Expressen: Hon blev kvitt ballongmagen – på tre veckor.
Pontus Götell, mag- och tarmspecialist säger: ”Ett fall är inget fall”. Det finns hur många berättelser som helst om personer som blivit befriade från sin ballongmage, IBS, efter övergång till LCHF. Det är nämligen kolhydrater och fibrer som jäser till gaser i tjocktarmen.
Tänk om någon skulle göra en jämförande behandlingsstudie mellan dietisternas fiber- och kolhydratrika tallriksmodell, och LCHF – för IBS-personer.
Det gäller ju att äta artegen föda = ”riktig mat” för att undvika ballongmage = må bra – som jag ser det.
Den där ”Pontus Götell, mag- och tarmspecialist” – sicken nyfiken och kreativ läkare som börjar prata om placebo, Inte konstigt att eventuella koständringar i vår sjukvård går jättelångsamt!
Inget drastiskt händer ju vad gäller kostråd för diabetessjuka och detsamma med det här……
Och under tiden vår sjukvård inväntar bättre läkemedel så får dessa sjuka ingen adekvat hjälp!
Roligast är ju att de fått henne att posera med ett äpple i handen 😛
Känns ju kanske inte så där väldigt lchf-typiskt även om det nog kanske funkar för en del (finns dock inte mycket som pajar min IBS mage som äpplen dock lchf eller inte)
Likväl är Pontus Götell betydligt öppnare för det nya än många andra när han säger:
– Ett fall är inget fall. Däremot så kan hon ju säkert uppleva en sorts placeboeffekt. Jag har hört att många mår bra av den dieten. Det är en väldigt bra konsistens på LCHF-maten och man äter inte lika snabbt.
@ 3 Jenny:
Jag tänkte också på det. Äpple är inte någon sinnebild för LCHF, och det är definitivt inte bra vid IBS.
Nu lider jag inte av ibs , men mina problem med gasig mage har avtagit drastiskt efter min kostomläggning. Placebo… den typen av besserwissisk självgodhet kan verkligen trigga igång mig!
Hur länge brukar placeboeffekt vara? Om det nu var det i mitt fall så har det pågått över tre år hittills… 😉
Vilken underbar placebo sen, jag har slutat o fisa och rapar gör jag sällan. Bättre hud har jag fått samt är mycket piggare. Snart tre år för mig ochså.
Det är ingalunda ”ett fall är inget fall”!
Här på gamla bloggen vittnar många om förbättringar av irriterad mage/tarm:
https://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/?anchor=irriterad_tjocktarm_ibs_irritable_bowel
Här kan man fortsätta rapportera hälsovinster:
https://annikadahlqvist.com/2011/05/18/halsovinster-av-lchf/
”Jag har hört att många mår bra av den dieten.”
Härligt att Pontus Götell känner till många fall som mår bra av LCHF 🙂
IBS är en rubbad tarmflora, det är bevisat i nya vetenskapliga studier men det nämner Annika inte för då är det inte kolhydraternas fel utan bakteriernas fel.
Ljuger alla som debatterar kost eller är alla så fruktansvärt okunniga och obildbara?
IBS gut flora (tarmflora) läs senaste årens forskning så ser ni att magbakterierna är orsaken.
Kosten påverkar bara magbakterierna.
https://scholar.google.se/
@ IBS:
Ja – men då är ju lchf ett sätt att se till att tarmflora`n bättras – Och jodå – kohlydraterna ställer nog till med obalans både här och där….. bacterierna jublar och vinner …. = iBS
Jag är sint idag; Boken ”det enda rätte” kr. 158,49 (pluss moms – det sa de inte) kostar mig med porto kr. 330. Så kommer banktjenesten i tillegg kr. 300!! inte att tro; kr. 600,- Grrrrrrrrrrrrr – men ok – ibs är sämre 😉
Aldrig mera beställe böcker från Sverige som inte har strømlinjeformad betalingsmöijligheter på plats. Mailer och står på för alternativ.
p.s. Alternativ finns alltid – bara leta lite – jag gorde det – voila 🙂
Ballongmage spänd som ett trumskinn är inte kul. Förra sommaren fick jag ha korsett för att försöka trycka in min spända mage – inte gick det så bra… Och att konstant gå omkring och småfisa – hur kul är det på en skala?
Efter tio veckor på lchf kan jag bara konstatera att både den spända, uppsvällda magen, och gasigheten är ett minne blott! Och det kände jag av redan första veckan.
Dessutom led jag förr ofta av förstoppning – det gör jag aldrig numera.
Kalaspinglan Skrev:
Härligt med dina bekräftelser. De uppskattas. 😉
Här har ni en till som äntligen blivit av med ballongmagen…!
Jag tror att det finns tusentals fall av människor som liksom jag upptäckt att våra magar inte fungerar tillsammans med mjölmat och en massa fibrer.
Lösningen att sluta äta sådant som våra magar inte tål är kanske alldeles för enkel för att en ”specialist” ska tro på det.
För mig har ”placeboeffekten” hållit i sig i över fyra år. 🙂 – Efter många tidigare försök med probiotika och olika bulkmedel och hälsokostprodukter – konstigt att inte placeboeffekten fungerade förren jag slutade äta spannmål. 🙂
Efter drygt tjugo år är jag och min mage bästa kompisar igen. 🙂
För många år sedan sökte jag hjälp för min besvärliga mage och tarm. Efter undersökningar enligt alla konstens regler fick jag diagnosen IBS med frågetecken, alternativt att det var psykiskt. Råden jag fick var att skära ner på fettet och äta mycket fibrer, helst i form av fullkorn. Det här resulterade ju inte i några hälsoförbättringar, snarare tvärtom. Besvären i mage-tarm blev värre, dessutom fick jag tätare migränafall, ibland två gånger per dag. Vikten började också öka, jag hade varit normalviktig innan. Tills slut sade också hela kroppen ifrån, jag tappade all ork och att dammsuga tog mig en hel dag. Med täta pauser.
Idag är jag som en ”ny” människa, har ork som aldrig förr, magen är lugn och platt, migränen som bortblåst. Dessutom har jag jag tappat alla kilon och mer därtill som jag samlat på mig under de fasansfulla åren med usel och intetsägande mat. Allt detta på 15 månader! Eller ve och fasa, inte inbillar jag väl mig allt detta?? Nej, verkligen inte. Ett stort tack till dig Annika för att jag vågade hoppa på LCHF-tåget! Du är guld värd.
Alla häsoförbttringarna angående IBS beror på att ni slapp don dåliga magbakterierna.
LCHF fungerar endast för att dåliga magbakterier försvinner.
Ljuger alla som debatterar kost eller är alla så fruktansvärt okunniga och obildbara?
@ IBS:
Och vilken effekt tror du kosten har? I grunden är det kostens innehåll över tid som styr tarmflorans sammansättning.
https://www.sciencemag.org/content/334/6052/105.short
IBS – Nu är du så god att du visar till en kvalitet-forskningsrapport som talar um detta du tjatar um. Det är inte nog att bara visa till google.
Men du är väl ute för att störa – sälger du lecitin kanske – grossist på idiotiet. Börja ble påverkad af alla berättelser här – inte något att inkassera på det? Så var anstendig och sluta med detta sätt af trollande – skogstroll? Jag kallar dem for ”mosetusser” – de är gröna och klatrer på vidjeträr dagen lång 🙂
Min mage fungerar nu precis som det är tänkt med LCHF. Magen märks inte av mer, och det är aldrig brottom till toan, utan man kan hålla sej flera timmar.
Med talltiksmodellen/skräpmat var det lite hur som helst, det gick liksom inte att veta när det va dags att skita, jobbigt och irriterande.
Pär 20
Din länk där säger dom att kosten påverkar magbakterierna, äter du LCHF så slipper du bakterier som jäser kolhydrater. det är därför som en del slipper sin IBS.
Annika sa ”Det är nämligen kolhydrater och fibrer som jäser till gaser i tjocktarmen. ”
Varför kan du inte skriva att det är bakterier som jäser kolhydraterna?
Varför kan du inte skriva att det är bakterierna som stör magen och orsakar symtomen?
Varför kan du inte läsa senaste forskningen på pub med?
Att din kost hjälper många med IBS verkar stämma, men du borde tala om varför kosten hjälper.
@ 23 IBS:
Om det är bakterierna som jäser till gaser så anväder de väl kolhydrater och fibrer som substrat för jäsningen?
24
Ja.
Magproblemen som inte direkt beror på jäsningen och gaser, orsakas av bakterierna, kan du ta till dig det ?
@ 25 IBS:
Om det är vissa IBS-besvär som inte har samband med kolhydrater och fibrer, utan bara beror på bakterier, vad ska man göra åt dem då?
https://paljabekk.blogspot.com/2011/10/veien-til-god-helse-korn.html
ref.; ……..”Optimal helse kan vi få når vi forstår at vi må spise mat vi er utviklet for å spise. De friskeste menneskene som er observert i verden er mennesker som har et lavt eller fraværende korninntak. Grunnen til at vi spiser korn er ikke fordi studier har vist at kosthold med korn gir bedre helse enn et uten, men fordi det bare ble sånn for noen tusen år siden, og fordi vi har gjort oss avhengige av korn som mat, og fordi kostråd er basert på målinger av næringsstoffer i korn, ikke av effekten korn eller kornets komponenter har på helsen vår”.
Jåbekk´s blogg är värd ett besøk.
@ IBS:
Det är helt nyligt som vi fått kraftfulla verktyg (den sk. andra generationens sekvenseringstekniker, NGS) för att kunna studera hur magtarmfloran varierar och påverkas av olika faktorer, och ännu är mycket outrett. Men det man sett är att kostens sammansättning över tid (alltså inte korta förändringar) påverka tarmfloran. Detta är överhuvudtaget ett mycket intressant forskningsfält, och man har hittat kopplingar mellan tarmflorans sammansättning och en lång rad tillstånd, t.ex. inflammatoriska tarmsjukdomar, men även ex typ 2-diabetes, autoimmuna sjukdomar, hjärt-och-kärlsjukdom och cancer. Exakt hur sambanden ser ut kommer antagligen att klarna under de kommande åren när forskningen fortskrider. Något som vi dock vet redan idag är att det finns ett tätt samspel mellan tarmfloran och immunsystemet (åt bägge håll) som antagligen har en viktig betydelse. Det följer därför inte ologiskt att man även har visat att tarmfloran kan påverka risken för att drabbas av vissa icke-tarminfektioner och deras svårighetsgrad, ex influenza och pneumokocker (för tarminfektioner, ex Clostridium difficile, är det känt sedan länge). I djurmodeller har man även visat att graden av infektion (parasitemi) vid malaria kan med behandling av probiotika (laktobaciller), vilket naturligtvis är intressant för alla miljoner människor som är drabbade. I vilken grad som kostförändringar, ex LCHF eller andra varianter, kan vara till nytta återstår att se. Forskningen kring tarmfloran befinner sig i sin linda men det satsas stora resurser och det blir oerhört intressant att följa utvecklingen. Också ur ett LCHF-perspektiv, förstås.
Annika 26
Först så måste läkarkåren erkänna magbakteriernas betydelse.
Probiotika som är starkare och tarmfloratransplantation kan användas, antibiotika som specifikt påverkar vissa olämpliga bakterier, det finns mycket som går att göra om bara läkarkåren vill.
”Om det är vissa IBS-besvär som inte har samband med kolhydrater och fibrer”
Det är nog oftast överdrivet intag av kolhydrater socker och fiber som är problemet, dåliga magbakterier får för mycket mat. LCHF kan därför vara bra för många.
För en del personer så kan kolhydrater och fiber även gynna goda bakterier det är ganska så individuellt.
Pär
kunskapen måste ut till folket och till hela läkarkåren
Vi vet att dagens åsikter om vissa sjukdomar är felaktiga men vi vet inte än vad som blir morgondagens åsikt.
SLV;s fiberhypotes måste överges NU, det finns inget vetenskapligt stöd för överdrivet intaget av fiber.
Ät bra mat tills vi vet mer är nog bästa rekommendationen just nu angående fiber.
Folk får pröva och se vad som dom mår bäst av.
@ IBS:
Jag tror som du att det kan kan vara komplext, att botemedlen kan se olika ut beroende på vad grundproblemet är, och just därför måste det förstås också finnas en öppenhet för att man kan behöva prova sig fram. Som vetenskapen ser ut idag tycker jag att det verkar finnas god anledning att ex. prova kostomläggningar som en metod. Att som Götell raljant avfärda positiva effekter som som vissa har upplevt verkar direkt dumt.
Forskare
Alla måste hjälpas åt och sprida den nya kunskapen, vi vet inte vad alla ska äta och göra men vi kan rekommendera ofarliga saker som dom kan pröva själva, mer eller mindre fiber eller olika sorters fiber.
Det vi äter gynnar olika sorters bakterier.
Spannmålsfiber är inte samma sak som fiber från lök, som bulkmedel kan det vara likvärdigt men som mat för magbakterierna så kan det vara en enorm skillnad.
Läkarna kan mycket men dyker det upp ny kunskap så kan dom oftast inget alls om det för dom har inte tid att sätta sig på skolbänken.
När det gäller SLV så kan man undra om dom ens har läst forskningen om magbakterierna och tarmhälsan.
IBS verkar vara en brists på mångfald av magbakterier, man kan fråga sig om deras konserveringsmedel utarmar mångfalden av magbakterierna.
IBS uppstår för en del efter en penicillinkur.
En behandlingsmetod kan vara så simpel som att ta upp en morot från jorden och bara skölja den i kallt vatten så får man i sig en mångfald av olika bakterier man kan sakna.
Fil ger för få arter för att fungera.
@ IBS:
Ja, kanske kan ”morotsmetoden” fungera för vissa? Min känsla är dock att jordbakterier borde vara ett sämre alternativ eftersom de inte är anpassade för tarmen. Min gissning är att de normalt skulle ha svårt att etablera sig. Vissa jordorganismer (ex. streptomyceter) är dock duktiga på att producera naturliga penicilliner som selektivt skulle kunna bidra till att slå ut vissa bakteriepopulationer, men min gissning är att de har svårt att bli kvar i tarmen och finnas i tillräcklig mängd för att kunna påverka. Laktobaciller, som ibland visat sig ha effekt, tros dock fungera på liknande sätt eftersom de producerar bacteriociner med liknande egenskaper. Transplantation av ”fungerande” tarmflora känns intuitivt som att det borde vara med bland förstahandsalternativen. Om inte detta eller konstförändringar har effekt så kanske man kan titta på psykologiska faktorer i andra hand. I framtiden så kommer förhoppningsvis vår möjlighet att diagnostisera ”dysbios” att förbättras så man bättre vet vad som skulle kunna fungera. Jag skall dock säga att jag inte är läkare…
Forskare
Det märks att du inte är läkare för du kan mycket om bakterier.
”Transplantation av ”fungerande” tarmflora känns intuitivt som att det borde vara med bland förstahandsalternativen”
Det bör vara det första och bästa alternativet när vi får fram en komplett bakteriesammansättning för en transplantation.
Problemet börjar när vi föds för vi ska ”ärva” moderns tarmflora och den är redan förstörd, på många kvinnor. vi ärver en skadlig bakteriesammansättning.
En annan forskare som har kommit långt är
https://coolinginflammation.blogspot.se/
Den som har fått diagnosen IBS kan strunta i vad läkarna säger och i stället följa forskningen för det tar åratal för nya rön att nå ut till alla läkare.
All ny forskning behöver inte vara rätt, det lär komma en del felaktiga upptäckter.
Om det i dag publicerades en lösning på IBS så har mycket få läkare läst det om en månad, kunskapen sprids inte tillräkligt fort och dom som tror att IBS sitter i huvudet tar inte till sig ny kunskap.
Jag blev aldrig diagnosticerad för mina mångåriga tarmproblem, men läkarna var duktiga på att rekommendera mig ”mer fibrer” och t o m bulkmedel som bara förvärrade mina besvär.
Dock för drygt 8 år sedan fick jag genom en bok av dr Kwasniewski information om vad som kunde ha orsakat mina problem. Jag testade några dagar och vips försvann magproblemen samt halsbrännan på ett par dygn. Jag åt bara protein och fett de dagarna och när jag återigen testade att äta som tidigare fick jag ett kvitto på att det var fibrer, mjölmat och frukt som var orsaken. Jag testade surdegsbröd men problemen kvarstod tyvärr.
Äter jag LCHF mår jag gott och har inga som helst magbesvär, ingen halsbränna, inga sura uppstötningar, inga gaser etc.
Att man kan känna komfort efter maten det är som en dröm. Synd att det är så få läkare som vågar tänka utanför ramarna som de en gång har lärt sig.
IBS, forskare
Som LCHFare och forskare inom metallurgin följer jag med intresse det här ”meningsutbytet” kring IBS inte minst för att min fru blev så dramatiskt befriad från detta syndrom som hon hade lidit av i trettio år bara på några dar efter kostomläggningen till strikt LCHF och omedelbart drabbas (inom några timmar) de gånger hon syndat med lite kolhydrater (ett plommon t.ex.). Om det bara var själva bakteriefloran som orsakar IBS så verkar det lite underligt att det skulle gå så fort att återfå IBS.
Jag försöker sedan efter bästa förmåga att sätta mig in i hur mycket inom den medicinska vetenskapen som verkligen är vetenskap och tyvärr så måste jag säga att jag tycker det som den berömde fysiologen Claude Bernard sa om denna vetenskap för hundrafemtio år sedan fortfarande verkar gälla – dvs att den till stor del genomsyras av ett religiöst förhållningsätt. Detta gäller inte minst den tillämpade medicinen.
Eftersom jag närmar mig detta område utan den grundläggande skolningen inom medicinen så har jag rent ut sagt blivit chockad av hur man inte kan sy ihop den mest elementära logiken inom dagens fysiologi som jag ser den. Mitt favoritexempel är kolesterolet och i mina ögon har den konsensus som idag råder inom den ”medicinska vetenskapen” och som förvandlar denna kemiska molekyl som är en av kroppens viktigaste beståndsdelar till ”djävulen själv” mycket mer med religion att göra än med naturvetenskap. Jag ryser när jag tänker på effekterna av statinerna. Eventuella positiva effekter är ytterst marginella om jag förstått saken rätt. Claude Bernards ord ringer hela tiden i mina öron.
När jag för närvarande läser den fantastiska boken ”Molecular Biology of THE CELL” av Alberts et al. så slås jag också av hur otroligt komplexa de biologiska processerna är redan på den mest elementära cellnivån. Och växelverkan mellan dessa celler är ju förstås inte mindre komplicerade.
Men att ta bort ett ”gift” som kolhydraterna verkar för oss som hamnat i det metabola syndromet trots allt inte vara fel om man ska räkna upp alla hälsovinster som rapporteras och då förstås inte bara för IBS.
Men så enkelt kan/får det inte vara – hur ska det då gå med alla industrier – o´gud förbjuda – forska fram alternativ- eks. bakteriekulturer som kan sättes till/in och lugna ”förnekarna” til kohlydraterna – åtminstone ett lite tag …. and so on and on = status quo – på recept 😉
Tålamod? Med oförstånd och ignorans; NEI!
Vi ska äta den mat vi som människor är anpassade till 🙂
Och vad är det…. svaret finns i denne bloggen.
Prof. Göran –
Det ena behöver kanske inte utesluta det andra? När tarmflorans sammansättning har kopplats till olika tillstånd så handlar det, som jag uppfattat det, i huvudsak om observationsdata. Kanske kan snabba effekter fås genom att ämnesomsättningen i den befintliga floran förändras, vilket förstås lär ske betydligt mycket snabbare än florans sammansättning förändras. Att ”gasighet” försvinner snabbt har också jag upplevt och kanske räcker ämnesomsättningsförändringen ibland för att även direkt bryta de inflammatoriska processerna som verkar ligga bakom IBS? Samtidigt är det ju inte alla som äter kolhydrater som har problem. Med en ”frisk” flora kanske risken/potentialen att utveckla tillstånd som IBS kan elimineras? Vi får hoppas att den framtida forskningen ger svar.
Det som dock verkligen irriterar mig är hur vissa delar av läkarkollektivet självgott och raljant får det att låta som om de sitter inne på alla svaren, och avfärdar människors erfarenheter som ”placeboeffekter”. När vi alltså i själva verket inte har förstått sambanden.
Ja, jag kan bara säga att jag bombarderade magen med fibrer under alla år. Jag förstod aldrig varför min mage producerade så fruktansvärt mycket gaser. Det skulle ju vara nyttigt. Och var inte magen bra var det ju mer fibrer den behövde…
Men efter övergången till LCHF för några år sedan blev magen tyst som motorn på en lyxbil. Numera går den tyst och säkert, och mår bra. Tack. Det är en stor förbättring.
@ forskare:
Din irritation över attityden inom den ”medicinska vetenskapen” är exakt samma irritation som den jag själv känner och här tycker jag Mats Reimers är ett slående exempel på denna ”högfärdiga” attityd när han hånfullt raljerar med LCHF som ”en sekt”.
I det sant vetenskapliga tänkandet ligger förstås ödmjukheten att alltid erkänna att även den bästa vetenskapen egentligen bara består av hypoteser som måste förkastas om det visar sig att de inte stämmer med verkligheten. Men att LCHF ”stämmer så bra med verkligheten” är förstås ett jätteproblem för sådana läkare som Mats Reimers när de förkastar LCHF och samtidigt hävdar att det de dogmatiskt hävdar är vetenskap.
Den dogmatiskt religiöse kännetecknas förstås av att han TROR att han VET och det är förstås denna attityd man så ofta stöter på i det medicinska etablissemanget när det kommer till de kliniska tillämpningarna – igen är kolesterolet och statinerna ett paradexempel. En tidigare klinisk praktik som pågick under flera tusen år var inte kemisk utan en mekanisk åderlåtning av ett annat viktigt ämne i kroppen; nämligen vårt blod. Parallellerna är slående.
När det gäller LCHF så VET förstås läkarkåren att dieten är farlig hur många sjuka människor som än blir friska av denna livsstil.
I Karl Poppers ”The World of Parmenides” som är min förnyade brevidläsningslitteratur läser jag åter om hur vårt sant vetenskapliga tänkande som började med försokratikerna Parmenides, Xenophanus och Heraclitus sedan tog slut med Aristoteles som var den store filosof som införde det dogamitiska tänkandet vilket sedan kom att genomsyra religionen under 1500 år. Den så kallade logiska skolastiken blev dess höjdpunkt under medeltiden. Det är detta tänkande som fortfrande verkar genomsyra den medicinska vetenskapen och inte minst kostvetenskapen. Claude Bernard förstod detta och försökte göra något åt situtionen för 150 år sedan. Han anses också ha grundat biokemin som vetenskap och när jag nu läser ”Molecular Biology of THE CELL” inom just denna biovetenskap så ser jag till min stora glädje att den sanna ödmjuka vetenskapliga attityden genomsyrar detta formidabla verk.
Så det finns kanske hopp för medicin som vetenskap också.
@ Professor Göran:
Jag uppfattar det inte som att Reimer har drivit någon särskilt hård linje mot LCHF, och visst har han rätt i att det hos vissa finns ett inslag av ”religiös” övertygelse om att LCHF är ett panacea? Inte att det inte ibland hjälper utan att det skulle hjälpa mot allt för alla. Men att det finns ”religiösa” anhängare betyder förstås heller inte att det inte finns sanningar bakom. Bevisningen bakom insulinets roll t.ex. känns ganska övertygande tycker jag, och det blir också fel att döma rörelsen utifrån de mest fanatiska anhängarna. Jag håller med Reimer om att kvacksalveri och humbug skall bekämpas, och hans attacker mot antroposoferna, alternativmedicinen och vaccinmotståndarna tycker jag är helt korrekta. Problemet med Reimer är väl bara att han är lite hemmablind. Skolmedicinen rymmer inte sällan, som jag uppfattar det, samma problem – att den ofta handlar mer om tyckanden och mindre om vetenskap. Det som är mest allvarligt är dock när skolmedicinen inte är uppriktig med vad den vet och faktiskt inte vet. Då förhindrar människor från att tänka själva och bilda sig en egen uppfattning.
Jag är inte säker på att det egentligen handlar om idétraditioner från medeltiden. Jag tror att det ofta handlar om ett paternalistisk synsätt (inte förvirra patienten med oklara budskap) och kanske ibland också vilja att bevara skråets auktoritet. Det finns nog ingen annanstans där skråtänkandet är lika starkt som inom medicinen. Då blir det förstås ett problem att prata om det vi inte begriper. Det är dessutom känt att experter tenderar att överskatta sin förmåga: ju större expert desto sämre omdöme. Slutligen finns inom medicinen också starka hierarkier. Att ha en avvikande uppfattning kan straffa sig om man också vill ha en karriär, vilket förstås hindrar utveckling.
Det är vad jag tror.
Professor Göran
”En tidigare klinisk praktik som pågick under flera tusen år var inte kemisk utan en mekanisk åderlåtning av ett annat viktigt ämne i kroppen; nämligen vårt blod.”
Du tror du vet, men vet du allt?
Det finns järnberoende bakterier som får det svårare att leva när någon tappas på blod,
Det kan vara så att en del hade kroniska infektioner som blev bättre av minskat serumjärn.
Om vi drabbas av penicillinresistenta bakterier som är järnberoende så kan åderlåtning komma tillbaka som behandling, tanken svindlar.
Orsaken till IBS sägs vara okänd, men väldigt mycket forskning tyder på att det är magbakterierna som är orsaken, det som saknas är bara det 100% beviset.
Om man granskar all forskning om IBS så kanske beviset redan finns (jag har bara läst några få studier)
Om det slutgiltiga beviset kommer i morgon så har jag en otäck känsla av att läkarskrået ändå fortsätter som vanligt.
IBS:
Att kunna plocka upp järn är centralt för, så vitt jag vet, alla bakteriers förmåga att orsaka sjukdom, men för mig låter konstigt att metoden skulle haft någon större effekt (annat än att försvaga patienterna)? Men det låter intressant, har du någon referens?
@ forskare:
Om man med kvacksalveri menar att man på mycket lösa grunder tror att en medicinsk behandling botar eller är ”bra” för en sjukdom så är behöver man inte gräva djupt i historien för att hitta exempel på kvacksalveri inom den medicinska praktik som Reimers omhuldar. Kokain, heroin och allehanda kvicksilverpreparat och från senare tid räcker det kanske att nämna Amfetamin, och Neurosedyn. Du känner säkert till mycket mer om medicinskandaler än jag gör. Reimers omfattar om jag förstått det hela rätt också användningen av statiner som jag som sagt anser vara rent nonsens och där användningen egentligen saknar allt vetenskapligt logiskt förnuft om inte denna vetenskapliga logik bara har med de enorma vinsterna att göra och då är det förstås väldigt ”förnuftigt” med statiner ur läkemedelsbolagens perspektiv och där de inte har något direkt moraliskt ansvar för biverkningarna.
En vetenskaplig inställning är alltid att ta reda på orsaken till ett fenomen och i detta fall den fysiologiska abnormaliteten IBS och sedan åtgärda orsaken, och om orsaken är kolhydraterna vi äter, vilket det mesta tyder på, så är förstås lösningen att ta bort dessa kolhydrater för dem som drabbats av IBS. Naturligtvis borde det forskas på vad som händer fysiologiskt med IBS om man tar bort kolhydraterna. Men eftersom det är läkemedelsbolagen som står för den mesta forskningen är det väl mer än naivt att tro att de skulle vara intresserade av att publicera resultaten om de nu skulle satsa några pengar på detta.
Håller helt med, medicinhistorien är fylld av många avskräckande exempel. När det gäller statinerna kan jag för lite för att egentligen ha en åsikt. En skyddseffekt har väl ändå uppmätts? Och eftersom många äter statiner så handlar det väl ändå om ganska många liv i sådana fall? Men om risken finns att man istället drabbas av andra biverkningar så är det rimligt att patienterna får veta hur hela ekvationen ser ut. Hur priset ser ut i förhållande till eventuella vinster och deras storlek. Sjukvårdens paternalistiska attityd till patienterna är det stora problemet som jag ser det.
När det gäller IBS och liknande tillstånd så verkar det ju inte finnas något absolut samband eftersom de flesta bevisligen inte blir sjuka. Vissa (de flesta?) blir hjälpta av att dra ned på kolhydraterna medan andra blir hjälpta av transplantation av flora. En antibiotikakur (som slår ut delar av floran och öppnar upp för etablering av andra mikroorganismer) verkar kunna utlösa IBS. Då florans sammansättning är en funktion av kosten tycks det för mig som därför som att nyckeln borde finnas i samspelet där, men det kan förstås vara fel.
Helt klart är att industrin bara är intresserade av det de tjänar pengar på, och just därför skulle den oberoende och offentligt bekostade forskningen behöva byggas ut. Ben Goldacre tycker jag beskriver etiken inom läkemedelsbranschen ganska bra i sin bok ”Bad Science”, om du inte har läst den ännu? Det är förstås mycket olämpligt när sjukvårdens policymakers sitter på dubbla stolar och får pengar från industrin.
@ forskare:
”Bad Science” låter intressant – den har jag nu beställt! Verkar vara lite som Ralf Sundbergs ”Forskningsfusket”?
Hela iden med statinbehandling bygger på en hundra år gammal hypotes att kolesterol är farligt och att vi får i oss denna via maten och som tas upp via matsmältningen och går in i blodomloppet och sedan slammar igen dessa. På samma sätt som hypotesen att jorden är platt så är denna en alldeles för enkel hypotes även om den kan tyckas lockande vid första anblick.
Med andra ord rent nonsens! Det finns inget samband mellan det kolesterol vi äter och den mängd som finns i blodet. Levern reglerar denna efter kroppens behov på ett sätt som vi inte har någon bra förklaring på.
Nästa del i hypotesen är att det finns ett klart samband mellan kolesterolhalten i blodet och åderförkalkning. Att mängden kolesterol i blodet inte hade något samband med graden av åderförkalkning visste man dock redan på trettiotalet.
Denna del av hypotesen är därför också rent nonsens.
Däremot verkar det finnas en ytterligt svag men dock signifikant association mellan kolesterolhalten och hjärtinfarkter och här kommer vi till den del av den medicinska vetenskapen där man tappar all kontakt med ett vetenskapligt förhållningssätt och hoppar över alla ”skaklar”.
Om vi är överens om att allt som kan kallas vetenskap bygger på att man först ska finna orsaken till ett fenomen så verkar man inom medicinen vara väldigt pigg på att direkt förvandla en association till en orsak. Här fick nu den gamla hypotesen om kolesterolets farlighet ”vatten på sin kvarn” fast allt fysiologiskt förnuft pekade åt andra hållet. Dogmen fastställdes på 50-talet. Kolesterolet blev då själva orsaken till de inflammerade kärlen som till slut ger upphov till hjärtinfarkter medan en mer trolig förklaring är att det är precis förhåller sig tvärtom eftersom kolesterolet via de olika lipoproteinerna som ingår i kroppens själva immunförsvar och därför återfinns i de inflammerade bölderna i kärlen. 1980 visades dessutom att kolesterolet i lipoproteinet HDL hade ett omvänt förhållande till risken för hjärtinfarkt och då fick etablissemanget ”fnatt” men kom på att kolesterolet i lipoproteinet LDL då måste vara farligt och att man därmed kunde rädda sin hypotes om kolesterolets farlighet. Helt plötsligt hade man både ont och gott kolesterol och något är nonsens så är väl detta höjdpunkten, åtminstone för mig.
Resonemanget påminner om de medeltida skolatikernas retoriska dribblande med syllogismer i Aristoteles anda när man ville bevisa Guds existens.
När det gäller den minimala effekten av statiner på hjärtinfarkter så blåses denna effekt upp till oanade nivåer med statistiskt dribbel. Enligt Uffe Ravnskov så hade läkemedelsbolagen ”tur” och att mekanismen troligen går via någon påverkan på någon annan mekanism i levern (D-vitamin verkar vara en spelare). Igen är orsakssammanhangen ytterst oklara. Att biverkningarna av att sänka kolesterolhalterna, t.ex. minnesförluster och muskelsvaghet, pekar däremot på ett logiskt orsakssammanhang som verkar vara väldigt tydligt – här finns vetenskap enligt min uppfattning.
Det är ingen tillfällighet att jag idag jämför medicin med en religion och därför betraktar läkarna som ”kyrkoherdar” som ska föra ut de ”rätta dogmerna” bland sina sjuka församlingsmedlemmar och här verkar du och jag vara överens.
Egentligen tycker jag det mesta inom medicinen idag är ”sanslöst” och så verkar det förstås ha varit sedan Romartiden.
Forskare 42
Man blir inte svag av att ha lite järn, först vid brist så blir det ett problem.
Men får vi eller bakterien brist först?
Har inte tid sök i forskningen om bakterierna kan få brist på järn när vi har mycket lite järn.
Innan vi hadde penicillin så var kroniska bakterieinfektioner vanliga som exempelvis syfilis tuberkulos, med mera
Åderlåtning är inte något lönsamt för läkemedelsbolagen och läkarna har inte patent på metoden.
Man får inte bota patienten på fel sätt.
Att äta mindre kolhydrater är att bota diabetikern på fel sätt.
”Ett annat spår är kelater, som normalt används för att behandla järnöverskott vid olika sjukdomar. Många bakterier, bland andra Salmonella och Shigella, behöver järn. Här pågår studier för att se om man kan minska bakteriernas tillgång till järn, i första hand med sikte på lokalbehandling som profylax mot sårinfektioner, men kanske senare även för systemisk infektionsbehandling”
https://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2012/forskare-soker-medel-som-forstarker-antibiotikas-effekt/
En möjlig biverkning av LCHF är att man inte får järnbrist som man kan få av fytinsyran i bröd.
Men Annika kan numera tappa sina friska LCHF patienter på lite blod så löser vi det problemet.
Professor Göran
”allehanda kvicksilverpreparat” det var inte så bra men antingen dog patienten av syfilisen eller så lindrades syfilisen en del, kanske botades någon, jag vet för lite om det.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Syfilis
Åderlåtning skrattar vi åt idag men frågan är om det inte hadde en effekt på vissa infektionssjukdomar.
Man ska akta sig för att döma ut saker man inte förstår.
”Pontus Götell, mag- och tarmspecialist säger: ”Ett fall är inget fall”.”
Man kan anta att han inte har läst senaste forskningen och därför dömer ut en kostförändring
Man kan anta att Professor Göran inte har läst senaste forskningen om järnberoende bakterier och därför dömer ut en åderlåtning.
Såg detta om åderlåtning
”Det användes speciellt i samband med febersjukdomar, då man ansåg att patienten kyldes av via tappningen. I vissa fall fortsatte man tills den sjuke svimmade.”
Febersjukdomar är nästan alltid infektioner, vem dör av järnbrist först, vi eller bakterien?
Är det läkemedelsbolagen som har spridit ut åsikten att åderlåtning är kvacksalveri för att ingen annan behandlingsmetod än penicillin ska finnas?
Det är nog en överdrift.
Om åderlåtning kan fungera låter jag vara osagt för bevis saknar jag.
@ IBS:
Man kan med rätta anta att Professor Göran bara har läst en högst försvinnande del av hela den medicinska litteraturen vilket förstås även gäller för alla forskare inom det medicinska området. Men framför allt gäller detta nog för de flesta inom läkarkåren som verkar hålla sig till Läkartidningen.
@ IBS:
Att järn är essentiellt för de flesta, om inte alla?, sjukdomsframkallande bakterier är välkänt. Därför har de t ex utvecklat avancerade system för att ”knycka” järn från sina värdar (järnet är hårt bundet i kroppen), t ex genom direktupptag av järnbindande proteiner i värden eller via sk. sideroforer som utsöndras och binder hårt till järn, tillräckligt för att nypa loss, och som sedan plockas upp igen. Jag försökte hitta info om järnbrist skulle kunna ha en skyddande effekt men utan att lyckas så bra, med ett undantag. Mot malaria (som dock är en eukaryot parasit) verkar järnbrist kunna ha enskyddande verkan (utan att ha läst på ordentligt). För de flesta infektionerna som jag hittade något om verkade järnbrist snarast förvärra infektionen eller uppkomma som ett resultat.
Du får gärna gräva fram några referenser istället för att bara hänvisa till google scholar, det blir man tyvärr inte så mycket klokare av.
Har inte tid med mer studier. forskare och läkare borde skriva inlägg om nya rön på Annikas blogg.
Ja även järnbrist kan vara dåligt för vissa, allt är så fruktansvärt komplicerat.
När vi inte förstår hur saker hänger ihop så måste vi gå mer på observationer, om vi ger ett kostråd som en del inte mår bra av så måste man stanna och undersöka, inte titta i litteraturen för är det inte känt så står det inget där.
Apropå åderlåtning:
Flera av mina arbetskamrater är blodgivare. De verkar inte fara illa av att lämna ifrån sig 3 dl blod då och då. De påstår att de känner sig piggare efter sådan ”åderlåtning”. Kanske finns någon mekanism i detta som är positivt för hälsan. Av de äldsta blodgivarna på mitt jobb finns personer som aldrig blir sjuka.
@ Anna Maria:
Verkligen intressant iaktagelse. Normalt försöker man stoppa blodförluster men den mängd en blodgivare ger vid varje tillfälle är förstås ofarlig. Men varför skulle kroppen må bra av att förlora blod – det är svårt att förstå.
Själv provar jag just nu att fasta en vecka. Med andra ord så får min kropp väldigt lite näring och det borde ju förstås också vara dåligt men jag tycker själv efter fem dagar att jag mår ”kanon”. Idag var jag ute på en cykeltur och backarna kändes inte alls så motiga som i vanliga fall.
Det är mycket vi inte förstår.
Intressant diskussion om tarmbakterier. Jag skulle vilja lyfta fram Specific Carbohydrate Diet, SCD, som är stort i USA bland personer som lider av IBD, dvs Crohn och Ulcerös Colit, och bland bland föräldrar till autistiska barn. Ursprungligen var SCD en diet som användes för de som var glutenintoleranta och den går ut på att man likt i LCHF tar bort allt socker (disackarider) och stärkelse (polysackarider) ur kosten och äter grönsaker, protein, och nötter. Man får äta frukt, men i början är det bara prickiga bananer som gäller. Det enda sötningsmedlet som tillåts är honung. Ingen gluten, glutenfritt eller potatis. SCDarna verkar vara lika frälsta över sin kost som LCHFarna – och det är väl inte så underligt att man blir det om en kostomläggning gör mirakel för ens hälsa?
SCD-teorin går ut på att när tarmen är sjuk så kan den inte bryta ner de komplexa sockerarterna som istället blir en grogrund för bakterier och mikrober som växer sig starka i tarmen. Dessa bakterier och mikrober (inklusive jästsvampar) kan orsaka sår i tarmen och om man svälter ut dem så kan tarmen läka ihop sig själv. Således är den ofta mycket effektiv på personer med Crohn, UC och även IBS, som i artikeln ovan. Att den även fungerar på autistiska barn (se mammorna på pecanbread.com t ex) beror enligt Elaine Gottschall på att de elaka bakterierna och mikroberna helt enkelt avger gifter som gör barnen autistiska. Ofta har tydligen autistiska barn också magproblem och Elaine Gottschall ägnade sina sista år åt att hjälpa autistiska barn med SCD. Ni kan läsa mer om detta på https://www.breakingtheviciouscycle.info/index.htm
Det handlar helt enkelt om att bryta den onda cirkeln och döda ut de dåliga bakterierna, vilket man alltså gör med kosten. Många med magproblem blir bättre med SCD, även om den är en mer komplicerad diet än vanlig LCHF och inte innehåller mjölkprodukter förutom vissa lagrade ostar och SCD-legal yoghurt. De första 3-5 dagarna lever man på kokt kyckling, kycklingbuljong, och kokta morötter, och dag 3 mår alla dåligt pga ”die off effekten”, som innebär att de elaka bakterierna dör en masse i tarmen. Det verkar vara väldigt många som snabbt blir bättre, men jag har själv testat den när jag var väldigt sjuk och då fungerade den inte. Normalt verkar man behöva leva på den dieten i några år för att läka ut tarmen, sedan kan man testa att äta vanlig mat igen, ibland i alla fall, men de flesta gör det till en livsstil. Man kan tydligen köpa SCD-mat i USA, men här i Sverige verkar den helt okänd trots att den är vanlig i USA. Här en länk till en Crohnssjuk tjej som testar SCD under övervakning av sin läkare när alla mediciner slutat fungera: https://thescdexperiment.com/
Så min kontenta är att tarmbakterier och kost går hand i hand. Tarmbakterier/probiotika äter f ö upp candida, för att lägga till en komponent till. När tarmen är läkt brukar symptom på leaky gut, dvs läckande tarm, som hudproblem och reumatisk värk, försvinna.
@ 53 Tinasmage:
Hur kan man säga att man tar bort sockret ur maten när man äter prickiga bananer? Bananer är väl bland det sockerrikaste man kan äta? Och vad är den största skillnaden mellan honung och socker?
Jag kan absolut acceptera att många av IBD-personer mår bättre utan mjölkprodukter. Frågan är vilka faktorer i mjölken som de inte mår bra på. Om det är laktosen, så kan de bara låta bli de laktoshaltiga mjölkprodukterna, som drickmjölk och fermenterad mjölk som fil och yoghurt. Är det mjölkproteinet, kasein och vassleprotein, så kan de dessutom låta bli ost och keso.
Men mjölkfettet, smöret, är en väsentlig del av LCHF-kosten. Utan smör kan det vara svårt att få tillgång till det naturliga fett vi behöver. Ghee (slå upp i wikipedia) kan man göra, då blir man av med mjölkproteinet. Blir IBD-personerna och de autistiska barnen bättre på Ghee än på smör?
@ 54 Annika
Hela idén med SCD är att man bara får äta enkla sockerarter och att man ska undvika disacakarider (sucros/socker, laktos och maltos) och polysackarider/stärkelse. Enligt Elaine Gottschall innehåller vanliga icke-prickiga bananer stärkelse, som då blir en grogrund för de elaka bakterierna. Om de blir prickiga har stärkelsen brutits ner till fruktos (=enkel sockerart) och är därmed lättabsorberad för personer med diarréer. Det ingår också en hel del honung i kosten, som också anses innehålla fruktos endast och därmed absorberas lättare i tarmen (och därmed inte hinner bli en grogrund för de dåliga bakterierna). Tydligen var detta revolutionerande på 50-talet när Elaine Gottschall började testa SCD på sin dotter som led av Ulcerös Colit eftersom man antog att bananer inte var bra för personer med diarré. Obs att man inte ska äta mängder av prickiga bananer, bara en per dag, t ex i bananpannkaka med vispat ägg och kokosmjöl till frukost, stekt i smör eller kokosfett. Om man är dålig i diarré ska man undvika både prickiga bananer och ägg, samt även nötter/nötmjöl. Många SCD-recept fungerar bra för LCHF eftersom ni ju också undviker stärkelse i form av potatis och mjöl. Många av de som går på denna diet är ju undernärda och då är honung en bra energikälla, men man ska vara lite försiktig med det i början, vad jag förstått. Fett och protein är andra viktiga energikällor på SCD, precis som för er på LCHF.
När det gäller mjölk så får SCDarna äta SCD legal yoghurt, som är yoghurt som de tillverkar själva i yoghurtmaskiner för att få bort laktosen som anses vara det som är farligt att få i sig pga det är en disackarid. SCDarna litar inte på laktosfria produkter eftersom de innehåller alltför mycket tillsatser och gör därför sin yoghurt själva, dock med köpt yoghurt som bas, vad jag förstått. Många med tarmsjukdomar har dock problem med mjölkproteinet och i GAPS-dieten (som är en vidareutveckling av SCD) har man minskat på mjölken/SCD legal yoghurt.
Smör är tillåtet på LCHF. På Pecanbread.com finns en lista över legal/illegal food för SCD (https://www.pecanbread.com/p/legal_illegal_a-c.htm). Pecanbread drivs av mammor till autistiska barn som blivit bättre av SCD och innehåller massor av bra tips på hur man ger sig på SCD med autistiska barn.