Undersök hur människan påverkas av läsk

Artikel i DN.se.  American Cancer Society vill att hälsovårdsministern i USA ska utreda hur vår hälsa påverkas av stora mängder läsk.
Läskproducenterna kämpar emot.

Jag tror att det skulle göra stor skillnad för hälsa och vikt om många människor övergick från läsk till vatten.

 

Comments

  1. 1

    en gigantisk skillnad!

  2. 2
    Konsument i Sverige says:

    Ekonomin påverkas i alla fall, vad gäller förpackad dryck, vare sig det gäller läsk eller bubbelvatten.

    1 liter kranvatten kostar några ören. Man kan smaksätta med lite av varje: Citron, Melon, Apelsin, Gurka, Päron, Jordgubbar, grönska som Citronmeliss eller Mynta.

    Vi som håller koll på innehållsförteckningar kan ju läsa detta:
    http://sverigesbryggerier.se/lask/ingredienser/

  3. 3
    Carina says:

    Men det är väl självklart! Stor del av nutidens ohälsa ligger just i detta, samt att vi RÖR OSS FÖR LITE. Svårare än så är det inte…

  4. 4
    40-talist says:

    Statistik – Konsumtion av läsk per invånare:
    69 liter per invånare!
    Själv dricker jag aldrig läsk (vid min ålder), förutom möjligen någon julmust vid juletid.
    Räknar man bort alla som jag, så blir det nog betydligt fler liter per person än 69.

    http://sverigesbryggerier.se/lask/laskstatistik/konsumtion-av-lask-i-liter-per-invanare/

  5. 5
    Annika Dahlqvist says:

    @ 3 Carina
    Svenska folket rör ju på sig jättemycket! Titta bara på Vasaloppet, Stockholm Maraton etc. Jag såg någon uppgift om att 50% av svenska folket motionerar regelbundet.
    Troligen motverkar all denna motion i någon mån den skadliga effekten av industrins skräpmat .

  6. 6
    Lars Bern says:

    På Hjärt- och Lungfondens Huvudmannamöte i våras la jag fram en motion om att fonden borde satsa på oberoende forskning rörande sambandet mellan kost och hjärt/kärlsjuklighet. Styrelsen avstyrkte på forskningsrådets rek min motion med att en sådan prioritering skulle skada fondens anseende. Jag tror ingen av ledamöterna i forskningsrådet är oberoende.

  7. 7
    HelgeK says:

    Läsk måste vara den onaturligaste matdrycken vi kan sätta i oss.

    //Helge

  8. 8
    HelgeK says:

    Lars Bern #6
    Märklig motivering? Menade man att livmedelsinustrin skulle börja baktala fonden? Att media skulle hänga på?

    För min spontana tanke är att med en sådan deklaration skulle lyfta fonden, och jag kunna tänka mig ge ett bidrag. Brukar vara restriktiv med bidrag just med hänvisning till att jag uppfattar så många som oseriösa.

  9. 9

    Carina Skrev:

    Stor del av nutidens ohälsa ligger just i detta, samt att vi RÖR OSS FÖR LITE. Svårare än så är det inte…

    Jo, det är svårare än så…! VI RÖR OSS INTE FÖR LITE!
    Aldrig någonsin har vi rört oss så mycket som vi gör nu. Både män och kvinnor, gamla och unga.

    Det finns snart ”Gym” i vartannat kvarter. Öppna 24 tim/dygn. Massor med människor går dit. På många arbetsplatser satsar man på motion på olika sätt, på betald arbetstid till och med. Ungdomar spelar fotboll, hocky, tennis, innebandy. Unga människor åker på rullbrädor och inlines och att cykla är ju väldigt populärt. Friskis & Svettis, för att inte tala om Zumba.

  10. 10
    Bernt Östlund says:

    Jag tror också att det skulle göra stor skillnad om man går över från läsk till mjölk. Det är väl till och med så att öl 2,8 % är en mycket bättre måltidsdryck.

    Motionerandet är nog inte så jämnt fördelat i samhället men har nog inte gått ner sen en generation tillbaks.

  11. 11
    Dacke says:

    När jag skulle börja skolan, för mycket länge sedan, fick jag min första cykel. Jag hade 5 km till skolan, och skolskjutsar var inte uppfunna då. Samtliga mina skolkamrater hade samma situation, fast sträckan var lite olika beroende på var man bodde. Ett tiotal år senare reste de mera långväga med skolskjutsen, jag tror gränsen var 4 km. Jag fick en grundkondition, som jag har glädje av än i dag, 60år senare. Nu för tiden tar man bilen till gymmet. Föräldrarna skjutsar sina telningar härs och tvärs och det ska vara rätt kläder och rätt skor och rätt märke på allt! Så finns det de ungarna, vars föräldrar av olika skäl inte kan skjutsa och ungdomar, som inte orkar en aktivitet efter skolan etc. Skolan, som har sammhällets uppdrag att forma de små har minskat tiden för gymnastik och idrott väsentligt. Jag är övertygad om att spannet mellan de som tränar mest och de som inte tränar, eller motionerar alls har ökat, och att miniminivån av motion har minskat. Jag tror inte att obesa människor ens funderar på att springa en mara – kanske inte ens ta trappan i st f hissen, och de obesas skara växer.

  12. 12
    monica says:

    Det finns lika mycket socker i alla dessa fruktyoughurtar etc i mejerihyllorna. Man tror att bara läsk är onyttigt. I min barndom delade vi en läsk 330 ml på oss tre barn om söndagarna. Man rörde sig mycket mer, åtminstone inom bondebefolkningen. Jag tror inte att en bonde eller fabriksarbetare skulle orka med att besöka ett gym efter arbetetsdagens slut. Ungar var ute och lekte, satt inte framför datorn eller TV.

  13. 13
    Anders says:

    Hej igen. Ett tag sedan jag kom till tals här.
    Apropå förslaget om en ”fett-skatt”.
    Så idiotiskt och helkorkat förslag. Men så kom det väl från en politiker, om jag inte nu minns fel.
    Nej, beskatta då hellre sockret, för som ni påpekar här så är nog läsk, youghurt och bakverk på sidan av godis, det som mest påverkar människors kroppar. Även light-produkter borde sättas under lupp.
    Har läst att konstgjorda sötningsämnen ”lurar” kroppen att producera insulin vilket skapar obalans i ämnesomsättningen eller nåt i den stilen.

  14. 14

    Många gör ett stort misstag när de refererar till att människor rörde sig mycket mer förr och det är därför som de var smalare och friskare än vad vi är idag. Vi har faktiskt förändrat vår kosthållning mycket mer än något annat. Jag tror t.o.m. att vi rör på oss mer idag fast på ett annat sätt än förr. Nej, det handlar förstås om snabbmaten, läsken, pastan, brödet, flingorna m.m. Andelen sockerarter i dessa ämnen motsvarar för människan vad rosten är för bilen. Frätande och inflammerande är denna kolhydratkost och skapar kostsamma sjukdomar som inga skatteintäkter i världen kan finansiera.

  15. 15
    Dacke says:

    @ Mats Lindgren:
    Javisst handlar det om förändrade levnadsvanor, där kosten, rik på kolhydrater med högt GI, spelar stor roll.
    Men också TV och Datorsittande, med en burk öl eller läsk inom räckhåll. Jag tror inte att träning ensamt är en effektiv metod för viktkontroll för gemene man. Att gå ner i vikt enbart genom att lägga om kosten är också en bedräglig väg. Kombinationen av att bygga lite muskler och att minska på energiinteget genom att ändra sin mathållning löser många problem på samma gång.
    1: Viktnedgång enbart via kosten ger förlust av både muskler och fett. Får man ett återfall bygger man snabbt upp en ny fettdepå, men har mindre muskler.
    2: Eventuell insulinresistans blir mycket minder uttalad om man motionerar samtidigt som man går ner 4-5 kg.
    3: Ett eventuellt förhöjt blodtryck stabiliseras på en lägre och hälsosammare nivå.
    4: Muskelvävnad konsumerar energi både i vila, basalmetabolism, och i arbete. Fettväv konserverar energi utan att förbruka. En bra relation mellan muskler och fett ger större chans att långsiktigt behålla en hälsosamt låg vikt.

    Skatter och skrämselpropaganda är tyvärr väldigt trubbiga verktyg: Där jag bor har man sedan några år tillbaka höjt skatten på tobak, cigaretter etc så till den milda grad att tobakshandlarna hotade med strejk. Cigarettpaketen har texten RÖKNING DÖDAR med fet stil. Tobaksförsäljningen har minskat marginellt och smugglingen har satt rekord.

    Kan man få svart på vitt på de snabba kolhydraternas farlighet, kanske våra politiker vågar ta ställning med en bättre kosthållning i offentliga rum som följd. Potatisen får man väl göra sprit av för export. Eller så får bönderna lära sig att odla ärtor och bönor i stället.

    Är man överviktig och det känns motigt att röra på sig lite till:
    1: Skaffa en hund. Det är en utmärkt väg att få en liten promenad extra varje kväll, och man känner sig tryggare tillsammans med en kompis på fyra ben. Kan man inte ha hund av något skäl kan man ändå promenera runt några kvarter eller så innan man kryper till sängs. Det viktiga är att låta det bli en vana.
    2: Köp två stegräknare, och ge bort den ena till en vän. Det är inte alls svårt att komma upp i 20.000 steg per dag. Kolla dagligen med Din kompis.

  16. 16

    Ett mycket intressant inlägg i debatten om mat till barn, av Kostrådgivare Cecilia Blidö, finns idag på KRG.
    http://www.kostradgivarna.se/2012/07/provocerande-med-medveten-mat-fo

    Fick de här tankarna efter att ha läst hennes inlägg nu på morgonen.

    Är det mer naturligt att ge barn sockrad lightyoghurt, mosad frukt i plastförpackning för 150 kr per kilo, kakor och glass än att ge dem mat som vår farmor, hennes mormor och alla generationer innan ställde fram på bordet?

    Bär till filbunken från skogen utanför knuten, grädde och smör från den egna kon, ägg från hönshuset, kött från egen eller grannarnas lagård, älgkött från skogen, fisk från närmaste sjö?

    Vad är det som är så farligt idag med sån mat?? Det borde väl vara den mat som kommer från en fabrik, oftast med tillsats av mängder med glukos, fruktossirap och annat socker, billigast tänkbara modifierade majsstärkelse, konsistensgivare, klumpförebyggande medel, transfetter etc…

    Som tillbehör till kött och fisk tillkom grönsaker som odlades i små täppor runt huset, självklart åt folk egna grönsaker till maten även förr. Dessutom syrades vitkål och andra grönsaker, inläggningar höll också grönsakerna fräscha i källaren över vintern. Potatis odlades, sorter med betydligt mer näring än de som genmodifierats fram idag för att ge stora skördar.
    Men då kunde man hantera den mängden kolhydrater genom hårt arbete, även barnen fick ju jobba ordentligt. Vetebröd som är vardagsmat i nästan alla hem idag, förekom bara till kalas, jul och begravning.

  17. 17

    Dacke Skrev:

    När jag skulle börja skolan, för mycket länge sedan, fick jag min första cykel. Jag hade 5 km till skolan, och skolskjutsar var inte uppfunna då. Samtliga mina skolkamrater hade samma situation, fast sträckan var lite olika beroende på var man bodde. Ett tiotal år senare reste de mera långväga med skolskjutsen, jag tror gränsen var 4 km. Jag fick en grundkondition, som jag har glädje av än i dag, 60år senare. Nu för tiden tar man bilen till gymmet. Föräldrarna skjutsar sina telningar härs och tvärs och det ska vara rätt kläder och rätt skor och rätt märke på allt! Så finns det de ungarna, vars föräldrar av olika skäl inte kan skjutsa och ungdomar, som inte orkar en aktivitet efter skolan etc. Skolan, som har sammhällets uppdrag att forma de små har minskat tiden för gymnastik och idrott väsentligt. Jag är övertygad om att spannet mellan de som tränar mest och de som inte tränar, eller motionerar alls har ökat, och att miniminivån av motion har minskat. Jag tror inte att obesa människor ens funderar på att springa en mara – kanske inte ens ta trappan i st f hissen, och de obesas skara växer.

    Jag tror du har helt rätt. Tittar man på massa olika lopp finns det många som rör sig mycket, men det är knappast de personerna som står för övervikts- och diabetesstatistiken.

Speak Your Mind

*