Rädda vår jord

Bok: Rädda vår jord:  Jorden är gammal – Bonden är ung, av Lars Wilsson
Recension av Hans Sternlycke:
Bonden kan rädda jorden
Debatten om klimatet har mest handlat om att minska utsläppen av koldioxid, inte om hur vi kan binda kolet tillbaka till jorden. Det vi släppt ut kan ligga kvar i luften i hundratals år, om vi inte låter bonden rädda klimatet. Mängden koldioxid i luften kan snabbt minskas.
Det hävdar Lars Wilson i sin bok: ”Rädda vår jord. Jorden är gammal.Bonden är ung”.
Det är sent, men inte för sent, som en del klimatpessimister hävdar. Det det handlar om är att bygga upp jordens mullhalt igen. I marken finns tre gånger så mycket kol som i atmosfären.
Lars Wilson är förbluffande genom att på bara några sidor kunna ge tät och lättläst information om hur livet och klimatet utvecklats över de geologiska erorna eller hur påverkan varit i historisk tid. Med sin djupa och vida kunskaper kan han ge många aha-upplevelser och slå hål på många fördomar.
Först för några år sedan klargjordes betydelsen av mykorrhizan, föreningen av växtrötter och svamphyfer. Svampen attraherar kvävefixerande bakterier, ger antibiotika som skyddar mot parasiter, och den hjälper växten att ta upp vatten och mineralämnen. I utbyte får svampen socker, och en del av det lagras upp som kol i marken. I svampens väggar ett ämne som kittar samman jordpartiklarna i större aggegat, och som bildar en skyddande hinna på deras yta. Men plöjning, öppen träda, konstgödsel och växtgifter stör samspelet.
Att idisslarna skulle hota klimatet genom att släppa ut metan är en myt.
Det stannar i atmosfären bara något tiotal år. All växtlighet producerar metan, men jordar i gott skick absorberar det snabbt. Mer metan absorberas än vad betesdjuren släpper ut. Betande djur ökar på mullhalten. Djur och växter som binder kväve ökar jordens bördighet.
Försök med rationell betesdrift har visat hur det kunnat återställa marken och hindra ökenspridning.
Men markens kol kan spridas till luften också. Koldioxidhalten i atmosfären började öka när jordbruket spreds. Det har motverkat den avkylande effekten av mindre vulkanism. Vi fick avskogning och överbetning som minskade mullhalten, så att matjorden inte kunde binda vatten, och den blåste eller spolades bort. Många kulturer har uppstått av att jordbruket har kunnat ge mer mat, men försvunnit när gränserna för ett hållbart jordbruk överskridits. Där är nu den västerländska civilisationen.
Befolkningen i Amerika var större än i Europa. Men när europeerna kom försvann flera hundra miljoner av indianerna genom smittsamma sjukdomar och dödande. Det kan ha lett till lilla istiden i Europa. I Amazonas hade en talrik befolkning försvunnit redan innan europeerna nått dit, men troligen av deras sjukdomar. Indianerna odlade på den svarta jord som vi fått kunskap om först nu, men som ännu har kvar sin bördighet, och som skapades genom kolning av växtavfall. Metoden kan bli en metod att återställa förstörd mark.

När indianer och bisonoxar fördrevs på 1800-talet för jordbruk försvann prärierns djupa mull. Om växtrester skall förmultna behöver de brytas ner av mikroorganismer i marken och betande djurs magar. Gräsmarker som inte betas utarmas och kan bli öken. Det perenna gräset jungfruhirs kan lagra över tio ton koldioxid per hektar och år.
I stället för att föröda marken som nu, kan vi snabbt avvärja klimathotet och åter göra jorden till en grön juvel – inte genom teknik – men genom att ta hänsyn till biologin och visa respekt för skapelsen.
För den som vill dela jordens villkor räcker hon till för oss alla, men för rövare försvinner rovet.
Hans Sternlycke

 

Comments

  1. 1

    Jag har nyligen läst boken ”Välfärdens ohälsa” – naturlig mat ger naturlig hälsa, av Lars Wilsson.
    Den kan jag rekommendera.

  2. 2

    CO2 är ju en helt livsNödvändig gas för floran och faunan på jordens ytteryta – som jag ser det.

    Apropå lantbruket – Sydsvenskan 26/2-12 – ”LCHF är miljö- och klimatsmart. Debatten är verklighetsfrämmande”

  3. 3
    ragnhild säger

    Redan bestält boken; men vad med de som har hand om kapitalintressen. Jag är pessimist än så länge – fortfarande, med det ska bli intressant att läsa på 😉

    Red. ref. från en tidigara kommentar från mig:

    https://www.youtube.com/watch?v=xShCEKL-mQ8

    Dette første innlegget om framtidens möjliga jordbruk fölges av 4 til. Del nr. 5 tar opp the permal-jordbruket. Jag känner inte till detta, måste läsa mer. Obs. Jag uppmerksammar att Syd-England inte är Sverige/Norge, och att detta omhandlar småskaligt jordbruk, men är inte det också ett mål?

    We need hope and I´m facinated about whats some of the english do, and how they are willing to change and look forward into the future. Jag kan tänka mig at nettopp det konservative islettet som pregar engelsmenn (tradisjoner bl.a.) gör at saker som detta får fotfeste/grobotn …….

    Jordbruket som idag!: Kapitalismen har inte problemer, that is the problem. MEN der är hopp – ta för er:

    5 deler, lette å følge/korte + mycket mer på samma stället –

  4. 4
    ragnhild säger

    https://hejdagmo.se/2012/03/02/den-svenska-regeringen-tvingas-ge-stod-till-nationella-forbud-mot-gmo/id

    Snart tid för ny regering? Nei, jag fattar forfarande inte regjeringers manglande moral. Dags för ”grasrötter” att ställa in på raka strå 🙂

  5. 5
    Eva Ivarsson säger

    Ranghild-kloka ord och Yuotube-klippen mycket fina och tänkvärda! Hög tid att peka på gammal kunskap o lösningar för planetens överlevnad! Det här med Permakultur verkar vara en hållbar lösning-nu gäller det att inspirera ungdomarna ! Läsa ”Rädda vår jord” blir nästa projekt hoppas det sprider sig vi har stort motstånd i Kapitalet men kan kanske bli folkrörelse ??

  6. 6
    HelgeK säger

    Lite förvånad att du inte ser igenom överdrifterna/propagandan runt koldioxiden, den bära alla kännetecken på att vara ett politiskt påfund som gynnar särintressen. Tom Riksreviosionen och EU revisionen dömer ut alla kostsamma åtgärder som i princip verkningslösa.

    Visst påverkar koldioxiden klimatet, men bara marginellt och huvudsakligen positivt, samtidigt får ökningen vår matproduktion att öka och öknarna att blomstra, men det skrivs det aldrig om.
    Under Atlantisk tid var det 3 grader varmare än idag, perioden varade ca 1800 år, och livet blomstrade.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Atlantisk_tid

  7. 7
    Wille säger

    Ragnhild. Vilken bra serie det där var. Den borde vara en del av utbildningen till framtidens lantbrukare.

  8. 8
    Ingvar Bejvel säger

    Det var Lars Wilsson som förde mig in på det ketogena spåret (2003). Då förstod åtminstone inte jag vad den kolhydratdrivna, fossilaburna framväxten av civilisationen inneburit för jordens folk och hur illa vi for av jordbruket. Idag är det dock allt fler som har insett allvaret, men vi är dock inte så många advokater för polygrödor och samspel mellan djur, människor och planet. Det handlar om våra barnbarns planet!

  9. 9
    Lars Bern säger

    Jag har beställt den boken.

  10. 10
    HelgeK säger

    Ja tänk om alla dessa tusentals miljarder istället används för att sätta filter på kolkraftverk så vi sluppit kadmiumnedfallet, stoppad rovfisket så att 90% av storfiskarna inte varit hotade. Eller används för att köpa in billiga vanliga mediciner så att 10.000 barn inte hade behövt dö varje dag i brist av vanliga enkla mediciner som t.ex insulin eller antibiotika. Stoppat Malarian i Afrika som dödar 2800 barn varje dag, fullt möjligt enligt FN. Tänk om… istället lägger vi pengarna och skatter på särintressen. T.ex har det visat sig att av koldioxidhandlen går ca 70% till finansbolag, 20% till andra skattefinansierade åtgärder och mindre än 10% till miljöåtgärder.

    Vi menar väl men fram till 2100 innebär det ca 1 miljard barn som dör helt i onödan. Alarmism har aldrig gynnat samhället eller miljön. Bråkdelar av koldioxidinsatserna hade räddad barnen och gjort underverk med miljön.

  11. 11
    ragnhild säger

    #6
    Wikipedia är bra;
    Fin läsning – kunskap om vår ”nära” fortid (viewed i.f.t. millioner af år 🙂 , med hasselskogar, älg och bever. Stekt beverhale är en delikatess i.flg. Helge Ingstad (”Pelsjägarliv” 1931). Svi skinnet svart över eld, flå det af och njut 🙂

    Får jag dela detta diktet med er?:

    ”Sleeping Out”
    by Alden Nowlan

    Strange how the body accepts the hardness of the earth, the dampness of the grass.
    The sharp stones under my shoulders hardly disturb me – and here where there is no
    defence against the night, I am no longer afraid of the dark.

  12. 12
    Nisse säger

    Socker i bantningsprodukter

  13. 13

    Det var ganska intressant att höra ”måltidsersättningstillverkarens” försvar för sina produkter. En hög med vita sockerbitar intill förpackningen talade emellertid sitt eget språk. Hur har man samvete att sitta och hålla en så undermålig produkt om ryggen? Kanske dags att tänka på arbetsbyte?

  14. 14
    aviator1945 säger

    #13 ingrid maria jacobsson

    Dessvärre är samvete en bristvara i dessa dagar. För det tillverkande företagets ägare väger profiten mycket tyngre, för de anställda är det förstås jobben…..

  15. 15
    ragnhild säger
  16. 16
    carlerud säger
  17. 17
    Annika Dahlqvist säger

    @ 16 carlerud:
    Den debattartikeln har florerat i olika tidningar nu i några veckor. Kostdoktorn skrev förut en kommentar till den:
    https://www.kostdoktorn.se/foraldrade-varningar-i-sydsvenskan/

  18. 18
    ragnhild säger

    https://urenergi.wordpress.com/

    En lång tråd om gmo-monsanto och Bill Gates – kontrol …. – för min och din info/kunskap.

    Kunskap är makt säge man.

    Nå har jag ”rädda vår jord” i min hand. Men den konkurerar med andra böcker – det ska inte vara lätt 🙂

  19. 19
    ragnhild säger

Speak Your Mind

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upptäck mer från Annika Dahlqvists LCHF-blogg

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa