LCHF på Expressenlöpet idag

LCHF på Expressens löpsedel idag.
PÅ nätet hittar jag en artikel: Skillnaden mellan GI och LCHF.
LCHF-definitionen är i stort sett rätt förutom rotsaksfrågan. Det var jag som lanserade LCHF-begreppet, då tycker jag att jag ska ha lite att säga till om vad gäller definitionen. Jag har aldrig demoniserat morötter, kålrötter, rödbetor, som väl är de vanligaste svenska rotsakerna, förutom potatisen, som också jag dissar.
Dessa rotsaker innehåller inte så gräsligt mycket kolhydrater, så jag tycker att man kan äta dem i begränsad mängd. De är också mycket smakliga och berikar måltiden. Jag har testat mitt blodsocker efter intag av de rotsakerna, och det steg inte.
Den som vill äta rotsaksfritt står det ju fritt att göra det, men jag tycker att det är fel att ha det som generell regel.

 

Comments

  1. 1

    Du har helt rätt Annika. Rotsaker är inte så ‘farligt’ utom för oss diabetiker.
    Typiskt i artikel var att man glömde ÄGG som LCHF-föda vilket är trist då ägg är den kanske miljövänligaste och billigaste LCHF-produkt som finns
    Fullständigare livsmedel finns ej.

    Mats 8 ägg om degen.

  2. 2
    ragnhild says:

    @ Mats Wiman:

    Ja, vi tar egg som en selvfölge på lchf-kosten. I den grad, at om noen unlater å nevne dem, så noterer vi oss det ikke 😉 Mats Wiman – kolhydratkänsliga eks. vi som lett överäter ska nog också passa på lite när det kommer til rotgrönsaker. Mvh.

  3. 3

    Hej Annika! Har just funderat på och googlat efter vem som myntade begreppet LCHF. Nu fick jag svaret, tackar. Berätta gärna mer om hur detta uppkom!
    Hälsar en annan Annika

  4. 4

    Jag gör ofta inläggning på rödbetor. 1 del ättikssprit + 3 delar vatten, INGET SOCKER!
    Sockret i rödbetorna räcker alldeles utmärkt sedan vi ställt om smaken till det normala. Kanske tom att sockerhalten i själva rödbetorna minskar något i mina inläggningar.

  5. 5
    Annika Dahlqvist says:

    Mats Wiman Skrev:

    . Rotsaker är inte så ‘farligt’ utom för oss diabetiker.
    Mats 8 ägg om degen.

    Mats, hur mycket stiger ditt blodsocker efter intag av en rå morot, respektive en kokt morot?
    För mig höjdes inte sockret av någondera.

  6. 6

    Kan direkt säga att vi har inte uppfattat att Annika Dahlqvist demoniserat morötter, kålrötter och rödbetor.
    Morötter är exempelvis en rotfrukt som funnits och använts i Europa mycket länge. Man tror den kommer runt Afghanistan från början.

    Vad gäller potatisen så kom den till Europa och resten av världen när Christofer Columbus kom hem från Amerika, tillsammans med tomat, majs och chilepeppar (detsamma gäller även paprikan, eftersom paprikan ÄR en mild chilepeppar.). De fann potatisen bland den peruvianska regionerna och den troddes ha helande egenskaper. De gned den på sjuka patienters hud för lindring eller bot.
    Vad mer är, så växte potatisen vilt. Den odlades inte strukturerat.
    Jag har för mig att jag läst någonstans att indianerna ej använde potatis som föda i någon vidare utsträckning.
    Chilefrukt använde de i långt mer utsträckning. Från matlagning och medel mot huvudvärk (man gned skivor av chile mot tinningarna exempelvis), till att straffa olydiga barn genom att låta dem sitta i ett litet tält med rök från chilefrukter (vi som andats in aningen ångor från chilepeppar vet hur ofantligt ohyggligt ont och otäckt det känns).
    I mer än 7500 år innan kristi födelse använde amerikanarna chilipeppar i kost, medicin och mycket annat.

    Potatis är känd för att påverka blodsockret så att det stiger.
    Capsicum i chilepeppar normaliserar och sänker blodsockret eftersom det stimulerar mitrokondrierna i våra celler att aktiveras. De använder blodsockret som bränsle. Konsekvensen blir att blodsockret sjunker. En annan effekt av capsicum är att ”gelpumparna” i magsäcken stimuleras och pumpar ut mer skyddande gel för magsäcken. Det är orsaken varför jag började intressera mig för chilepeppar, eftersom ett intag av inlagd jalapeno helt tog bort mina smärtor från den magkatarr jag ofta hade. När jag sedan provade med färsk chilepeppar hände precis samma sak. Har man däremot magsår, ska man vara försiktig. Det gör enligt uppgifter mycket ont att äta chilepeppar om man har magsår.

    Chilepeppar, tomat och potatis är i övrigt från samma familj – Solanaceae. Intressant hur olika växter inom samma familj kan ha så olika egenskaper, utseenden och användningsområden.

  7. 7

    Annika,
    Nej, jag har inte heller uppfattat att du har demoniserat rotfrukter. Att en del har fått för sig det beror nog på att det rekommenderats ”ovanjordgrönsaker” för VIKTNEDGÅNG eftersom rotfrukter innehåller fler kolhydrater. Sen har det ”fastnat” som ett begrepp för LCHF. Jag tycker också att du har tolkningsrätten på sin sida. 🙂

  8. 8

    Är man beroendeperson bör man ju dra gränsen nånstans. Allt nyttigt finns ju i fisk, kött och ägg, så varför spela rysk roulette? De flesta överätare jag känner är medvetet eller..omedvetet socker/ kolhydratkänsliga. Med tendens bli triggade och uppenbara problem med gränsdragning.. Var det inte lite så ”vi” tänkte när ovanjordgrönsaker blev uttalad del av konceptet?

  9. 9
    monica, född 1942 says:

    ¨Jag förstår mig inte på GI. Läste på en lista i en bok att Dajm (eller var det Japp) hade lägre GI än morötter. Om morötterna var kokta eller råa framgick inte. Ska man då hellre äta 100 gram Dajm med lägre GI fast med ca 600 kcal än att ta samma vikt morötter med ca 50-60 kcal.Potatis verkar ha helt olika GI beroende på tillagning-varm-kall-stekt-mospulver etc…

  10. 10
    Anders Bengtsson says:

    Det där med GI är ett lite uttänjt begrepp. GI betyder ju Glykemiskt index och talar om hur snabbt kroppen tar upp sockret. Expressen får till det som det är nån slags komplett kostkoncept, men vad har dom fått det ifrån?? Man kan väl liksom käka GI och smör samtidigt – GI säger väl inget om vilka fetter man ska använda tex? Är det Pauluns koncept dom köpt?

  11. 11

    By the way – så förefaller det vara miljöriktigt att äta naturbeteskött.

    Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!: ”Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor. … Köttet är alltså 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk.”

  12. 12

    Bra att du står på dig angående bl.a. rotfrukter! Bra, billig och närproducerad mat som håller bra!

    Inom GI har man konstaterat att det inte går att bara definiera en produkts GI osv., utan att det avgörs vad som äts tillsammans med denna produkt, där exv. potatis när det äts tillsammans med exv. kött/fisk och en smör/gräddsås, då stiger inte GI så mycket eller så snabbt och det håller sig också mer jämt, och man har alltså omdefinierat vissa saker inom GI. Light-läsk kunde ju ge bättre värden en riktig mat, men vem tror seriöst att det är bättre att dricka light-läsk än att äte exv. en rotfrukt?! Så även GI-förespråkare har fått uppdatera sig och ändra sig. Något som utmärker god forskning – det finns i princip ingen slutgiltig sanning, utan med nya rön måste man ändra rekommendationer osv.

    Annika, kommer ihåg att även ditt prov du gjorde tidigare, visade att intag av potatis (utan någon annan mat till) innebar att ditt värde steg till att ligga precis runt gränsen. Vore intressant att jämföra testen men att du då också åt resten av middagen – vem äter enbart potatis?! – en bit kött/fisk och smör/gräddsås och lite sallad, och se vad det skulle ge för resultat!

    Bara för att viss inte tål att äta rotfrukter ska det givetvis inte ”förbjudas” eller utmålas som den onde själv! Det är enbart kontraproduktivt för LCHF, åtminstone om man vill nå ut i ett större perspektiv än enbart till sjuka och sockerberoende. Trodde LCHF skulle ses som ”naturlig” mat, som en kost vi ätit före de fettskrämda råden från ca 1970-talet, då samtidigt en överkonsumtion av spannmål, tillsatser m.m. uppmanades från myndigheter. Det är bättre att komma med olika råd till olika ”grupper” av människor. Det säger sig självt att exv. en diabetiker inte kan äta detsamma inom LCHF som en som är ung och frisk.

  13. 13

    Får ursäkta mina långa inlägg, men jag ogillar att skriva sammanfattningar. Vill ge en bra detaljerad information. Inte för att jag tror någon stör sig på det av er, men säger det ändå 🙂

    Jag tog hem en android app till min telefon idag vid ”livsmedelsdatabasen” eftersom jag fått ett infall att djupforska kring kolhydrater. Det slog mig redan när jag pluggade naturvetenskap för en miljard år sedan att jag hade tankar vad gäller kroppens hantering av kolhydrater på olika vis.

    Men hur är det egentligen? Livsmedelsverkets uppgifter vad gäller kolhydrater delas in i 3 grupper:

    Monosackarider
    Disackarider
    Övriga – det vill säga Polysackarider.

    Tittar vi exempelvis på socker (sackaros eller sukros) består detta av 99.6% kolhydrater och 0.04% vatten.
    Av dessa kolhydrater är 100.4% (måste vara ett skrivfel?) disackarider.
    Laktos, maltos är också medlemmar av disackarider.
    Socker måste omvandlas innan cellerna kan använda det som bränsle, med andra ord; disackarider måste omvandlas.

    Tittar vi på fruktos/fruktsocker och glukos, består dessa av 91.1% kolhydrater och 8.9% vatten.
    Av dessa kolhydrater är 100% monosackarider.
    Druvsocker/fruktsocker, dvs monosackarider, behöver inte omvandlas för att cellerna ska kunna använda det som bränsle. Det tas även till del redan i magsäcken.

    Antar att övriga då är polysackarider. Polysackarider är mer känt hos folk vid namnet ”stärkelse”.

    Man får på inget vis tro att disackarider och polysackarider består av något annat än monosackarider. De är endast namn och förklaring till att glukos är ihopsatta i olika antal i olika kedjor. Cellerna kan använda dessa som energi i kroppen likväl efter att de brytits ned till glukos.

    Stärkelse, dvs polysackarider, tar längst tid för kroppen att förbränna. Det innebär alltså att kroppen tar upp polysackariderna, blodsockret höjs och belöningssystemet ser till att insulin pumpas ut. Men cellerna kan ändå inte ta upp detta lika snabbt som disackarider eftersom det tar längre tid att separera till enbart monosackarider som cellerna kan ta upp.

    Så vad är värst ur själva grundläggande mekaniken i LCHF där kroppen ska vara inställd på fettförbränning?
    Är det snabba kolhydrater eller är det de långsamma kolhydraterna?
    Det kan vara väldigt viktigt att reda ut enligt nedan resonemang:

    *Intag av LCHF kost där maten innehåller en viss del monosackarider:
    Kroppens blodsocker höjs direkt (utöver vad den gör grundläggande vid intag av måltid) då den tar upp monosackarider först av allt. Minst fyrdubbelt så snabbt som disackariderna tas upp. Långt före några fettkedjor tas upp i intaget.

    Frågan är: Kommer kroppen hinna förbränna den mängden monosackariderna så att blodsockret och insulinnivåerna hinner bli så låga att kroppen förbränner fettet när den tar upp det?

    Redan här börjar jag ana något viktigt vad gäller skillnaderna mellan i vilken form glukos intas.

    Om vi då går vidare:

    *Intag av LCHF kost där maten innehåller viss del disackarider, dvs socker:
    Kroppens blodsocker och insulin höjs, men upptaget av disackariderna är ej chockartat utan portioneras ut av levern vartefter den gör om disackariderna till monosackarider som den sedan kontrollerar genom att lagra och frigöra av.

    Frågan är: Kommer kroppen hinna förbränna mängden disackarider som tas om hand av levern, görs om, lagras och sedan hela tiden pumpas ut så att fett kan förbrännas? Man ska veta att levern har också uppgift att hantera fettet i kosten samtidigt.

    Om vi går vidare till polysackarider borde det således vara logiskt rimligt att det tar längre tid för levern att göra om större kedjor till monosackarider (?).

    Utan att hävda att jag är raketforskare, men förefaller det inte som så att ur både allmän och LCHF-vinkel så är disackarider och polysackarider förmodligen mycket illa jämfört med fruktsocker/druvsocker/ren glukos?
    Kroppen försörjs i slutändan med glukos under mycket längre tid. Vilket i sin tur leder till att blodsockret och insulinhalterna är förhöjda över en mycket längre tid. Därtill måste levern jobba med både att forma om och lagra disackariderna och polysackariderna innan de kan användas.

    Nog för att glukos höjer blodsockret och insulinet snabbt, men det är under en mycket kortare period och både blodsocker och insulinnivåerna går sedan snabbt ner igen. Frågan är hur snabbt kroppen ställer tillbaka sig till fettförbränning från den händelsen?

    Det är viktigt att ta reda på. Därför att det kan vara så att mellanmålen gällande frukt i stort inte är vad som ska undvikas (såvida man inte är diabetiker), utan mellanmålen med frukt som består av största delen disackarider!

    Frukt som består av stor del fruktsocker och stor del disackarider och polysackarider är logiskt sett då värst då dessa både chockar upp blodsockret direkt, sedan matas ännu längre tid av disackariderna/polysackarider. När sedan gemene man intar huvudmåltiden är kroppen alltså uppe i nivå så att den redan håller på förbränna glukos. Konsekvensen är att fett lagras undan och blodfetterna förblir höga.

    Detta bör bekräftas i faktumet att folk som ofta äter friterad stärkelse (potatis) går upp i vikt, får sämre lever och blodvärden. Och det är inte så undra på, därför att levern får jobba med massor av polysackarider som försörjer och håller uppe både hungerskänslan, men även jobbar emot att kroppen ska förbränna fett. Samtidigt som den ska hantera (som jag sa ovan) fettet, producera galla och mycket mer.

    Om vi håller detta i minne (om jag inte är helt ute och cyklar) och tittar på vattenmeln:

    Kolhydrater 7.5% (varav 84% monosackarider och 32% disackarider)
    Protein 0.6
    Vatten: 91%
    Övrigt 0.3%

    Detta säger mig att dels ska man äta så stor mängd vattenmelon att de flesta av oss är rätt nöjda enbart utifrån vattenmängden som fyller ut magen. Det andra är att det hade varit ännu bättre om det var 90-100% monosackarider. Då hade kroppen återgått till nivåerna där mekanimen i LCHF och fettförbränningen prioriteras mest.

    Det här betyder kanske att honung inte är så förfärligt (såvida man inte är diabetiker) att ha en liten försiktig liten rågad tesked av i teet någon gång. För tittar vi på honung så ser det ut så här:

    Honung:
    Kolhydrater 81.5% (varav monosackarider: 87.1% disackarider 4.5% övriga 3.5%)
    Protein 0.3%
    Vatten 18%
    Övrigt 0.2%

    Risken är dock att man kan råka få smak för det söta. Men en halv tesked, någon gång, eller kanske ännu mindre kan uppvägas av honungens bakteriedödande egenskaper, samt förekomst av B3, vitamin C, Fosfor, Järn, Kalcium, Kalium, Magnesium, Zink och Jod.
    Sveriges befolkning är förresten på väg tillbaka till den brist på intag av Jod som var innan 1920-talet.

    LCHF handlar således inte bara om att äta mindre av kolhydrater, utan även om att äta mer rätt av fetter och från bättre källor vad gäller protein, men ännu viktigtare – att äta rätt utifrån sin livsstil och förutsättningar, samt med måtta!

    Det finns utrymme, precis som Annika erkänner att hon gör också ibland, att fuska!
    Men som en lärare i tyska sa till oss stackars förtryckta elever en gång i tiden:

    ”Ni får fuska på proven, men nåde er om jag kommer på er. Då tar jag fram er till tavlan och förnedrar er inför övriga resten av studietiden. Ska ni fuska så se till att ni är skickliga på det.”

  14. 14

    Hmm, det finns LCHF.dieter beskrivna redan på 50-talet! Sen en rad böcker skrivna om ämnet i alla årtionden som följer… Lite illa att ta äran för något bara för att du började blogga om det! Samt en överläkare med diverse hälsoproblem får en att undra om din titel vore något att luta sig på i sammanhanget!

    Just saying!

  15. 15
    Annika Dahlqvist says:

    @ 14 Joakim:
    Det finns många lågkolhydratdieter använda och beskrivna i historien. Men det var vi i
    Sverige som lanserade begreppet LCHF, åtminstone så att det kom ut till allmän kännedom.

  16. 16

    Jag har ätit LCHF i drygt 3½ år samt sysslat med olika typer av periodisk fasta samt regelbundet fastat 3 dygn en gång i månaden.

    Det har gjort att min diabetes typ 2 har försvunnit. Nu har jag inte längre hjälp av sjukvården att kolla upp hur insulin och blodsocker regleras. Sista provet på långsocker 2014 var 31 efter att länge varit petig med kolhydraterna.

    Det är helt uppenbart att min insulinkänslighet är helt otroligt bra numera. Allt fett i mina organ har förbränts och gör att jag kan i viss mån äta snälla rotfrukter utan problem. Lite rårivna morötter på tallriken är en trevlig färgklick och innehåller en hel del nyttigheter.

    För några månader sedan tänkte jag att nu ska jag testa läget. Köpte 4 wienerbröd med sockrad fyllning och smällde i mig dem på kort tid. Ingenting hände och jag blev inte ens hungrig 3 – 4 timmar efteråt. Det tyder på att min insulinkänslighet är som för en topptränad ung människa. Vid mina senaste prover 2014 så sa doktorn att mina blodprover var som för en vältränad 20-åring och jag tror numera att han hade rätt.

  17. 17

    Jag får högre blodsockervärden om jag äter rotfrukter. Men färskt fläsk, naturbeteskött och vildfångad fisk är bra och ägg också, men jag vill inte äta för många på en gång. Jag mår lite illa om jag gör det.

    Annars tål jag numera en kaffelatte i månaden 🙂

Trackbacks

  1. […] Den senaste tiden har jag funderat ganska mycket på vad LCHF är. Speciellt nu efter debatten med LCHF-magasinet där de hävdar att de står för renlärig LCHF och vi verkar ha samma åsikt om detta. Vem har rätt till begreppet och kan man säga att detta är LCHF och detta är inte det? Borde Annika Dahlqvist ha tolkningsföreträde som har kommit på begreppet? Hon säger så här. […]

Speak Your Mind

*