Statiner bättrar bara marginellt

SBU har skrivit om högdos statin.
Statiner ger endast en marginellt minskad risk för nya hjärtkärlhändelser, och det bara för de som tidigare haft en hjärtinfarkt, eller har diabetes typ 2. Den minskade risken bör vägas mot biverkningsriskerna av statiner. Högre dos av statiner ger minimal förbättring av prognosen, men ökad risk för biverkningar.
Detta är helt annorlunda än vad de ”följsamma” läkarna meddelar sina patienter. De ger en bild av att statiner nästan är livsviktiga för alla med metabol sjukdom och de som har blodfettvärden över de av etablissemanget fastlagda gränserna. De gränserna är satta vi nedre normalgränsen för befolkningens värden.
Detta gör att nästan alla har indikation för statiner, vilket gynnar affärerna för de lobbande och etablissemangssponsrande statinfabrikanterna.

 

Comments

  1. 1
    Birgitta Didrikson says:

    Min ”gamle” husläkare talade om för mig att jag hade si och så stor risk att få hjärtinfarkt, om jag inte tog statiner (några år sen), men jag lydde inte hans råd! Klokt – eller hur?

  2. 2
    aviator1945 says:

    Från rapporten:

    ”Vid sammanvägning av de 26 studierna var den årliga incidensen av allvarlig hjärt-kärlhändelse 3,2 procent i behandlingsgrupperna och 3,6 procent i kontrollgrupperna (även lägre dos).”

    Rätta mig gärna om jag har missförstått, men jag uppfattar det som att på årsbasis 32 av 1000 personer i behandlingsgrupperna och 36 av 1000 i kontrollgrupperna riskerade ”allvarlig hjärt-kärlhändelse”. Med en skillnad på 4 av 1000 händelser om året, är det verkligen värt att ta risken för biverkningar?

  3. 3

    ”Riktig mat” är bättre än statiner – som som jag ser det.

  4. 4

    @ aviator1945:
    Så tolkar jag det också. Och i tidningarna skulle det troligen heta att behandlingsgrupperna hade drygt 12% färre incidenter tack vare statinerna.
    4/32 = 0,125 (12,5 relativa %).

  5. 5
    Lars Bern says:

    Högst sannolikt beror statinernas lilla marginella effekt på att de utöver kolesterolsänkning även ger en viss antiinflammatorisk verkan. Så man kan sannolikt ersätta statinpillret med en aspirin eller en promenad på ngn timme, båda är mer inflammationsdämpande. Varför det är bra, jo åderförfettning orsakas primärt av inflammerade blodkärl. En bidragande orsak till dessa inflammationer är en kost som vi inte är genetiskt anpassade till.

  6. 6

    Birgitta Didrikson Skrev:

    Klokt – eller hur?

    Ja, det tycker jag. Det var klokt att inte ta statiner.

  7. 7
    berittis says:

    Annika,
    Jag var och tog kolestrolprov i förra veckan. I onsdags var jag till min läkare och han var väldigt bekymrad och ville öka min statindos. Jag har inte tagit statiner på ett bra tag (det sa jag INTE åt doktorn) och mitt kolestrol hade gått upp.
    120111 visade provet tot.kol. 8.34, trig.0,5, HDL 2.84 och LDL 5.6.
    120404 visade provet tot.kol.9.45, trig.0.6, HDL 3.31 och LDL 5.9.
    Vad anser du om mina värden? (Jag har haft en hjärtinfarkt i juli 2010).

  8. 8
    Professor Göran says:

    Nu är det dags för ”Lördagskrönikan” fast det bara är fredag

    När det gäller sjukvård, medicin, hälsovård och kostråd verkar allt vara en ”salig röra” idag. Ordet sjukvård säger förstås vad det är frågan om förutsatt att man då är överens om vad det vill säga att vara sjuk men detta begrepp är ändå en fråga om definitioner i ett historiskt kulturellt sammanhang om jag nu förstått Ivan Illich rätt. Framför allt är det först när läkaren ”fäller” en diagnos som det hela blir definierat även om det har visat sig att diagnoser ofta är helt felaktig som många har blivit varse när man uppsökt en ny läkare. Det blir lätt väldigt komplicerat men om man känner sig frisk så borde man väl kanske också vara frisk. Själv känner jag mig frisk fast jag mer än väl vet att min ”motor” sedan 1999 bara fungerar till hälften. Sjukvården betraktar mig förstås inte som sjuk och försäkringsbolagen betraktar mig inte som frisk.

    När det gäller detta med statiner och hjärtsjukdom så är det faktiskt ett ypperligt exempel på något inom sjukvården som är fullständigt sanslöst ”sjukt” från början till slut. Det enda sättet för läkarna att få i mig statiner fast dom så gärna skulle vilja (”inte lönt att skriva ut statiner tid dig!”) vore förstås med tvångsmedicinering och sådant förekommer som bekant men ännu bara för psykiska ”störiga” personer om jag har förstått saken rätt. Kallocain var förstås alla tvungen att ta för att vara fogliga – det kanske kommer något sådant om läkemedelsbolagen får bestämma – vem vet? Däremot kan läkare som vägra skriva ut statiner bli av med sin legitimation.

    Detta sakernas tillstånd är för mig rent absurt och om Molière http://sv.wikipedia.org/wiki/Moli%C3%A8re hade levt idag så hade vi kanske fått uppleva någon vansinnig fars baserad på dagens verklighet. ”Den inbillade sjukdomen” skulle nog vara ett lämpigt namn på en sådan fars. Finns det förresten inte någon dramatiker i Sverige som av någon anledning har ett horn i sidan på läkemedelsindustrin? Kolesterolet skulle i farsen förstås symbolisera ”det onda” medan statinerna skulle representera ”det goda”. Rollbesättningen skulle bestå av arroganta forskare med rymligt samvete (Ancel Keys med efterföljare), direktörer för läkemedelsbolag och livsmedelsindustrin, köpta professorer och ängsliga redaktörer för medicinska tidskrifter förutom blinda och döva representanter för olika myndigheter En naken kejsare skulle också pigga upp. Sist men inte minst skulle det finnas en eller flera mer eller mindre idiotförklarade patienter. En ädel riddare i Uffe Ravnskovs skepnad måste förstås finnas med. Annika måste också få plats.

    Ska man vara riktigt ärlig så är friska människor förstås något av det värsta som kan drabba läkemedelsbolagen. Och när man nu mer eller mindre lyckats få samhället att acceptera en syn på kolesterol i blodet som ett tecken på sjukdom eller kanske man ska säga som tecken på en potentiell sjukdom så måste glädjetårarna rulla.

    Det minsta sunda förnuft och eftertanke, om man nu lyckats ta till sig det mest elementära inom fysiologin, får en snabbt att inse det sjuka i att betrakta och bekämpa ett av kroppens viktigaste och nyttigaste ämnen (intressant nog nämner SBU detta faktum ” en essentiell byggsten i cellernas membraner”) som ett gift i våra kroppar. Om kroppen bestämmer sig för att höja kolesterolnivåerna finns det kanske någon fysiologisk sund anledning till detta.

    Anledningen att kroppen bestämmer sig för att öka på mängden kolesterol i blodet kan vara att man har drabbats av en bakterieinfektion och en därmed sammanhängande inflammation i ådrorna som kroppen försvarar sig med genom att just höja nivån av den enkla anledningen att kolesterol via lipoproteinerna ingår som en del i kroppens försvar mot infektioner vilket Uffe Ravnskov tydligt har visat.

    http://mercola.fileburst.com/PDF/Ravnskov%20McCully%20Vulnerable%20plaque%20formation.pdf

    Liknelsen med att man skickar ut brandmän vid eldsvådor tycker jag själv är bra. Men att bekämpa brandmännen med statiner tycker jag själv inte låter något vidare.
    Här anser jag själv också att det finns en ”obrottslig logik”. Det är välkänt att kolhydrater försvagar vårt immunförsvar och inte minst alla vi som har kastat ut kolhydraterna och lever med strikt LCHF kan intyga hur vi blivit av med allehanda infektioner och skumma sjukdomar och dessutom nu sällan drabbas av influensor och annat elände.

    När dessa pusselbitar fallit på plats och man ser ett tydligt vetenskapligt mönster som väldigt väl stämmer med verkligheten så är det lätt att drabbas av en aha-upplevelse. ”Men Herre Gud – Jorden är ju inte platt – den är för ju rund! Sedan är det förstås svårt att igen att bli övertygad om att den skulle vara platt.

    Har man, som den naturvetenskapliga forskare man nu en gång råkar vara, insett detta så har man väldigt svårt att förstå hur forskare inom den medicinska disciplinen skulle kunna ha undgått att se att jorden är rund. Den enda förklaringen till denna fullkomliga ”blindhet” är då i konsekvensens namn att det medicinska forskningsområdet i huvudsak är av religiös natur och att det framför allt gäller att hitta mirakelkurer av olika slag. Inom en sådan religiös kultur finns till skillnad mot en sann vetenskaplig kultur en stor fallenhet att fastna i fundamentala dogmatiska missförstånd på grund av alldeles för enkla hypoteser från början och som man sedan inte har kunnat göra sig av med utan istället förvandlat till dogmer. En sådan är att fett och kolesterol är farliga ämnen både i våra kroppar och i vår mat. I det religiösa ligger också att med mer eller mindre krystade förklaringar försöka försvara sina dogmer. Man vill helt enkelt inte se verkligheten. Det påstås också att Galileos motståndare vägrade att titta på Jupiters månar i Galileos teleskop så det hela är knappast någonting nytt.

    Att det är höga triglyceridhalter i blodet och inte kolesterolet som tydligast kan kopplas till hjärtsjukdom visades redan för femtio år sedan (Gofman 1958)

    http://en.wikipedia.org/wiki/Gofman

    och det visades då samtidigt att det var kolhydraterna i kosten som orsakade dessa höga blodfettvärden. När detta presenterades på Amerikanska läkarföreningens möte 1961 (Ahrens, Albrink) så blev det nästan uppror i det medicinska etablissemanget eftersom man redan då som en dogm hade bestämt sig för att det var fett och kolesterol som var farliga för hjärtat och att kolhydrater istället var nyttiga.

    http://www.zimbio.com/Cholesterol/articles/4166283/Carbohydrate+Induced+Lipemia

    Det förvånade mig faktiskt att man nyss på CBS lät en professor framträda och avslöja sambandet mellan kolhydraterna i kosten och höga blodfetter som en nyhet. Man får väl se det som positivt att ”det börjar hända något” förstås.

    http://www.kostdoktorn.se/perfekt-tv-om-giftigt-socker/

    Sedan 60-talet har man satsat miljarder på att bevisa dogmen om fettets och kolesterolets farlighet utan att man har lyckats. Förklaring är förstås att dogmen inte har något med verkligheten att göra och framför allt ingenting med sann vetenskap att skaffa.

    För mig själv är LCHF en vetenskaplig hypotes om kolhydraternas skadliga inverkan på vår metabolism och med alla lyckade kliniska försök som gjorts genom århundradena tycker jag man borde ha genomfört en omfattande uppsättning av vetenskapliga experimentella studier baserade på denna hypotes men därav har inte mycket synts till.

    Därför är det lite sorgligt att idag läsa Claude Bernards ”An Introductory to the Study of Experimental Medicine” där han bedrövad över sakernas tillstånd inom medicinen i mitten av 1800-talet försökte staka ut en vetenskaplig väg och samtidigt konstatera att inte mycket har ändrats. (Typiskt är kanske att Gofmans resultat (Gofman var en väldigt kompetent fysiker ) ignorerades av det medicinska etablissemanget och Gofam insåg efter ett tag att han hade att göra med ett vetenskapligt B-lag och ”gav upp hoppet” om att kunna rubba deras religiösa dogmer med hjälp av vetenskapen.

    http://www.amazon.com/Introduction-Study-Experimental-Medicine-Biology/dp/0486204006

    I Claud Bernards underbara bok finns många pärlor att citera. Här är ett stycke som jag gillar bland många andra.

    ”Den experimentella metoden är den vetenskapliga metoden som proklamerar sinnets och tankens frihet. Den skakar inte bara av sig det filosofiska och teologiska oket; den accepterar inte ens någon personlig vetenskaplig auktoritet. Detta är på intet sätt stolthet och skrytsamhet; experimentalister visar tvärtom sin ödmjukhet i att förkasta personlig auktoritet för de tvivlar också på sin egen kunskap och underkastar människans auktoritet erfarenhetens och naturlagarnas auktoritet”

    Tänk om kostvetenskapen skulle få någon forskare värd det epitet!

    Men vi har ju förstås en annan fransman som nog skulle kunna ses som en värdig efterföljare till Bernard

    Jacques Le Magnen

    http://chemse.oxfordjournals.org/content/28/2/85.full

    Men det finns kanske fler kandidater om jag nu skulle försöka att vara lite mer positiv.

  9. 9

    @ Professor Göran:

    Dela Krönikan på två inlägg! Du har väl sparat den?! Vi vill absolut inte vara utan din Lördagskrönika även om det är påskafton.
    Annika är bortrest och kan inget göra.

    GLAD PÅSK Professorn och alla andra!

  10. 10
    Jeanette H says:

    berittis Skrev:

    Annika,
    Jag var och tog kolestrolprov i förra veckan. I onsdags var jag till min läkare och han var väldigt bekymrad och ville öka min statindos. Jag har inte tagit statiner på ett bra tag (det sa jag INTE åt doktorn) och mitt kolestrol hade gått upp.
    120111 visade provet tot.kol. 8.34, trig.0,5, HDL 2.84 och LDL 5.6.
    120404 visade provet tot.kol.9.45, trig.0.6, HDL 3.31 och LDL 5.9.
    Vad anser du om mina värden? (Jag har haft en hjärtinfarkt i juli 2010).

    Enligt Kostdoktorns sidor har du ytterst bra förhållande mellan Totalkolesterolet och HDL. Under 4 är riktigt bra. Och triglyceriderna är också helt superbra. Skulle inte oroa mig.

    Du kan gärna prova läsa Uffe Ravnskovs Kolesterol och Fett är hälsosamt.

    Jeanette

  11. 11
    Lennart says:

    @ Professor Göran:
    Sorry, hann inte med, Den var för lång och hamnade i modererings kön. Hoppas jag inte rört till för mycket

    //Moderator

  12. 12
    Anders S says:

    Professor Göran skrev:

    Om kroppen bestämmer sig för att höja kolesterolnivåerna finns…

    Anledningen att kroppen bestämmer sig för att öka på mängden kolesterol i blodet…

    …inflammation i ådrorna som kroppen försvarar sig med genom att just höja nivån

    Är du kreationist? Har kroppen vilja och mål? Blir lätt mycket sagoberättande då. Det sysslar många läkare med när de skall förklara för patienter.

    Med ett evolutionärt betraktelsesätt ser man kroppen som ett ekosystem.

    Enkelt uttryckt: använd ”eftersom” istället för ”för att”.

    Glad Påsk!

  13. 13
    Professor Göran says:

    @ Anders S:

    Intressant synpunkt och du har i princip rätt i din invändning.

    Det är alltid diskutabelt med populära framställningssätt där man ”animerar” en ”berättelse telelogiskt.. Tyvärr har kroppen varken ”själ” eller ”egen vilja” hur mycket vi än skulle vilja tro detta. Anledningen till att man tenderar att animera levande varelser är nog en svaghet inför att människor så gärna vill tro att vi just har en egen vilja och som har att göra med en ”själ” och dessutom vill man ha svar på frågan ” varför” men med Claud Bernard så kan de tyvärr förstås bara få reda på hur – fysiologiskt. Allt bortom detta faktum har med ”essentialism” att göra och här håller jag fullständigt med Schopenhauer i hans kritik av det ”andliga” substansbegreppet som kanske var Emanuel Kants största svaghet. Detta är också grunden till att både fenomenologin och posstrukturalismen inte kan ha något med vetenskap att göra.

    Wittgensteins misslyckande tillsammans med Bertrand Russel att på grundval av Freges aritmetik skapa ett invändningsfritt vetenskapligt språk för att en gång för alla ”döda” all pseudovetenskap tycker jag Popper har analyserat på ett alldeles utmärkt sätt i sin ” Conjectures and Refutations”. Däremot så tror jag inte Popper riktigt har förstått Schopenhauers kritik av Kant. Uppfattningen att all essens egentligen bara kan brytas ned till subjekt som uteslutande bestäms av sina predikat är en alldeles ypperlig tanke som jag tagit till mig från just Schopenhauer. Den stämmer också med det språkbegrepp som Emil Saussure klargör i sin bok ”Kurs i allmän lingvistik” vilket förvandlar hela denna fråga till något som handlar om kommunikation och möjligen också begreppet informationsdjup – ett slags ”Moment 22”. Lite trist är det förstås att postmodernisterna genom ett grundläggande missförstånd åberopar Saussure i försvar av sin pseudovetenskapliga filosofi.

    Jag hoppas detta föklarar hur jag ser på din invändning. 🙂

  14. 14
    Anders S says:

    Professor Göran skrev:

    Jag hoppas detta föklarar hur jag ser på din invändning.

    ROFL

    Nyare fördjupningsalternativ:

    http://www.mindevent.se/forelasare/
    och länkar
    http://www.mindevent.se/lista-over-forelasare/

  15. 15
    Professor Göran says:

    Jag vet inte om jag inte har varit tillräckligt tydlig här på bloggen.

    Min tro är egentligen väldigt enkel (rent Xenophanisk) även om jag inte kan bevisa följande tro.

    Verkligheten existerar och den kan vi lära oss mer om även om all kunskap alltid kommer att vara en flätad väv av gissningar men för detta behöver vi knappast förstå hur våra hjärnor fungerar ”fenomenologiskt”.

    Att de fungerar 25 % bättre på strikt LCHF kan ändå vara intressant att känna till.

    Att ägna sin tid åt att bevisa att spöken existerar eller att de inte existerar tror jag också är bortkastad tid.

  16. 16
    Anders S says:

    Professor Göranskrev:

    Att ägna sin tid åt att bevisa att spöken existerar eller att de inte existerar tror jag också är bortkastad tid.

    Hjärnspöken finns det i alla fall gott om. 🙂

    Tillbaka till min ursprungliga kommentar. Sagoberättandet är oerhört vanligt. Även Andreas E. låter första kapitlet i sin bok heta ”Vad är du designad för att äta?” Tyckte inte jag behövde läsa mer sedan. Vem designade?

    Väldigt många kommentarer, speciellt i Kolhydrater i Fokus, förankras i en underlig tro om kroppens vilja. Kroppen vill både det ena och det andra enligt det synsättet. Exempel: ”blodsockret stiger på morgonen för att du skall vakna”.

    Det viktiga är att inse att det mesta som händer i hälsoväg inte är ”för att” någonting skall uppnås utan eftersom en visst läge råder, ibland helt oförutsägbart då det är många faktorer som inverkar samtidigt.

  17. 17
    Bokmal says:

    Det finns även läkare som inte vill ta statiner. Så här skriver en av dem – distriktsläkaren Bengt Järhult ( googla ”Om jag blir sjuk + Bengt Järhult”).

    ” …Men väl i famnen på den välmenande sjukvården, detta om jag vaknar upp, skulle jag nog bli en ganska besvärlig patient.”

    ”… Jag vill inte med någon automatik ingå i den multimedicinering, som runt om på Sveriges sjukhus prackas på ovetande, oinformerade, av sjukdom rädda patienter. Personer, som kanske varit friska hela sitt liv och aldrig identifierat sig som sjuka, och som plötsligt ska ta minst 5 kemikalier. Och för dem som redan har 8 eller 10 läkemedel för andra sjukdomar, 5 ytterligare, totalt 15.

    ”… Det är bl.a. blodfettssänkande i starkaste dos, vars långtidseffekter man vet föga om, blodtunning, som kan ge livsfarlig magblödning, samt betablockerare, som kan ge muskeltrötthet och ständig frusenhet med kalla fingrar – ett liv och livsavslut i iglo.”
    Slut citat

    Jag gillar Bengt Järhult, han har hjärtat på rätta stället och har patienternas bästa som ledstjärna.

    P.S.
    Nisse Simonson, pensionerad kirurg och föredragshållare, verkar inte heller vilja ta statiner.
    Se text på seniorbloggen.se

  18. 18
    Professor Göran says:

    @ Anders S:

    Jag tror att du skulle uppskatta Claude Bernards bok om du nu inte redan har läst den..

  19. 19
    berittis says:

    Jeanette, tack för ditt svar.
    Jo, jag har läst båda böckerna men en viss oro finns ändå. Men jag har nu hört att på min ort kan man göra ett APO-test på en privat läkarstation så jag ska beställa tid där. Jag vill ju gärna veta om mina LDL är små, täta eller stora, fluffiga. Är de små och täta så kan det ju vara en anledning att åtminstone under en tid ta statinerna.

  20. 20

    Statiner? Varför?

    Skulle biologin evolutionen ha så totalt felskapat människan så
    att flertalet har livsfarliga kolesterolnivåer och därför måste
    äta kolesterolsänkande mediciner mer eller mindre hela livet
    I dag läser man om de mest hårresande ordinationer från många
    Lekare (obs stavningen) som inte drar sig för att standardutskriva
    Statiner till envar som har tot kolesterol över 5,0. Denna magiska
    siffra har bestämts av läkemedelsindustrin i USA som varande nästan
    utmärkt för att garantera så stort behov som möjligt av statiner för
    så många som möjligt hela livet. Men 4,0 hade ju självklart varit ännu
    bättre för då kunde ju även de små barnen börja ”Statineras”
    Lita inte på en industri som varje år drar in miljarders miljarder dollar
    de vill till varje pris behålla denna astronomiska mjölkko.
    Tråkigt att socialstyrelsen och ”lekarna” går foot i denna 50 år gamla
    USA myt.

  21. 21
    Bokmal says:

    Statiner

    Till Berittis

    Jag hoppas att Du har läst bipacksedlarna – och inte enbart en gång.
    De ändras över tid.
    Det är bättre att gå in på fass.se där texten uppdateras oftare.
    Där kan Du även se om Din statin-leverantör är med i läkemedelsförsäkringen.

    Det är också bra att läsa patientberättelser.
    Alla statiner har likartade biverkningar.

    Besök askapatient.com.
    Skriv in simvastatin, Lipitor, Crestor, Pravachol etc.

    Den amerikanske läkaren Duane Graveline har gjort mycket för att uppmärksamma statinernas verkningar/biverkningar. Han drabbades själv, två gånger, av en tillfällig minnesförlust (TGA = Transient Global Amnesia), men sjukvården förnekade koppling till Lipitor.
    Det har tagit många år innan, nu, FDA (=Amerikanska läkemedelsverket) äntligen tillstått detta samt även sagt att blodsockret kan höjas (=diabetes).

    På hans hemsida spacedoc.net finns mängder av patientberättelser (Forum), hans egen statin-historia och mängder av biverkningsinformation.
    Han har även skrivit boken – The Statin Damage Crisis.

    En annan typ av minnespåverkan (vanligare) beskrivs i berättelsen ”Wonder Drug That Stole My Memory”, The Telegraph, mars 2009 (googla rubriken).

    Igår upptäckte jag en annan berättelse från The Telegraph, februari 2011.
    Den har rubriken ”Statins: I was in agony for months” (googla rubriken).
    Texten är skriven av Robert Jackson efter samtal med Cherrill Hicks.

    Jag skriver inte för att skrämmas.
    Jag tycker att ”patienterna” har rätt till oberoende och individuellt avpassad information innan de ställs på
    medicinering. Det är speciellt viktigt när det gäller livslång medicinering.

    Får man inte det, måste man själv försöka att bilda sig en egen uppfattning.

  22. 22

    @ Professor Göran:
    Det hela handlar till sist om vad man ska dö av, hur länge man vill hänga med och hur man vill leva sitt liv, medan det pågår. Man väljer förvisso vilka profeter man vill tro på, i en tidigare tråd i denna blog blev slutsatsen att det går att bevisa vad som helst genom att välja rätt studier som motivering, i denhär bloggen verkar Uffe Ravnskov vara en av halvgudarna.
    Professor Göran pratar om bakterier i samband med inflammatoriska förändringar i våra kärl. Vad jag vet är bakteriell infektion i blodbanorna en oerhört allvarlig sjukdom i sig, förr kallad blodförgiftning, rätta mig om jag har fel! De vanligaste orsakerna till inflammatoriska förändringar i blodbanorna är kroppens egna hormoner i onormala koncentrationer. En förhöjd insulinnivå beroende på insulinresistens, eller intag av kolhydrater med högt GI innebär en daglig retning av kärlväggarna. Stresshormoner, tillväxtfaktorer… en räcka substanser, som muskelceller fettväv och annat i kroppen genererar vid kritiska tillstånd bidrar. Till detta kommer vad vi äter och dricker och inhalerar (tobaksrök, avgaser, vanlig skorstensrök från vedbrasor etc.).
    Hur lindrar man då det inflammatoriska trycket?
    Gå ner några kilo i vikt ger minskning av blodtryck och insulinresistens. Öka på de fysiska aktiviteterna ger mera muskler och muskelceller, som villigare släpper in blodsockret, ökat välbefinnande och bättre nattsömn. Välj mat, som innehåller kolhydrater med lågt GI för ett lugnare insulinsvar. Välj fetter där det ingår såväl omega 3 för cholesterolbalansen som omega 9 för att förlåta lite av inflammationen från det mättade fettet och transfetterna. Drick vatten i st f öl och läsk.
    En vän till mig bidrog med följande:
    Efter 6 års verksamhet i Frankrike och efter studier vid universitetet i Montpellier, skulle jag vilja bidraga med de franska riktlinjerna för behandling av förhöjda cholesterol och triglyceridvärden hos diabetiker typ 2.
    Beroende på antalet riskfaktorer för hjärtkärlsjd sätts gränserna för vilken nivå av LDL- koncentration, g/l, man skall sikta på. Ingen riskfaktor <2,2, en riskfaktor <1,90, två riskfaktorer <1,60
    tre riskfaktorer <1,30 och högriskpatient fôr cardiovasculär sjd <1,0g/l.
    Hos typ 2 diabetiker är ju som regel triglyceriderna också förhöjda om LDL cholesterolet är förhöjt. Eftersom triglyceridernivån är behandlingsbar via diet och cholesterolnivån till 1/3 är dietrelaterad, förordas cholesterolintag <300 mg, till cardiovasculärt sjuka <200 mg och totala fettintaget <30E%, varav mättat fett <7%. Beträffande statinerna förordas de nyare statinerna, atorvastatine eller rosuvastatine, vilka har lägre myopatisk biverkan än ex; simvastine. Doser upp till 20 mg reducerar LDL cholesterol med ca 40 procent. För varje ytterligare fördubbling av dosen vinner man endast 6% reduktion av LDL-CT, men ökar hela tiden risken för myopathie (1/3 av patienterna), myalgie (3%), CPK normal, myosite(1%), CPK10 ggr gränsvärdet. Om man ej når det siktade LDL- värdet med dos upp till biverkningsnivån rekommenderas tillägg av ezetimibe, med vilket man når ytterligare 18% reduktion av LDL- värdet utan att nå biverkningsnivån.
    Om statiner är kontraindicerade pga ex; förhöjda transaminaser, rekommenderas ezetimibe + fibrater.
    Någon klipsk biokemist kan säkert bidra med omräkningsfatorn från g/l till millimol/l, som de svenska labvärdena uttrycks i.

  23. 23
    Anna.B.M says:

    En sak som jag inte förstår och som jag tycker är motsägelsefull: Om kroppen bildar kolesterol (av båda sorterna) för att skydda sig i försvar mot infektion som ger inflammation i blodkärlen, hur kommer det sig då att de personer som får infarkter eller dör i hjärt- och kärlsjukdomar ofta snarare haft låg kolesterolnivå? .Har inte dessa personers kroppar bildat det skyddande kolesterolet trots att de uppenbarligen haft inflammation i kärlen?

    I så fall skulle låga kolesterolnivåer kunna betyda 1) brist på inflammation i kärlen, dvs en frisk individ, eller lika gärna 2) inflammation i kärlen men avsaknad/brist på en skyddande kolesterolproduktion, dvs. en sjuk individ.

    Är det så man skulle kunna tolka det hela?

  24. 24
    Professor Göran says:

    När man läser det Dacke ”pratar på ” om här på Annikas blogg så undrar man förstås vem Dacke kan vara. Själva pseudonymen Dacke antyder att han kanske skulle vilja identifiera sig med ”uppror” mot myndigheterna men hela inlägget andas mer en devot beundran för den rådande ordningen så pseudonymen får väl i detta sammanhang betraktas som totalt misslyckad. Det verkar inte heller finns någon direkt stringens i Dackes inlägg vilket möjligen kan indikera att Dacke inte är ”speciellt insatt” – mer av en ”Wannabe” . Är han en dietist eller en sjuksköterska eller är han helt enkelt bara okunnig inom fysiologin. Vet Dacke. överhuvud taget vad LDL är kan man fråga sig. Svårt att veta.

    Men när han nu svepande avfärdar Uffe Ravnskov så är han förstås i gott ”religiöst” sällskap sedan mer än femtio år även om det också är mer än troligt att Dacke inte är medveten om detta faktum och i mina ögon troligtvis därför inte heller tänkt en enda självständig kritisk tanke kring sambandet mellan vår kost och vår hälsa. Jag har också svårt att tro att han har läst Ravnskovs vetenskapliga artikel som jag tidigare länkade till. I så fall vore jag mer intresserad av att höra en substantiell kritik än ett allmänt pejorativt avfärdande. Det är oerhört trist med okunskap!
    Det är kanske därför jag tycker den här typen av ”högfärdiga ” inlägg utgör bottennapp i diskussionen kring LCHF.

  25. 25
    Annika Dahlqvist says:

    @ 7 berittis:
    Enligt Uffe Ravnskov med flera finns det inte visat att statiner är till nytta för någon kvinna, inte ens om hon har haft hjärtinfarkt. I övrigt finns det inte heller visat att de som har högre kolesterolvärden har större nytta av statiner än de som har lägre kolesterolvärden.
    Läs Uffe Ravnskovs böcker och Forskningsfusket av Ralf Sundberg.

  26. 26
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    Som jag har förstått detta så finns det i princip inget samband överhuvud taget mellan totalkolesterolet i blodet och hjärtinfarkter. (Läs Uffe Ravnskovs böcker) Däremot finns det ett väldigt svagt samband med LDL kolesterol som dessutom räknas ut genom en formel för att det är så svårt att mäta upp nivåerna direkt. (Det är snarare antalet LDL’er än den mängd kolesterol som de innehåller som kan kopplas till hjärtinfarkter – man kan räkna APO-B proteiner där det finns en per LDL och här är sambandet tydligt) som tar hänsyn till triglyceridnivån (och här finns ett väldigt tydligt samband med hjärtinfarkter vilket visades redan för femtio år sedan)

    Uffe Ravnskov har väldigt tydligt visat att själva LDL partikeln (tillsammans med VLDL, IMDL och HDL partiklarna) eliminerar bakteriella toxiska substanser i blodet och därmed bidrar till vår immunförsvar.

    Observera skillnaden mellan verkan av själva de partiklar som är vår lipoproteiner år och deras innehåll av TG och kolesterol

    Det finns därför en vetenskaplig logik i att detta väldigt svaga samband skulle kunna förklaras genom denna immunologiska verkan av lipoproteinerna.

  27. 27
    amatör says:

    Anna.B.M Skrev: … ”hur kommer det sig då att de personer som får infarkter eller dör i hjärt- och kärlsjukdomar ofta snarare haft låg kolesterolnivå?”

    Kan det handla om MEDICINERAD låg kolesterolnivå. Kommer att tänka på en statinbehandlad bekant som tvärdog i hjärtinfarkt nar sjukvården äntligen hade fått ordning på hans kolesterolnivåer 😉

  28. 28
    Anna.B.M says:

    amatör
    Nej, en god vän 50+ fick hjärtinfarkt vid snöskottning. Han hade, visade det sig, mycket låga totalkolesterolvärden(triclyceriderna inkluderade) vid insjuknandet och ingen tidigare hjärt- och kärlsjukdom. Jag har alltsedan dess hört att det inte är så ovanligt med dessa låga nivåer bland ”hjärtsjukedebutspatienter”. Hm, förbryllande om kolesterolet inte fyller sin förmodade funktion och skyddar patienterna!
    Alternativt är det som många tror så att det inte finns någon korrelation alls mellan hjärtsjukdom och kolesterolnivån (triclycerider undantagna.)

  29. 29
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    För mig är det som är vetenskap också ”sunt förnuft”. Det måste helt enkelt finnas en rimlig logik i förklaringsmodellen om den ska kunna kallas vetenskaplig och som i det stora hela också måste stämma med vad vi vet om verkligheten.

    Och då är allt ”snack” om kolesterol och hjärtinfarkter i stor sett totalt nonsens i mina ögon. Själv hade jag t.ex. normala värden då jag drabbades av en allvarlig infarkt 1999. Jag kunde lika gärna haft höga eller låga värden och något samband har man som sagt aldrig sett.

    När man börjar ”bena” i detta kan man dock hitta en ”logik” och där den enda gemensamma nämnaren när det gäller hjärtinfarkter är just kolhydraterna som bevisligen omvandlas till triglycerider i levern och transporteras ut i kroppen genom lipoproteinerna och då framför allt genom VLDL som senare omvandlas till LDL under sin ”resa” i blodomloppet. Att det är triglyceriderna som är ”boven” och att det var kolhydraterna i kosten som orsakade de höga farliga värden visade man vetenskapligt redan på 50-talet. Tron på fettets och kolesterolets ”farlighet” hade då dock redan blivit en religiös dogm inom medicinen och dessa vetenskapliga fakta sopades helt enkelt under mattan.

    När man därför ser det svaga sambandet mellan hjärtinfarkter och LDL så säger mig den vetenskapliga logiken att min hjärtinfarkt (och alla andras) har mycket mer med en förkärlek för godis (före 1999) och kolhydrater än någonting annat.

    Själv tycker jag därför det faktum att sjukvården utsätter oss för kolesterolsänkande kemiska medel i form av statiner mest har med hokus pokus att göra. Om man blir övertalad att ta statiner kan man i mina ögon som bästa resultat hoppas på att man inte ska drabbas av några allvarliga biverkningar.

  30. 30
    dessinformation eller dålig kunskap says:

    Dacke 22
    ”Professor Göran pratar om bakterier i samband med inflammatoriska förändringar i våra kärl. Vad jag vet är bakteriell infektion i blodbanorna en oerhört allvarlig sjukdom i sig, förr kallad blodförgiftning, rätta mig om jag har fel! ”

    Vet du inget alls eller sprider du medvetet vilseledande information?
    Blodförgiftning är en stor infektion, en liten kronisk tillförsel av bakterier dagligen från exempelvis tandköttet orsakar inte en så häftig reaktion som en blodförgiftning.
    Det är säkerställt att en del av dom hjärtsjuka har levande bakterier i blodet och i placket.
    Det står i nyare studier och det har ingen ifrågasatt, det som måste bevisas är att bakterierna orsakade hjärtsjukdomen på en del personer, men att bakterierna finns där kan inte ifrågasättas.
    Sök så hittar ni bevisen för att bakterier finns i hjärtsjukas blod.
    Tar man blod från en hjärtsjuk person och hittar bakterier i blodet så går det inte att förneka fyndet, forskare efter forskare har bekräftat det.

    http://scholar.google.se/

  31. 31
    dessinformation eller dålig kunskap says:

    Dacke 22 ”Man väljer förvisso vilka profeter man vill tro på, i en tidigare tråd i denna blog blev slutsatsen att det går att bevisa vad som helst genom att välja rätt studier som motivering”

    Det ligger något i ditt resonemang men en studie där hittar bakterier i blodet och det upprepas av andra forskare, så är det ett säkerställt. fynd och det kan inte ifrågasättas.

  32. 32

    Tänk om det är så att anledningen till att många hjärtinfarktpatienter har lägre kolesterolvärden, är just att de hade ansträngt sig för mycket och därigenom förbrukat lipiderna i blodomloppet, tillfälligtvis?
    Jag menar – överansträngning kanske slog två flugor i en smäll, hjärtinfarkt och extra förbrukning av lipider.

  33. 33
    Professor Göran says:

    Med alltmer storögd förvåning fortsätter jag min läsning av Claude Bernards ”An Introduction to the Study of Experimental Medicine”. Vilket brilliant försvarstal för ett vetenskapligt förhållningssätt i största allmänhet (de första 60 sidorna) och för att man också måste börja tillämpa detta experimentella förhållningssätt – entydig orsak och verkan – inom fysiologin för att medicinen som vetenskap skulle lämna det medeltida mörkret bakom sig. Man tror knappast att de kan vara sant att denna bok skrevs för 150 år sedan och egentligen är lika aktuell idag. Mörkret verkar faktiskt i mina ögon vara lika kompakt även om kejsaren fått nya kläder.

    Till exempel så fördömer Claude Bernard i kapitel IX (THE USE OF CALCULATIONS IN THE STUDY OF LIVING BEINGS) användandet av statistik och medelvärden bland medicinare (för 150 år sedan!) när de med detta ville påstå att de sysslade med vetenskap. Känner vi inte igen detta ”dribblande” med statistik när nya läkemedel idag tas fram på ”vetenskaplig grund”. Det är också detta statistiska dribblande som faktiskt utgör kejsarens nya kläder. Om vi inte genom vetenskapliga experiment entydigt kan förstå de fysiologiska mekanismerna så håller man faktiskt inte på med vetenskap. Och här håller jag verkligen med Claude Bernard!

    Attackerna på vårt kolesterol idag med statinernas hjälp är därför ett ypperligt exempel på ett pågående ovetenskapligt experiment på mänskligheten i gigantisk omfattning och som är baserade på en filosofi som inte lämnar de medeltida skolastiken långt bakom sig.

  34. 34
    Anna.B.M says:

    Professor Göran
    Äter du inga mediciner alls sen hjärtinfarkten -99? Har du ändrat din livsstil? Har dina normalvärden av kolesterolet vid infarkten stigit, sjunkit eller legat kvar på samma nivåer?

    Hoppas du inte tycker att jag är alltför indiskret.

  35. 35
    Anna Maria says:

    Professor Göran,
    jag är så glad över dina kommentarer!
    Jag är bara en teknolog som börjat intressera mig för medicin sedan jag upptäckte att de kostrekommendationerna jag försökte följa inte gav mig de resultat som de hade utlovat.
    När jag började äta ”tvärtom” fick jag förbättringar som jag inte hade räkat med.
    Då fick jag mig en tankeställare, men eftersom jag var så indoktrinerad tog det hela 8 år innan insikten började slå igenom. Jag har ätit lågkolhydratkost i 8 år nu, men stor tvivel var ständigt närvarande. Först idag börjar jag se de logiska sambanden och det tack vare personer som Du.

  36. 36
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    1999 så trodde jag med den forskarubildning jag hade inom metallurgin att även det medicinska området tillhörde naturvetenskapen. Jag svalde också snällt de mediciner som man skrev ut och hade jag haft höga kolesterolvärden vilket jag alltså inte hade skulle jag även snällt ha stoppat i mig statiner inte ont anande.

    Väldigt snabbt kom jag fram till att själva orsaken till mina hjärtproblem berodde på ”godisavdelningen” där både socker och fett samverkar. Framför allt kom jag reddan 1999 fram till att transfetter som finns i allt margarin var en av de verkliga bovarna.

    Den första knäcken kom när dietisten visade vad jag borde ha ätit och hade en packe overheads som hon hade fått av Margarinbolaget.

    Från ett i det närmaste 100 % förtroende för medicin som vetenskap så är min nuvanrande inställning att det mesta där mer är en fråga om tro på dogmer av olika slag som t.ex. den att fett och kolesterol är farligt för människor.

    Efter ett par år hade jag slutat med alla mediciner som överläkaren ängsligt noterade i journalen.

    Och ännu är jag inte bypassad fast jag var ett klart fall redan 1999 då jag tackade nej,

  37. 37
    Anna.B.M says:

    Professor Göran
    Härligt att läsa om dina hälsoförbättringar samt dina egna hälsoinsikter!
    Går du på någon form av årliga kontroller eller litar du helt på din kropp?

  38. 38
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    De slutade att kalla mig efter sex år. Jag ansågs inte längre ”sjuk” trots mina allvarligt igensatta kärl.

    Hälsovård är något man måste fixa själv genom att ta bort själva orsaken till att man blir sjuk dvs. kolhydraterna. Man måste helt enkelt bli expert på sin egen sjukdom. Mår kroppen bra så mår man nog själv bra. Skaffa kunskap på alla sätt och använd sedan det sunda förnuftet. Det är inget fel att lyssna på vad läkare säger men om man inser att de inte vet vad de talar om så så har man faktiskt själv blivit expert.

  39. 39
    ragnhild says:

    Sitat professor Göran;

    ”Det är inget fel att lyssna på vad läkare säger men om man inser att de inte vet vad de talar om så så har man faktiskt själv blivit expert”.

    Så kan man trygt besøka läkaren – sitatet blir med som bagasje/hjelp til selv å fatte beslutninger, evnt. etter å ha saumfaret blogger som denne etter kunnskap legen ikke har fått med sig enda :mrgreen: Og uansett medisiner, statiner ell. hva de nå heter alle som tilbys; ”livet er jo stort sett en russisk ruliett*” i alla fall. Brette opp armene å LEV – det er det verdt. NYT VÅREN.

    Takk, takk 🙂

    * skrivs inte så, so what?

  40. 40
    Bokmal says:

    Statiner

    (översättning av patientberättelse)

    Vid varje läkarbesök försöker man övertala mig att ta statiner.
    Men jag tål dem inte – tappar balansen, benen blir svaga.
    Jag ser på deras ansiktsuttryck att de inte tror på mig.
    Vid mitt senaste besök försökte läkaren genom ”hot” få mig på andra tankar.
    Då sa jag – om jag börjar med statiner igen – kommer det här att drabba mig.
    Jag kommer att ramla och bryta höften på grund av mina svaga ben.
    Det kommer att medföra operation och därefter kommer jag att hamna på ett hem för rehabilitering av äldre. Där får jag lunginflammation av allt sängliggande och den undermåliga vården. Sedan kommer jag att dö – och på min gravsten kommer det att stå:
    MEN VI SÄNKTE HENNES KOLESTEROLVÄRDE !

    Läkaren har inte sagt något om statiner sedan dess.

  41. 41
    Anna.B.M says:

    Professor Göran
    Skulle vara intressant att ta del av din kohydratrestriktiva kost. Hur stora mängder grönsaker tillåter du dig? Existerar inte efterrätter i ditt liv, förutom ost kanske? Äter du exempelvis någonsin nötter och hallon?
    Din historia fascinerar mig.

    Inställningen som du har till läkare i allmänhet har jag också till min husläkare, en snäll och välmenande äldre man som aldrig har uppdaterat, funderat över eller ifrågasatt sina medicinska ”kunskaper” sen examensdagen.

  42. 42
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    Väldigt lite grönsaker egentligen. Några salladsblad och någon liten tomat. Igår blomkålsmos till högrev. Som efterrätt björnbär och hallon med craime fraiche. Några valnötter slinker ned då och då och gärna inlindade i en ostskiva med med ett tjockt lager smör. Ostskivor med smör är min favorit. I morse var frukosten tre dubbla färdigskivade med med smör (jag använder osthyveln till smöret )

  43. 43
    Anna B. M says:

    Professor Göran
    Intressant, intressant. Tror du att dina kärl fortfarande är ”allvarligt igensatta” som du skriver att de var sex år efter infarkten? Jag förstår inte varför läkarna inte betraktade dig som sjuk om kärlen fortfarande hade förträngningar sex år efteråt. Hur kommer det sig att du vågade vägra en by pass-operation redan -99? Du tillämpade väl inte redan då LCHF-kosten? Hur mycket motionerar du idag?

    Ursäkta min frågvishet! 🙂

  44. 44
    Professor Göran says:

    @ Anna B. M:

    Jag gjorde helt enkelt en ”riskbedömning” baserat på den information jag kunde få och använde sedan mitt eget sunda förnuft. Jag bestämde mig att angripa själva orsaken dvs ta bort kolhydraterna i form av allt ”godis” av olika slag. ”Motorn” fungerar dock bara till hälften och det får jag leva med. Motion är nyttigt men jag överdriver inte – cyklar till jobbet (en mil) några gånger i veckan även om det går långsamt.

  45. 45
    ulf pohl says:

    @ Professor Göran. Jag hakar på betr. dina ”postinfarkta” levnadsvanor. Jag har fått uppfattningen att Lchf och i synnerhet omegabalanseringen har en läkande effekt på åderförkalkningen och därmed den blodtryckssänkningen som vi väl alla har upplevt. Erfarenheterna från andras arteriografiska tester bekräftar mig i uppfattningen att åderförkalkning går att reversera.Om detta även gäller igensatta kärl vet jag inte och kan inte heller ha någon välgrundad synpunkt på eftersom jag,till skillnad från dig,är kranskärlsopererat och sas ”omkopplad”.(hade bara kärlkramp).Jag vet också att det med tiden bildas nya avlastande kranskärl om man har ”is i magen”.Vad är din personliga uppfattning och strategi i dessa frågor?

  46. 46
    Professor Göran says:

    @ ulf pohl:

    Jag tror idag på idén att i första hand lösa problem som man själv har snarare än att börja med världens problem. Själv försökte jag på 70-talet tillsammans med miljontals andra ungdomar lösa världens problem men man behöver faktiskt bara ett snabbt ögonkast på världen för att inse att vi i stort sett totalt misslyckades. Miljörörelsen är väl en svag rest av det som hände då. Jag skäms dock knappast för att jag frågade mig vad jag kunde göra för världen och även engagerade mig även om jag inser mitt misslyckande. Det är möjligt att LCHF kan starta en ”revolution” men idag så har jag blivit lite mer skeptisk än för fyrtio år sedan.

    De flesta som helhjärtat satsar på LCHF är nog trots allt sådan som du och jag och som har nått ”vägs ände” och då också insett att jordbruket med alla kolhydrater är en hälsomässig katastrof för den del av mänskligheten som vi uppenbarligen tillhör och som inte verkar tåla dem. Den övriga delen av mänskligheten – den överväldigande majoriteten – har nog lite intresse av att bryta sitt ”beroende” av mer eller mindre snabba kolhydrater. Det är bara att titta på den närmaste omgivningen. Det blir lätt som att predika nykterhet bland idel alkoholister.

    Våra kroppar har dock en fantastisk förmåga att reparera sig trots allt om de får chansen och intressant är att du nämner blodtrycket vilket för mig själv nu verkar ha stabiliserats runt 105/55 förutom att jag har normalvikt efter att ha tappat 20 kg på ett par år. Däremot har jag inte sett någonstans att igensatta kärl skulle kunna ”öppna upp sig” annat än marginellt. Sekundära kärl kan förstås utvecklas men dessa kan bara partiellt ersätta igensatta huvudkärl om jag förstått det hela rätt. Däremot såg jag en artikel från 2004 (Am J Clin Nutr.) där det fanns indikationer på att en svag förbättring (vidgning) kunde uppstå om man åt mycket mättat fett medan alla omättade fetter ledde till fortsatta förträngningar i betydande omfattning. Man får nog vara väldigt försiktig med att tro på några större förbättringar men av egen erfarenhet skulle jag vilja hävda att man drastiskt kan minska det fortsatta ”förfallet” med strikt LCHF.

    Självklart spekulerar man kring sin egen sjukdom och min hypotes är nu att om man tar bort kolhydraterna som sänker vårt immunförsvar så minskar vi också ned den allmänna inflammationsnivån och svullnaden i våra kärl. När det gäller diabetes (som förstås är nära lierat med kärlsjukdom) läste jag i den klassiska Joslins ”Diabetes Mellitus” (en upplaga från 70-talet) att en av de absolut säkraste fysiologiska observationerna på diabetespatienter är att de basmebran som omger våra kapillära kärl är tjockare än hos dem som inte är diabetiska. Om det nu är på detta sätt så finns det därför en logik i att blodtrycket samtidigt då blir högre eftersom det rimligen blir svårare för blodet att pressa sig genom kapillärerna om de kläms ihop av den omgivande vävnaden.

    Som naturvetenskaplig forskare tycker jag faktiskt att det är väldigt underligt att man inom fysiologin inte har kunnat utreda de grundläggande orsakssammanhangen kring detta med kolhydrater, sockersjuka och hjärtsjukdom. Efter att nu ha läst Claude Bernard så är det enda jag kan komma på att i och med att Joslin redan på 30-talet hade bitit sig fast vid den förutfattade hypotesen att diabetiker mår bra av kolhydrater om de tog hans insulin så har ingen egentligen på allvar vågat utmana ”den rådande ordningen” och att man därför inte heller bedrivit någon vetenskaplig forskning värd namnet när det gäller detta område.

  47. 47
    Anna.B.M says:

    Professor Göran

    Exakt det som ulf pohl framför om åderförkalkning som tillbakabildas, hade jag också hoppats få bekräftat av dig.. Har du låtit undersöka dina kärl nyligen?
    Hur märker du att motorn bara fungerar till hälften? Är det du själv som anser det eller finns det undersökningar som mäter ”motorns kraft”?

  48. 48
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    Om jag trodde det var ”lönt” skulle jag förstås uppsöka sjukvården igen. Problemet är att jag idag har så lite förtroende för denna ”apparat”. Jag tvivlar inte på att de skulle kunna bypassa mig men till vad nytta om jag inte själv tar bort orsaken till mina inflammerade kärl? Eftersom det de påstår vara nyttigt (kolhydraterna) och som jag själv med uppbådande av all vetenskaplig logik till vilken jag är förmögen anser vara själv grundorsaken till mina problem så är det inte så konstigt att mitt förtroende för denna ”apparat” idag har nått en bottennivå. Att de dessutom hånar alla oss som satsat på LCHF och blivit friska som t.ex. den välkände Mats Reimers gör ju knappast att mitt förtroende har ökat.

    Då är det bättre att jag ger tusan i kolhydraterna och de omättade fetterna (vegetabiliska oljor) och deras statiner som jag anser bara vara ett skadligt nonsens. I statinerna finns inget vetenskapligt förnuft över huvud taget enligt min mening annat än att bättra på läkemedelsbolagens vinster.

    Att ”motorn” bara fungerar till hälften märker jag varje gång jag sätter mig på cykeln och det gör jag som sagt ett par gånger i veckan på samma sätt som man knappast behöver ha någon läkarundersökning för att konstatera att man är förkyld.

  49. 49
    Anna.B.M says:

    Professor Göran

    Jag har absolut för mig att jag läst någonstans att HDL för bort kolesterolförkalkningar från kärlen till levern, där de behandlas som övriga slaggprodukter, vilket ju borde kunna innebära att de försvinner på sikt med rätt kost.

    Borde inte motorn kunna tränas upp till att successivt orka mer? Konditionen måste väl kunna bli bättre även för en f.d. hjärtpatient?

    Det vore ju fantastiskt för dig att få bekräftat från läkarhåll med teknisk apparatur att du ser läkt ut inombords och väldigt intressant för oss andra!

  50. 50
    ulf pohl says:

    @ Professor Göran. Tack för dina utförliga svar till både Anna och mig. Att du är skeptisk till ”apparaten” hindrar väl inte att bedriva egen forskning på sig själv i syfte att förstå hur man fungerar och testa kroppens egenläkningsförmåga. I detta syfte har jag de senaste 4 åren snyltat på min kontakt med en urolog efter en allvarlig urinstämma för att få remiss till labbet och omfattande remitterade blodundersökningar årligen 1-2 ggr. Han har fått ”bassning” från landstinget för att mäta annat än PSA men stött mig i mina uppföljningar av kostförändrad hälsa, förmodligen också av egenintresse – vi har varje gång bara snackat en halv timme. För att göra en lång historia kort så dels lärde vi båda oss mycket, dels fick jag gradvis toppenvärden samt blev av med alla prostatabesvär – även om det tog flera år. Jag har således fått tillbaka förtroendet för min kropps självläkande förmåga, förutsatt optimala näringsbetingelser. Detta har på ett avgörande sätt påverkat min bedömning av den personliga livshorisonten samt att jag av allt att döma troligen kan styra min hälsa. Detta försöker jag förmedla varhelst någon är beredd att lyssna (vilket dock är frustrerande sällsynt i min fysiska omgivning). På detta forum tror jag dock att intresse finns.

  51. 51
    Professor Göran says:

    @ Anna.B.M:

    När det gäller de partiklar som fraktar runt våra fetter och vårt kolesterol i kroppen – de så kallade lipoproteinerna (LDL, HDL, VLDL och IMDL) så vet vi otroligt mycket mer vetenskapligt idag än man visste då dogmen om ”kolesterolets och fettets farlighet” fastslogs av ett ”religiöst medicinsk etablissemang” för ungefär femtio är sedan.

    Detta ”religiösa” sällskap har sedan fått backa från sina ”dumheter” steg för steg.

    Från början var allt kolesterol farligt, och då hade man egentligen ingen aning om vad lipoproteiner var för något utom en fysiker Gofman och vad han sa var man över huvud taget inte intresserad av. Nu ska man också ha klart för sig att kolesterol bara är en del av det som ingår i lipoproteinerna.

    Runt 1980 blev det till slut helt klart att det endast var LDL-partiklarna som kunde anses vara ” en riskfaktor” (egentlligen bara kunde ”associeras” till hjärtproblem) och attt dessa framför allt hängde ihop med höga blodfetthalter (triglycerider) vilket i sin tur hängde ihop med att man ätit för mycket kolhydrater medan HDL-partiklarna var ”nyttiga”. Helt plötsligt hade man då både nyttigt och onyttigt kolesterol fast det bara finns en enda typ av kolesterol i kroppen. Eftersom det ”religiösa” sällskapet hela tiden hävdat att kolhydrater vara ”nyttiga” och allt kolesterol farligt så hade ”sällskapet” då hamnat i en obehaglig återvändsgränd.

    Vägen ur denna pinsamma återvändsgränd vara då att döpa LDL till det ”onda kolesterolet” och HDL till det ”goda kolesterolet. och så fortsätter detta ”trams” om de nyttiga kolhydraterna.

    Det finns här för mig bara inget ”vetenskapligt förnuft” och vad det medicinska etablissemanget håller på med i mina ögopn är därför bara ett ”religiöst nonsens” i ordets rätta bemärkelese.

    Jag kan se mig själv i andanom hamna i en diskussion med någon ”medicinsk expert” som överhuvud taget inte är ”påläst” och knappast intresserad av någon vetenskap över huvud taget – ja inte nes vet vad ordet vetensakp betyder.

    Du kanske förstår varför jag undviker att ge mig i ”närkamp” med sådana ”experter”. Jag tror helt enkelt inte att de vill bli ”slagna på fingrarna” av en metallurg som talar om för dom att ”jorden är rund”.

  52. 52
    berittis says:

    Tack Annika, Jeanette H och Bokmal för era svar. Jag har läst Ravnskovs böcker. Jag har även läst ”Forskningsfusket” och ”Stoppa Alzheimers nu” där författarna har samma syn på statiner som Ravnskov. Tyvärr så är inte alla läkare uppdaterade och vill till varje pris pracka på statiner. Det är lite svårt att värja sig ibland. 🙂

  53. 53
    Annika Dahlqvist says:

    @ 52 berittis:
    I slutänden är det ändå patienten själv som bestämmer vilka mediciner den ska äta.

  54. 54

    @ Professor Göran:
    Professor Göran funderade lite på min person. Charmen med att skriva under pseudonym är att man blir bedömd enbart för det man skriver. Min pseudonym pryder sig t ex inte med någon titel, det är meningslöst och Professor Göran kanske inte ens är man trots förnamnet – inget är säkert i datorernas värld. Jag kan dock försäkra att Dacke inte är vare sig sjuksköterska eller dietist, det bränns inte alls! Professorn får fortsätta leka Gömma Nyckeln.
    Att Uffe Ravnskov har högt förtroende inom LCHF-rörelsen är uppenbart för den läskunnige. Referenserna till hans publikationer duggar tätt. Om Professor Göran kan bidra med hänvisning till något vetenskapligt verk med rimligt hög konfidensgrad, ska Dacke försöka ta del av det.

    Ska vi prata hjärtinfarkt ett tag? Många har vittnat om att hjärtinfarktpatienter haft låga eller normala kolesterolvärden. Det är inte alls uppseendeväckande, för man kan drabbas av hjärtinfarkt pga en hel räcka riskfaktorer. Infarkten inträffar när ett plaque lossnar från insidan av en artär och fastnar på ett trängre ställe och proppar till kärlet. Vid hjärtinfarkt släpper plaquet från kranskärlen och proppar till blodtillförseln till en del av hjärtmuskeln. Den delen av muskeln skadas fatalt. Vid hjärninfarkt, också kallat slaganfall, släpper ett plaque från t ex. halspulsådern och täpper till ett blodkärl i hjärnan med motsvarande fatala konsekvens för den drabbade delen av hjärnan.

    Det är alltså ett plaque, som ger infarkt. Hur och varför bildas då ett plaque?
    Man kan nog likna plaque vid en sårskorpa. Får man en reva i skinnet lagar kroppen den genom att immunförsvaret täcker över den och huden växer ihop i lugn och ro. Är skadan djup blir det ett ärr kvar. I kärlen förekommer inflammatoriska tillstånd orsakade av retningsämnen som kroppen själv producerar eller som tillförs genom föda eller andas in. Inflammation är kroppens försök att läka skador, varvid det bildas beläggning av bl a blodplättar och kolesterol över det skadade stället. Pågår retningen länge förändras kärlväggen irreversibelt, det bildas motsvarigheten till ärr. Proppar kan lösas upp med mediciner, vilket används vid infarkter. Ett plaque kan förstås släppa från kärlväggen. Snöskottning eller annan fysisk överansträngning, ett rejält vredesutbrott, stor sinnesrörelse…

    Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom:

    Ärftlighet , Kön (män har 8 ggr högre risk än kvinnor), Ålder, risken planar ut vid 85år.

    Tobaksrökning, Högt blodtryck, Höga kolesterolvärden och lågt HDL i förh t LDL.

    Diabetes (infarkter är främsta dödsorsaken hos diabetespatienter), Bukfettma, (ofta lierat med pre-diabetes), Låg fysisk aktivitet, Höga triglycerider, Höga doser östrogen, Alkohol i höga doser (dock hävdas att 1-2 dl rödvin om dan förbättrar situationen).

  55. 55
    berittis says:

    Annika, ja, valet är naturligtvis patientens eget. Men det kan vara ett svårt val när den läkare man går hos inte ens lyssnar på argumenten mot statiner utan envist försäkrar att det är det bästa. Sen har jag läst (mitt eget val) Uffe Ravnskov, BruceFife och Ralf Sundberg och tycker att det de skriver låter vettigt. Det är säkert fler än jag som velar i beslutet.

  56. 56

    #17 Bokmal har lagt in ett citat av Bengt Järhult

    ”… Det är bl.a. blodfettssänkande i starkaste dos, vars långtidseffekter man vet föga om, blodtunning, som kan ge livsfarlig magblödning, samt betablockerare, som kan ge muskeltrötthet och ständig frusenhet med kalla fingrar – ett liv och livsavslut i iglo.”
    Slut citat

    Då undrar jag om 75mg Trombyl är en acceptabel dos, eller är det också för mycket? Hörde på vetenskapsradion häromdan att en låg dos är bra för att förebygga cancer.
    Betablockerare har jag också: Bisoprolol 5 mg, 1/2 tablett tar jag. Vill helst sluta med den. Det är väl en rätt låg dos men är det bara att sluta tvärt eller ska jag minska till 1/4 tablett först och se hur det går?

  57. 57
    Annika Dahlqvist says:

    @ 55 berittis:
    Det är därför vi arbetar med folkupplysning för att människor ska kunna göra egna informerade val när det gäller medicinering. Tycker man att det är jobbigt med läkarens hårdnackade inställning till statiner kan man ju välja hur mycket man vill säga till denna/e. När man står där i badrummet på kvällen är det man själv som bestämmer vilka tabletter man ska svälja ner.

  58. 58
    Annika Dahlqvist says:

    @ 56 bejje:
    Jag tror att det alltid är bäst för kroppen med successiva förändringar, även när det gäller medicinering.
    Trombyl 75 mg brukar vi räkna som en lätt dosering.
    Huruvida acetylsalicylsyra verkligen förebygger cancer vet jag inte. Jag tror att man i princip kan vara skeptisk till att kemikalier skulle ha en förebyggande effekt mot cancer .

  59. 59
    Professor Göran says:

    @ bejje:

    Om man tar bort själva orsaken till att man blivit hjärtsjuk dvs kolhydraterna helt och hållet så är det ”oändligt” mycket mer effektivt än att försöka dämpa symptomen med medicin.

    Själv slutade jag med allt godis 1999 efter min allvarliga infarkt och med all medicinering några år senare. De skulle också bypassoperera mig 1999 men jag tackade nej och ännu har jag inte behövt den operationen.

    Man måste använda sitt eget förnuft!

  60. 60

    @ Professor Göran:
    Naturligtvis ska man förändra sina levnadsvanor och undvika sjukdomsbringande beteenden, om man kan identifiera dom. Vissa sjukdomar är dock kroniska, diabetes av båda typerna t ex, och då gäller det att begränsa skadorna så långt det är möjligt. Allra bäst är om man blir medveten om sin riskproblematik innan sjukdom uppstår och får det stöd man behöver för att ändra sina vanor och få ett sundare liv. Här kommer samtliga läkare i Sverige oavsett specialitet, som tar emot patienter att kunna spela en avgörande roll. Se Följande länk.
    http://www.sls.se/Levnadsvaneprojektet/
    Det krävs förstås stor social kompetens hos den konsulterande läkaren att ge råd utan att skuldbelägga, att ge sakligt grundade råd i rådande miljö av djungelkrig mallan olika bantningsskolor och matprofeter. Det är bara att önska lycka till! Det finns många hälsovinster att göra för svenskarna.

    För att kunna ta ställning behövs kunskap.

    Jag tror att LCHF har en roll som metod för viktminskning och det är viktminskningen som ger hälsovinsterna: lägre blodtryck, minskat inflammatoriskt tryck, minskad insulinresistens etc. Jag tycker det är synd att LCHF-rörelsens budskap är så onyanserad. Man tar kolhydrater över en kam utan nyanser, och är lika burdus vad gäller fettet. Varför kan man inte ta till sig GI-begreppet t.ex.? Vid ett tidigare tillfälle hävdade Annika Dahlqvist att ingen kunnat bevisa att smör är farligt. Jag tycker inte det är en väsentlig fråga, smör är ett av alla fetter, och så finns det förfärliga efterapningar som kallas margariner. För mig är fetternas egenskaper viktigare än formen. Jag använder smör endast som krydda, för jag tycker om fisk stekt i smör, men på salladen kommer det en rågad matsked olivolja, mest för hälsans skull men också för smaken. Olivoljan har ett antal oslagbara fördelar hälsomässigt: bra antioxidant, gör att blodplättarna inte klumpar ihop sig lika lätt och bildar plaque och höjer nivån HDL-kolesterol. För diabetes2-patienter som haft en infarkt rekommenderar det franska ”etablisemanget” 20-25 E% enkelomättat fett (olivolja).

  61. 61
    Annika Dahlqvist says:

    @ 60 Dacke:
    Både socker och stärkelse höjer blodsockret, och det är högt blodsocker som diabetikerna har problem med att hantera. Därför är det bäst för diabetiker av båda typer att undvika socker och stärkelse så långt det går.
    Du tycks anse att olivolja är bättre för hälsan än smör. Har du sett någon jämförande studie som har visat det? Om inte olivolja är bevisat bättre än smör så tycker jag att vi kan äta smör utan betänkligheter, eftersom det är det naturliga fett som vi kan procucera i norden.

  62. 62
    Anna.B.M says:

    Dacke

    Jag har som ung bott i flera spanska hem under många år och där njutit av den ”nyttiga” Medelhavskosten. Är den något du förespråkar, kanske? Frukosten, för de allra flesta, bestod allt som oftast av en kopp svart kaffe med en rostad vitbrödbaguetteskiva från gårdagen, gärna indränkt i lite olivolja och ingnuggad med lite färsk tomat, alternativt och mycket vanligt också en muffins, croissant eller sockerkaksskiva. Till lunch och middag det obligatoriska vita brödet, hemmagjorda pommes frites friterade i solros-eller olivolja, som förvarats månadsvis för återanvändning dag efter dag, plus en proteinkälla som kött eller fisk. Bönor, kikärter och linser är också de mycket vanliga som huvudrätt med chorizo-korv. Har även på äldre dar i mitt arbete fortsatt att bo i spanska hem och insett att Medelhavskosten är sig lik och den är fortfarande långt ifrån nyttig. Finns det folk som tror det, verkligen? Vinet måste vara förklaringen till att inte hjärt-och kärlsjukdom förekommer i samma utsträckning som här.

    Kan bara berätta eftersom du, liksom så många andra inom ”det svenska etablissemanget”, framhåller att HDL och LDL-nivåerna är en riskfaktor liksom blodtrycket, att samtliga dessa har förbättrats (HDL stigit och LDL sjunkit och blodtrycket sjunkit markant) sedan jag började slösa med smör, ost och 17% rysk yoghurt och utelämnade alla kolhydrater utom grönsaker på tallriken. Helt fantastiskt tycker jag, trots att det går stick i stäv med vad som alltid har repeterats om och om igen som ett mantra av alla ”experter”. Dessutom är jag piggare och har fått smalare midjemått. Ligger inte längre inom någon farlig riskzon. Tror du att jag någonsin igen kommer att lyssna på er? Tror du att jag vågar använda smör endast som krydda?

  63. 63

    @ Anna.B.M

    Hej Anna.B.M!
    Visst finns det avarter av allt, även i Sverige, men det som man menar med Medelhavskost liknar inte mycket det Du upplevt. Jag tror det Du drabbats av är lika långt fr Medelhavskost som MacDo är från Svensk Husmanskost.

    Såhär beskrivs den ”riktiga” medelhavskosten:

    Ät så här

    DET HÄR KAN DU ÄTA MYCKET AV:

    Frukt och bär (mindre om du är diabetiker).
    Grönsaker, gröna blad, tomater och lök är extra bra.
    Baljväxter som bönor, ärter och linser.
    Olivolja.
    Nötter och mandel.
    Fisk och skaldjur.
    Kyckling och ljust kött.
    Pasta och ris, gärna fullkorns- eller proteinberikade varianter.
    Vinäger.

    DET HÄR KAN DU ÄTA LITE AV:

    Smör, mjölk, ost.
    Rött kött och fläsk.
    Rött vin.

    UNDVIK:

    Läsk och sötade drycker.
    Kakor, godis.
    Vitt bröd.
    Processat kött som charkuterivaror och korv.

    Och eftersom Dina hälsodata förbättrats och Du gått ner i vikt, säger jag bara VAD BRA DÅ! Det finns många vägar, som bär till Rom!
    Lev lycklig länge!

  64. 64

    @ Annika Dahlqvist:
    Det är tyvärr en väldigt förenklad bild av ett komplicerat sjukdomsförlopp. Du tar t ex inte hänsyn till kroppens egna sockerproduktion, som beror på nivån glucagon från alfa-cellerna på pancras.

    Visst ger socker och stärkelse ett blodsockersvar, men kolhydrater med högt GI ger höga halter av både socker och insulin hos insulinresistenta, ofta med översväng och paltcoma efteråt, medan kolhydrater med lågt GI som från bönor och linser t.ex. ger ett mycket lugnare förlopp och stressar särskilt kärlen mindre.

    Vad har smör för egenskaper bortsett från energiinnehåll? I LCHF ingår också kokosfett, som nog kommer mera långväga ifrån än olivoljan.

  65. 65
    Anna.B.M says:

    Dacke

    Dessvärre ser den egentliga Medelhavskosten ut som jag beskriver den. Har bott i Spanien sedan 30 år tillbaka i medelklassfamiljer med hemmafruar som ägnat mycket tid åt matlagning. All annan beskrivning av denna kost är en försköning, enligt mig. Sen må du ha rätt i att det är nyttigt med olivolja men det måste i så fall vara under förutsättning att den inte återanvänds vid stekning och fritering som man gör på både restauranger och i de flesta hem.

    Lev lycklig och frisk du med, om du kan, med ditt bröd, ditt ris och din pasta!

  66. 66
    Annika Dahlqvist says:

    @ 64 Dacke:
    Det är det som är så bra med LCHF till diabetiker – att det är så enkelt!
    Minimalt av kolhydrater, ”lagom” av proteinmat, och resten naturligt fett. Plus valfri mängd av grönsaker.
    Ingen frukt, den innehåller så mycket socker, varav hälften är den metabolt negativa fruktosen.
    Har du sett en bra jämförande studie på diabetiker där GI-gruppen har fått bättre resultat på kort och lång sikt, än lågkolhydratgruppen?
    Jag efterlyser en studie med grupper av diabetiker som äter olika kolhydratmängder: tex 5 g – 20 g – 50g – 100 g/dag. På kort och lång sikt. Är det någon som har sett en dylik studie?

  67. 67

    @ Anna.B.M:
    Vi är nog ännu extremare vad gäller Medelhavskosten: Ris i liten portion någon gång i månaden, pasta så gott som aldrig, hemma endast hembakt bröd för min räkning med fullkorn och späckat med olika sädesslag och frösorter, på restaurang en bit vitt bröd för att komma åt olivoljan efter salladen. Friterat är ett otyg, äter inget sådant, även om olivoljan är ganska motståndskraftig mot upphettning. I stället haricovert, gratänger på blomkål och squach (tror jag det heter på svenska). wokade grönsaker och ratatouille. Det finns alltid en bönsallad på bordet hemma. Färsk grönsallad och tomater. Detta var kolhydraterna. Kyckling i fileer eller traditionellt grillad, ankbröst , lamkotletter, fläskkotletter etc grillade i ugn. Fisk, både fet och mager, tillagad i ugn med ånga. Rökt lax, gravad lax, makril och sardiner konserverade – alldeles utmärkt som lunch, om man inte har tid med tillagning. Detta ett axplock från vardagsmenyerna, och ett bra exempel på den Medelhavskost, som hänvisas till i studierna.
    Vad äter Du?

  68. 68
    Anna.B.M says:

    Dacke
    Dagens lunch bestod av gårdagens middagsmat som var: fläskfile i ugn med vinsås, kalamataoliver, pinjenötter, småhackad bacon, syltlök (inte så nyttig, jag vet.) Till detta åt jag en ruccolasallad med avocado och tomater i olivolja.
    Jag äter ofta lax i ugn med gorgonzola-, saffrans- eller vitvinssås serverat med blomkål, broccoli eller olika typer av salladssorter eller också blandar jag torsk och bacon. Ikväll äter jag kycklingfiléer i ugn med gräddsås och sambal oelek (inte så nyttigt kanske, men stunsigt och gott.) och även nu avocado och ruccola.Jag äter gärna kött av alla de sorter ofta med fetaost, oliver och tomater i ugn.
    Squash i strimlor ersätter spagetti som jag sedan kan göra mumsiga räk- mussel- kräftsåser till med massor av grädde och ost i, förstås.
    Färsk sparris äter jag så ofta jag kan, i olivolja med havssalt. Kronärtskockor någon enstaka gång. (Inte så nyttigt) Auberginer i ugn med tomater, vitlök och olivolja ibland. Indiska köttbullar utan brödsmulor och annat onyttigt fyllnadsmaterial men med stark, gräddig currysås är en annan favorit.
    Till varje middag brukar jag ta ett litet glas rödvin, för smakens och hälsans skull, vilket jag aldrig överskrider, om det inte är fest, förstås.
    Till efterrätt 84 %choklad till vardags ,en eller två rutor. Hallon och vispgrädde med 84% smält choklad till helgen. Valnötter, mandlar, hasselnötter och pumpafrön äter jag i min ryska yogurt till frukost + några tinade hallon. Dessutom ett kokt ägg och en halv liter kaffe med grädde.
    Både min man och jag är roade av mat och matlagning och vi ägnar det ganska mycket tid. Min man äter inte LCHF, även om han skurit ner ganska mycket på kolhydrater.

    Bröd, pasta, potatis och ris är bannlysta sen åtta månader tillbaka i mitt liv, liksom sötsaker och frukt. Detta har gett mig en viktnedgång på sex kilon men framför allt ett mycket större välmående. Idag behöver jag ingen liten siesta, när jag kommer hem från jobbet. Dessutom sover jag som en stock och vaknar utvilad!

  69. 69

    @ Anna.B.M:
    Låter gott och är säkert jättenyttigt! Själv tog jag bort bröd potatis och pasta också, men då gick jag ner förmycket i vikt och såg utmärglad ut. Därför blir det ett par skivor hembakt med leverpastej till frukost och ett par till vid 5-tiden med tjocka skinkskivor. Hemlagad potatissallad några ggr i veckan. Mäter 183 cm, väger 79 kg, är 71 år, tränar på powerplate varje tisdag och har utmärkta labvärden.

  70. 70

     2 september 2016

    I ett projekt för att öka följsamheten till statinbehandlingen i Stockholm anlitar landstinget farmaceuter och sjuksköterskor för att motivera patienterna.

    http://svenskfarmaci.se/apotek/landsting-testar-nytt-grepp-for-att-oka-foljsamheten/

  71. 71

    19 januari 2017

    Projektet i Stockholm där apoteksfarmaceuter och sjuksköterskor samarbetar kring följsamhet till statinbehandling får skjuts via ett ekonomiskt tillskott från en av Sveriges Farmaceuters stiftelser. Totalt har cirka 400 000 kronor delats ut från Stiftelsen Sveriges Farmacevtiska Sällskap.

    http://svenskfarmaci.se/noterat/statinprojekt-far-tillskott/

Speak Your Mind

*