blodfettvärden? Det måste ju vara en lättforskad upgift. Jämförda med en frisk kontrollgrupp.
    Och forskning på kostbehandling av AMD-patienter: effekt av lågfett jfrt med lågkolhydrat.

  18. 18
    Anna Maria says:

    Efter 8 år på lågkolhydratkost har jag bättre syn än tidigare. Jag glömmer mycket ofta att ta på mig glasögon även vid bilkörning. Men å andra sidan är jag nu 63 år, kanske är åldersförändringar igång sedan länge och inget kan stoppa åldrande, möjligen fördröja.
    Jag äter inga mängder med fett, kanske 100-130 g om dagen (sammanlagt).
    Äter inte Inuiter mycket protein?

  19. 19

    Nr 8 PD

    Instämmer, tänkte skriva om det, men du hann före med en bra text!!!!

    Eftersom nu Lazlo åstadkommer så mycket bra för sina patienter så är förstås vitaminer och mineraler en viktig del i det hela men allt vad gäller ortomolekylärmedicin motarbetas än så länge…..

    Synd, när det verkar vara så kostnadseffektivt jämfört med de ”preparat” som vanligtvis användes!

  20. 20

    Efter 10 år på kosten kan jag konstatera att jag är en enda av mina (jämnåriga) kompisar som sitter på möten och i arbetsgrupper utan att ha läsglasögon på näsroten 🙂

    Vi vet också att närsyntheten i I-länder är mångdubbelt större än hos naturbefolkningar eftersom ”raketbränslet” kolhydrater triggar våra barns ögon att växa sig ovala

    Att fett skulle bidra till AMD är man nog ute på väldigt tunn is om man påstår
    Många andra teorier om inuiterna och omgivningarna dom bor i är som sagt mera troliga

    Hur är det med Masaier Khoi-san eller våra egna samer för den delen?

    Kan inte påminna mig sett något som tyder på mer ögonproblem hos dessa?

  21. 21

    Eskimåerna var (är?) mycket medvetna om risken för ögonskador i det arktiska landskapet. De använde speciella ögonskydd tillskurna i benmaterial från caribouren. Mycket smala springor att se genom. Beskrivs här:

    http://www.ehow.com/list_6850092_types-inuit-snow-goggles-lenses.html

    Tror dom har slutat med det nu, eftersom nästan all traditionell yttre kultur hos dem har .lösts upp.

  22. 22
    Jan-Erik S. says:

    Ärligt talat!
    Who cares!

    Om man nu hittat någon nackdel som LCHF kan föra med sig så borde man ju vända på steken och se alla sjukdomar, sämre livskvalitét mm som traditionell kost, dvs HCLF, för med sig.

    Finns säkert nackdelar med LCHF. Tro inget annat MEN…i jämförelse med annat så är dessa nackdelar av underordnad betydelse…åtminstonde för mig.

    Jag mår helt enkelt för bra och skulle gladeligen ”offra” några år av min livslängd då kvalitén på mitt liv har blivit oerhört mycket bättre.

    Jag tror dock att jag kommer att leva längre än förväntat.
    Känner mig faktiskt odödlig nu trots mina 56 år 🙂

  23. 23

    Jan-Erik S. Skrev:

    Who cares!

    Det gör jag. Med ett öga.

  24. 24

    Ifall vi sitter för mycket vid en dator får vi också ett starkt ljus rakt in i ögonen. Jag har själv märkt att jag nästan blir ”snöblind” av att komma ut i solljuset efter en dags datasittande.

  25. 25

    Karin, det stämmer och för att förebygga ögonskador skall man äta blåbär, har vi fått lära oss senaste dagarna.

  26. 26

    PD Skrev:

    Ögonläkaren Laszlo Galanthai-Fekete, insåg tidigt att AMD, åldersrelaterad makuladegeneration. Kan “botas” med antioxidanter.

    ”Botas” vore nog för mycket sagt, men sedan jag fått kontakt med Laszlo igår fick jag mod att ge återbud till ”behandling” med Avastin planerad till 13/8. Det var en viss lättnad, för tanken att få ögat sönderstucket sex gånger om året resten av livet var inte så lustig.

    Laszlo har uppbackning från åtminstone ett amerikanskt forskninginstitut. Men ett par frågetecken återstår:

    Tar Laszlos preparat Strix Forte verkligen grepp på den ”våta” AMD-varianten, vilket han gör gällande? Det vore en överraskning för alla andra auktoriteter vi har talat med. Är det alltså en radikal skillnad mellan hans preparat och det otal andra märken som erbjuds i branschen? Det får vi veta om ett halvår, för så lång tid tar det innan man ser nån effekt, sade han.

    Till dess tänker jag inte låta nån sticka sönder ögonen. Episoden är ännu ett uttryck för den konventionella medicinens metod att ge sig på yttringar av problem snarare än själva problemen.

  27. 27

    I en pressrapport från 2007 läser jag att Sahlgrenska sjukhuset utsedde Laszlo till hedersdoktor på grund av hans insatser som ögonläkare. Detta utlöste uppskattning bland kolleger i Texas.

    Han sades ha haft drygt tretusen entusiastiska patienter, Men då lanserade svenska kolleger en hatkampanj, i vilken han beskylldes för ”ovetenskapliga metoder”, varpå utnämningen återtogs. Sedan dess har han dragit på sig ytterligare ett tusental patienter.

    Historien ser bekant ut. I samma stad, Göteborg, finns en nutritionist, Ingrid Larsson, som för ett par år sedan klagade över att KH-restriktion för fetmabekämpning inte hade ”en suck av vetenskaplighet”. Att den varit påfallande framgångsrik från Banting och framåt var då ovidkommande.

    Vad betyder alltså ”vetenskaplig”? Blir man vetenskaplig genom att följa föreskrivna metoder fastän de bevisligen inte ger framgång? Som till exempel Stephan Rössner på sin f.d. överviktsklinik? Blir man ovetenskaplig när man har enorm framgång fast men inte i alla stycken följer föreskrivna metoder?

    Och vilka är då kriterierna för dessa föregivna vetenskapliga metoder? På vilka grunder beslutas de?

    Jag har sökt om Socialstyrelsen hade någon kommentar till Laszlos verksamhet med inte hittat något. Denne Rössner klagade nyligen över ”bluffmetoder” som sades bli avslöjade varje dag, se http://www.seniorbloggen.se/skribenter/kost-och-overvikt. Tillfrågad om vad som utgör en bluffmetod:

    1. Vissa regler oavsett om de har framgång eller ej, och isåfall vilka
    2. Eller kliniska framgångar med patienter

    hörde han inte av sig igen.

    Jag är totalt förbryllad. Har praktisk effekt ingen relevans för begreppet vetenskap i Sverige? Finns ingen här i kretsen som kan omtala vad vetenskaplighet innebär i Sverige? Vad det innebär i Texas tycker jag mig veta.

  28. 28

    ”A high-cholesterol, high-fat diet can result in fatty plaque deposits in the macula, which can impede blood flow and heighten the risk of macular degeneration. Conversely, a low-fat diet actually contributes to good eye health, and the amount of red meat we consume should be kept at a minimum.”

    Hittade jag hos ”Dr. Todd”, som sägs vara specialiserad på relationen kost-makula. Om det nu skall tas på allvar. Mycken vidskepelse cirkulerar i dessa ärenden, och även vetenskapare tycks kritiklöst kopiera varandra. Men jag har skurit ned kokosfettförbrukningen till hälften.

  29. 29
    Per Andersson says:

    @ Annika Dahlqvist:
    Hej Annika. Skulle du kunna hjälpa mig?
    Jag skulle behöva kontakta Laszlo Galanthai Fekete, via mail.
    Detta pga att jag skulle vilja höra med honnom om han har några intressanta förslag på hur man kan, påverka RP (En makuladegenerations sjukdom) som även drabbar unga i åldern och bara försämrar och försämrar.

    Tänkte ju att du borde kunna hitta hans mail på någon läkare databas eller så…
    Tack.

  30. 30
    Annika Dahlqvist says:

    @ 29 Per Andersson:
    Nej jag har inga särskilda kanaler för att nå läkare. Man får Googla och leta.

  31. 31

    Per Andersson,
    Galanthai-Fekete tycks inte ha epost, men han finns i telefonkatalogen för Göteborg och är mycket tillmötesgående. Det var efter samtal med honom som jag vågade sätta mig upp mot ögonläkarna i min närhet.

    Off topic för er i Skåne I kväll kl 19.55 sänder DR2 ett program som skall handla om i vad man kan tappa vikt med hjälp av lågfettprodukter.

  32. 32

    Jag läser i tidningen Dagens Medicin om att acetylsalicylsyra i många år ökar risken för ”gula fläcken ögonsjukdom”.

    …Personer som använt acetylsalicylsyra, ASA, i mer än tio år insjuknade oftare i den svåra ögonsjukdomen makuladegeneration. Det visar en ny studie i tidskriften Jama.”…

    http://www.dagensmedicin.se/vetenskap/hjarta-karl/asa-okade-risk-for-sjukdom-i-nathinnan/

  33. 33

    Jan-Erik S. Skrev:

    skulle gladeligen ”offra” några år av min livslängd då kvalitén på mitt liv har blivit oerhört mycket bättre.
    Jag tror dock att jag kommer att leva längre än förväntat.
    Känner mig faktiskt odödlig nu trots mina 56 år

    Jag håller med dig – offrar gärna några år till fördelen att må bra x antal år framåt med LCHF. Att leva 10 år med sjukdom efter 80 års ålder är ju inget att sträva efter. Det ser ju faktiskt ut så för alltför många på landets äldreboenden.

    Har nyss sett ett TV program om Sixten Jernberg och hans fru. En elitidrottsman med flera sjukdomar som hjärtbesvär och prostatacancer bland annat, och en fru med Alzheimer. Båda i 80-års åldern. Han själv avled ju i år 2012.

    Att elitidrotta är ingen garanti för ett friskare liv på ålderns höst. Inte ens med hjälp av den friskaste svenska sommar- och vinternaturen.

    Vad återstår – maten!

  34. 34

    Ja, nu har det gått nästan två år, och jag har troget använt Lazslos preparat, två piller varje dag. Jag tror man kan tala om förbättring.

    Istället för en svart fläck i mitten och klar syn runtom, dit blicken inte riktas, har hela synfältet en grumlighet som inte kan justeras men ingen helt blind fläck. Kan nu nästan läsa undertexter på TV.

    Men det är fortfarande lite äventyrligt att köra bil i mörker och se två mötande bilar, varav en på min körbana. Då kommer man tvärt ihåg att blunda med vänster öga, så fixar sig detta problem. Jag beklagar alltså inte att jag inte följde anvisningen från min dotter, som råkar vara ögonläkare,

  35. 35
    Piltson says:

    Så nu har det gått ytterligare tre år, och det verkar som om avståndsbedömningen försämrats. Detta är besvärande när man häller upp vin, som skvätter vid sidan av muggen och hamnar i tangentbordet, där det kan kortsluta tangenter. När det hänt tre gånger lär man sig och ställer muggen på annat ställe. Lazslos preparat fanns inte nyligen, istället fick jag ett som rekommenderats av Lill-Babs. Undrar om hennes ord väger lika tungt. Hennes piller är starkare doserade än Lazslos.

  36. 36

    Så trevligt att höra av dej igen…!! Började nästan bli orolig…
    Föreslår mindre flaskor…
    Då blir det lättare att halsa direkt från flaskan…?

  37. 37

    Mormor, jag tror du är en mansperson. En feminin mormor skulle väl inte rekommendera att halsa från flaskan? Nu är det så att det rödvin som används här kommer från Macedonien och erbjuds enbart i literflaskor, Att ”halsa” från en dylik känns lite grovt. Och så känns det respektlöst mot producenten och hans arbetsstyrka. Så jag använder porslinsmugg, f.ö. den mugg i vilken jag även smälter kokosfett vid kokning av frukostägg.

  38. 38

    Piltson…
    Det tror du bara för att det var ett sånt ovanligt intelligent förslag…men gamla mormödrar är kapabla till både det och annat, betydligt värre…
    Hoppas Lill-Babs piller kan hjälpa dej..!? Om inte annat borde kokosfettet och dom kokta äggen till frukost göra susen….?
    Fortsätt nu med dina kommentarer här på Annikas blogg…vi saknar dom….

  39. 39

    Mormor, tack för lyckönskningen. Vi återvände till makula för att med fem års praktisk erfarenhet kan Piltson kanske fungera som “anekdot“ som belyser skillnaden mellan konventionell och alternativ behandling. Här en kort sammanfattning.

    Makuladegeneration förekommer i två varianter: torr och våt. Den torra kan inte behandlas men är ingen praktisk olägenhet. Har i varje fall inte varit det för Piltson, som har torr till höger och våt till vänster.

    Däremot den våta, som grumlar till synfältet genom vätskeutgjutning i ögats bakvägg. Den kan behandlas med ett stick i ögat, som kanske suger upp utgjuten vätska. Det blir bättre syn, men bara tillfälligt eftersom utgjutningen fortsätter. Det talas on förbättring i 2-3 månader. Sade Lazslo: “Det blir bättre en kort tid, men sedan kommer den stora katastrofen“

    Vad katastrofen innebär sade han inte, men det skulle kunna vara att den torra förvandlas till våt, vilket vore slutet på normal tillvaro. Man kan inte längre känna igen personer, omöjligt att hitta vad man söker i snabbköpet, inte veta när man utan risk kan gå över gatan. Därav mycken desperation kring detta. Piltson har i praktiken varit enögd i fem år.

    Konventionell behandling skulle alltså vara stick i ögat minst fyra gånger om året. Piltson skulle idag ha blivit stucken minst 2O gånger. Kan det vara långsiktigt nyttigt? När vi talade med Lazslo var tid beställd för det första sticket, men det avbeställdes efter samtalet.

    Istället föreslog Lazslo ett par dagliga piller, tydligen hans egen komposition. De tillverkas av en svensk firma, som sedan blivit uppköpt av en USA-jätte. Det rör sig om vitaminer och andra ämnen som förhoppningsvis förhindrar att den torra blir våt. Det har hittills fungerat här, och samtidigt har den våta blivit obetydligt bättre. Inte längre en mörk fläck mitt i synfältet, men med enbart vänster öga kan jag inte ens med 18p teckenstorlek läsa vad jag här skrivit.

    Laszlo har blivit avhånad av s.k. skolmedicinare i Sverige, man här är vi glada över att ha följt hans råd. Det vore intressant att få veta hur det fungerar för folk som godtagit den konventionella behandlingen och utsatts för alla dessa stick år efter år. Detta skrevs i hopp om att någon av dem hör av sig här.

    Några andra kommentarer skall Piltson inte erbjuda. Både i sakredovisning och praktiska uppslag skulle de återspegla samma livssyn som våra tidigare bidrag, vilka ju var så olämpliga att de utlöste personangrepp.

  40. 40
    Annika Dahlqvist says:

    39 Piltson
    Det som gjorde att jag irriterade mig på dina kommentarer var att du ständigt ondgjorde dig över nyligen gjord forskning, för att du anser att all betydande forskning redan är gjord för flera decennier sedan. Samt att du anser att 70-talets kampmetoder är de som bör användas även idag.
    Om du låter bli att framföra dessa åsikter så är du hjärtligt välkommen att kommentera i min blogg.

  41. 41

    ”…all betydande forskning redan är gjord för flera decennier sedan.”
    Vilket ju Gary Taubes fruktansvärt övertygande visade.

  42. 42

    ”…att 70-talets kampmetoder är de som bör användas även idag.”
    Vilket vi fortfarande tycker, eftersom de t.ex. räddade almarna i Kungsträdgården.

  43. 43
    Annika Dahlqvist says:

    41,42 Piltson
    Man kan inte sluta att forska.
    Den största skillnaden mellan 70-talet och nu är internet.

  44. 44

    ”…inte sluta att forska.”
    Nej, men vi finner det lite säreget att den ledande svenska företrädaren för KH-restriktion i Sverige skall behöva ropa efter mera forskning, när värdet i detta oemotsägligt påvisades av Wolfgang Lutz redan för ungefär femtio år sedan. Hans bok finns fortfarande i tryck, fast nu i nedmagrad version, där fallredovisningen rensats bort.

  45. 45
    Annika Dahlqvist says:

    44 Piltson
    I alla fall vill jag inte att du i min blogg skriver ner all forskning med att den inte behövs. Det argumentet är väldigt avkylande på intresset.

  46. 46

    “…sluta forska…“
    Ja, förlåt, men nu har du satt igång oss igen.

    Vi kan föreställa oss att den nu så besvärande globala fetma- och diabetespandemin kanske inte skulle ha brutit ut om man, just det, slutat att forska kring 1970 och tagit fasta på den kunskap om KH-restriktion som enligt Taubes redovisning redan då fanns i USA och England – han nämnde ett halvdussin namn – och baserat folkhälsopolitiken på vad näringsvetare då visste.

    Alla dessa iakttagelser var baserade på klinisk erfarehet. Men så kom
    1. det ödesdigra beslutet i McGovernutskottet 1977 och
    2. möjligheterna att i önskvärt syfte statistiskt bearbeta data – inte alltid kliniskt grundade, epidemiologi.

    Rätt hanterat och respekterat ett värdefullt instrument att fastställa samband men ett missfoster när både rådata och slutredovisning rådbråkas av politiska/ekonomiska intressegrupper och sedan missförstås av media och otillräckligt utbildad vårdpersonal.

    Men det skulle Piltson alltså inte få framföra här. Därmed sätter Annika Dahlqvist en spärr för spridning av information som kan tänkas vara långsiktigt intressant – LCHF-rörelsens idéhistoria

  47. 47
    Annika Dahlqvist says:

    46 Piltson
    Ja men nu är vi här år 2017, och det är vad vi har att utgå ifrån.
    Vi får gå vidare, och du får väl skriva vad du vill. Och jag får skriva vad jag tycker om det.
    Du Piltson har en egen agenda, och jag brukar rekommendera sådana att starta en egen blogg. Du hade ju en egen blogg för många år sen nu, men du släckte ner den för du tyckte att det var alltför många besvärliga kommentatorer.

  48. 48
    Annika Dahlqvist says:

    44 Piltson
    Jag tänkte att jag skulle titta lite på Wolfgang Lutz, men jag hittade honom inte ens på Google.

  49. 49

    https://www.amazon.de/Leben-wissenschaftlichen-Grundlagen-kohlenhydratarmen-Ern%C3%A4hrung/dp/3887601009/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1508226238&sr=8-1&keywords=Wolfgang+Lutz

    Men jag kan inte rekommendera denna krympta upplaga. Man bör söka en äldre antikvariskt.
    Vi hade 5:e upplagan, men den finns inte kvar. Jag gav den till vår husläkare.

  50. 50
  51. 51
  52. 52
    Annika Dahlqvist says:

    Boken finns tydligen på engelska också: Life without bread, och på norska: Bedre uten brød, men den är tydligen utgången.
    http://lillemaane.com/forfatter/wolfgang_lutz.html
    Det finns en yngre Wolfgang Lutz, född 1956 som är den som kommer upp på Google, som har skrivit en massa böcker. Han är också död, ungefär samtidigt som den äldre 2010.
    Det blir väldigt förvirrat när man söker.

  53. 53

    Den finns på engelska:

    Christian B Allan: Life Without Bread: How a Low-Carbohydrate Diet Can Save Your Life 2000, ISBN 0-658-00170-1

    Jag minns att vi bläddrade i den och blev besvikna, eftersom fallbeskrivningarna med intressanta bilder inte var med. Jag tror Lutz hade sagt att Allen fick ”anpassa”, ta bort och lägga till efter behag, kanske berätta om kliniksk erfarenhet i USA, men det gjorde han inte. Det finns nog inget i hans version som inte finns i diverse senare LCHF-böcker. Därigenom drar han ned Lutz anseende.

Speak Your Mind

*