Testning av lågkolhydratkost vid diabetes

Artikel i Diabetesincontrol.com.
Internationellt uppmärksammande av den svenska Motalastudien.
Artikeln i Diabetologia.

 

Comments

  1. 1

    It is great that the these results were printed at all in such publication that ”…aims to be world leader of current and accurate on-line diabetes information for medical professional…”.
    The standard UK/US ”defense” for not using low carb diets is that the fat goes up with assumed detrimental effects on heart and blood vessels…. But the article actually covers the improved blood lipids as well! Has the revolution started or is it just one article to show that ”we cover all sides”, or an editorial lapse to publish such anti mainstream information. The article is still in as no 3 on top stories this week.
    Interesting to see how long it remains there.
    Many would think it only serves to confuse the average diabetic and doctors to publish things like these.
    Who is ”Diabetes in Control” receiving its main funding from?

  2. 2
    Dacke says:

    När jag läste Motalastudien slog det mig att:
    Grupperna var inte likvärdiga, ena gruppen var både tyngre och hade större bukomfång i medeltal.
    Det fanns inga data om typ av kolhydrater eller fetter.
    Lågkolhydratgruppen åt en ohälsosam nivå av proteiner, hoppas deras njurar pallade!
    Att HbA1C först sjönk i ett språng för lågkolhydratgruppen för att sedan följa värdena för högkolhydratgruppen visar att sjukdomen fortskred, fast på minder dramartisk nivå. Ingångsvärdena för HbA1C indikerar att båda grupperna haft undermålig blodsockerkontroll.

  3. 3
    Annika Dahlqvist says:

    @ 2 Dacke:
    Det gäller alla jämförande koststudier, särskilt randomiserade (med lottade grupper), att följsamheten till kosten minskar med tiden. Därför är det värdena vid ca 6 månader som är mest utslagsgivande.

  4. 4
    Dacke says:

    Och det visar också hur svårt der är att ändra livsstil fortfarigt.

  5. 5
    Annika Dahlqvist says:

    @ 4 Dacke:
    Det viktiga är ju att diabetikerna får information om att det är essentiellt för dem att minska på kolhydratintaget, och att det inte är farligt att ersätta kolhydraternas energi med naturligt mättat fett.
    Då har de en chans att inrätta sig med ett liv som ger dem en bättre långvarig hälsa.

  6. 6
    Thomas says:

    Humm… Low Cab Diet?
    20% av energin från kolhydrater !
    Lite lamt, enligt min mening.
    Kunde kanske blivit mer signifikant resultat med ett lägre intag av kolhydrater, men ingen verkar våga.

  7. 7

    #6 Thomas
    Målet för kolhydrater i lågkolhydratgruppen var 20 E% – Utfallet 31 E%!
    ”Lite lamt” enligt min mening också… 😉

  8. 8
    Dacke says:

    @ Annika Dahlqvist:
    Det viktigaste är att behandla insulinresistensen. Vid höga värden på HbA1C fortsätter förstörelsen av kärlen, vilket bl a orsakar amputation av tår och fötter, svåra ögonskador mm.En av de viktigaste kostrelaterade åtgärderna är att gå ner 4-5 kg i vikt, vilket ändrar kroppens metabolism i rätt riktning, dvs ger en ökad insulinkänslighet. vilket också den ökade fysiska aktiviteten gör. Räcker inte det för att få ner blodsockret, får man ta till Metformin, som ökar insulinkänsligheten i levern och ökar muskelcellernas genomsläpplighet för insulin och glukos.
    Doktorns roll måste vara att ge råd och stöd till förändrade levnadsvanor, där LCHF kan vara ett sätt att långsiktigt hålla vikten under kontroll. Det viktigaste för patienten är att komma bort från vanor som ger överätning och finna ett nytt sätt att leva som är hälsobringande och uthålligt. En viktig åtgärd är att utesluta kolhydrater med högt GI, och att anpassa energiintaget till ålder, kön och fysisk aktivitet. Somliga LCHF-are vittnar om fina värden för blodfetterna, medan andra får förhöjda nivåer, vilket indikerar olika känslighet. Låga LDL och total kolesterolvärden minskar risken för hjärtkärlsjukdom enligt rekommendationer med högsta bevisvärde, medan man i annat fall bör balansera sitt fettintag genom ökade mängder omega3 (t.ex. fet viltfångad fisk) och omega9 (t.ex. olivolja). Nästa åtgärd är att skaffa sig två stegräknare och ge den ena till en nära vän med löfte om daglig jämförelse av resultat. Bästa moroten är tävlingsmomentet. Doktorn kan också ordinera fysisk aktivitet på recept, FAR.

    Vid viktminskning måste man vara uppmärksam på att både fettväv och muskler minskar. Skulle man få återfall med viktuppgång, s.k.jojobantning får man dock inte musklerna tillbaka utan ansträngning, varför jojobantning ger fettberg med ben som knappt bär efter några turer om man uttrycker sig drastiskt. Fettväven förbrukar ingen energi i motsats till musklerna, som behöver energi både i arbete och vila.

    Fysisk aktivitet är väsentlig del av behandling av insulinresistens, samtidigt som viktminskning kombinerat med fysisk aktivitet ger ytterligare ett stort antal hälsovinster.

  9. 9
    Annika Dahlqvist says:

    @ 8 Dacke:
    Det viktigaste för diabetiker är att få ner HbA1c, och det gör man lättast och bäst med lågkolhydratkost.
    Angående LDL så är det intressant att hjärtinfarktpartienter har i snitt lägre LDL än friska människor.

  10. 10
    Dacke says:

    @ Annika Dahlqvist:
    För patienter med insulinresistens sjunker inte HbA1c även om De inte intar några kolhydtrater alls, därför att levern producerar socker i stället, då kroppens celler signalerar näringsbrist pga att insulinet inte förmår öppna cellerna för sockret.

    Hjärtinfarkt kan man skaffa sig på många olika sätt:

    Ska vi prata hjärtinfarkt ett tag? Många har vittnat om att hjärtinfarktpatienter haft låga eller normala kolesterolvärden. Det är inte alls uppseendväckande, för man kan drabbas pga en hel räcka riskfaktorer. Infarkten inträffar när ett plaque lossnar från insidan av en artär och fastnar på ett trängre ställe och proppar till kärlet. Vid Hjärtinfarkt släpper plaquet från kranskärlen och proppar till blodtillförseln till en del av hjärtmuskeln. Den delen av muskeln skadas fatalt. Vid Hjärninfarkt, också kallat slaganfall, släpper ett plaque från halspulsådern och täpper till ett blodkärl i hjärnan med motsvarande fatala konsekvens för den drabbade delen av hjärnan.

    Det är alltså ett plaque, som ger infarkt. Hur och varför bildas då ett plaque?
    Man kan nog likna plaque vid en sårskorpa. Får man en reva i skinnet lagar kroppen den genom att immunförsvaret täcker över den och huden växer ihop i lugn och ro under. Är skadan djup blir det ett ärr kvar. I kärlen förekommer inflammatoriska tillstånd orsakade av retningsämnen som kroppen själv producerar eller som tillförs genom föda eller andas in. Inflammation är kroppens försök att läka skador, varvid det bildas beläggning av bl a blodplättar och kolesterol över det skadade stället. Pågår retningen länge förändras kärlväggen irreversibelt, det bildas motsvarigheten till ärr. Plaque och proppar kan lösas upp med mediciner, vilket används vid infarkter. Ett plaque kan förstås släppa från kärlväggen. Snöskottning eller annan fysisk överansträngning, ett rejält vredesutbrott, stor sinnesrörelse…

    Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom:

    Ärftlighet , Kön (män har 8 ggr högre risk än kvinnor), Ålder, risken planar ut vid 85år.

    Tobaksrökning, Högt blodtryck, Höga kolesterolvärden och lågt HDL i förh t LDL.

    Diabetes (infarkter är främsta dödsorsaken hos diabetespatienter), Bukfettma, (ofta lierat med pre-diabetes), Låg fysisk aktivitet, Höga triglycerider, Höga doser östrogen, Alkohol i höga doser (dock hävdas att ett-två glas rödvin om dan förbättrar situationen).

    Förlåt att jag stavar plaque såhär, det ligger närmare till hands för mig.

  11. 11
    Annika Dahlqvist says:

    @ 10 Dacke:
    Jo för diabetker med insulinresistens sjunker HbA1c om de äter lågkolhydratkost, jämfört om de äter lågfettkost. Se på Karlshamnsstudien och Motalastudien.
    Vad gäller kolesterol, se min tidigare uppgift att hjärtinfarktpatienter har lägre LDL är friska människor. Detta innebär att lågt LDL är en riskfaktor för hjärtinfarkt.
    Diabetes2 och bukfetma har samma karaktäristika: att de har föregåtts av lågfett-högkolhydratkost. Det är inte fetman i sig utan lågfettkosten som utgör riskfaktor för hjärtinfarkt.

  12. 12
    Anna.B.M says:

    Lyssnade på en engelsman(?) i en länk som, om jag inte missuppfattade honom helt, förklarade att de insulinresistenta som börjar med lchf tappar mycket i vikt och snabbt, medan de insulinsensibla går ner ytterst måttfullt och i långsam takt. Kan det stämma? Skulle det kunna vara en förklaring till varför det är så olika vad gäller just viktminskningen?

Speak Your Mind

*