Olaglig forskning?

Solveig Andreasson Kiander, LCHF Hälsa Väst, har tillsammans med Professor Öckerman bedrivit en studie med försökspersoner som får äta LCHF. Sen får de själva betala för blodprovstagning, av Solveig,  och Arteriografi (kärlelasticitetsundersökning) hos prof Öckerman. Det går tydligen inte att få allmänna bidrag för sådan forskning, därför måste patienterna betala själva.

Mats Reimer har  nu skrivit ett blogginlägg i Dagens Medicin om …olaglig LCHF forskning…

Enligt vilken paragraf är det olagligt att utan allmänna medel bedriva forskning?
I så fall skulle det vara olagligt för alla oss LCHF-are att forska på oss själva, vilken kost vi blir friskast utav.
Är det någon juridiskt kunnig som kan tala om vari det olagliga ligger? Är det just att använda ordet Forskning? Vad ska man annars kalla det? Är ordet Forskning namnskyddat för projekt som är betalda av allmänna eller industri-pengar?

 

Comments

  1. 51
    Annika Dahlqvist says:

    Gustaf, Prof Öckerman är för tillfället bortrest. Förhoppningsvis kan han redogöra för förloppet när han kommer hem, antingen här eller på Mats Reimers blogg.

  2. 52
    Exilapotekare says:

    Käre professor Sjöberg,

    Eftersom detta är helt off-topic blir detta min sista kommentar i denna tråd.
    Jag håller inte med om att Poppers ideer kan avgöra vilken av två hypoteser som är mest vetenskaplig. Hans falsifikationskrav motsätter inte att två hypoteser som är oberoende av varandra (exv. LCHF vs. kalorirestriktion) kan vara lika ”sanna”. Här i ligger min försiktiga hållning till att LCHF är bäst för mänsklig hälsa. För mig har inte någondera av dessa teorier mer sanningshalt än den andra med end-pointen ”bäst hälsa för människan”.

    För att tidigare ha deklarerat din skepsis till att medicinsk vetenskap ofta drar höga växlar på lite data vet jag inte hur jag ska tolka ditt exempel. Jag har absolut inte några som helst problem med LCHF vid diabetes! Men att från en diabetikers fördelar med LCHF har jag svårt att dra slutsatser om hjärt-kärl-patienter, immunologiska sjukdomar, ADHD och långtidseffekter för överviktiga (för att bara nämna några av de indikationer som de jag kallar ”LCHF-frälsta” brukar rada upp).
    Jag arbetar inte kliniskt med diabetiker så jag vet inte om den konsensusbild du målar upp är rätt – när jag har deltagit i utbildningar om diabetes (och i min +10 år gamla grundutbildning) har det alltid hetat att diabeteskosten innehåller högre energiprocent från fett och proteiner och lägre energiprocent från kolhydrater än normalkosten (även om jag förstått att man i många LCHF-läger inte tycker att skillnaden är tillräckligt stor). Att diabetiker (typ-1) ska avhålla sig från rent socker i alla dess tillsats-former har varit en samstämmig åsikt. Med din bild verkar inte verksamheten applicera det som (iallafall tidigare) lärdes ut.

    För ditt ”vetenskapsteoretiska resonemang” undrar jag bara om du verkligen har funderat igenom skillnaden på att korroborera erfarenheten av en fall-rapport (som är vad du beskriver) och att korroborera genom en klinisk studie. Varför är det så att fall-rapporter är sämre korroboreringar än fall-serier, som i sin tur är snäppet under kohortstudier och så vidare… Inom den vetenskapliga prövningen av medicinska interventioner är det största problemet att upptäcka bias i tolkningen av resultatet, och för kliniker att avgöra om studiepopulationen verkligen avspeglar patienten man har framför sig. Att en intervention fungerar i en människa betyder tyvärr inte att den är bäst för alla andra…

  3. 53
    Professor Göran Sjöberg says:

    Käre Exilapotekare (kul pseudonym förresten!),

    Så här i slutet av min karriär som forskare inom materilvetenskapen så måste jag säga att mina två års studier åt vetenskapteori och grundläggande filosofi nog har varit något av det mest givande jag har ägnat min forskartid åt. För första gången tycker jag att jag fått verkligt perspektiv inte bara på min egen forksning utan även den medicinska och när jag började få inblick i den senare genomfors jag av skräckblandade känslor och framför allt beroende på den slappa inställning till skillnaden mellan associationer och orskakssammanhang.

    Börjar man krafsa på ytan av den medicinska ”vetenskapens” historia så är det också lätt att fyllas med fasa. Om jag har förstått saken rätt – jag kan ju ha missuppfattat det hela – så genomsyrades denna ”vetenskap” till exempel på trettiotalet av en övertygelse om olika raser (judar som en ras?) och deras olika värde för att inte tal om de experiment som utfördes i den tyska läkarvetenskapens namn baserat på detta synsätt. Hua! som norrlänningar brukar säga. Före andra världskriget så var väl också den tyska medicinvetenskapen i den absoluta ”världsklassen”.

    Sedan kan vi ju backa tillbaka till åderlåtning och alla kvicksilverpreparat. Nu är ju inte detta förstås inte mitt specialområde men det lilla jag fått inblick i skrämmer mig trots allt och har förvandlat mig från en inte ont anande ”troende” på just läkarvetenskapen, som på samma sätt som metallurgin var baserad på sund fysik och kemi, till att ha blivit den uttalade skeptiker jag är idag.

    Det senaste jag ‘krafsat i’ rör förstås anledningen till att jag blivit ‘engagerad’ på den här bloggen och det är igensatta ådror och där ligger jag själv på topp. För mig är den officiella inställningen (konsensus) om det farliga fetterna och kolesterolet baserat på rent forskningsfusk på femtiotalet och att idag gå in och ‘pilla’ med statiner för att påverka kroppens finsstämda regeleringsmekanismer för kolesterol jämställer jag med att släppa in en elefant i en porslinsaffär för att ”städa upp”.

    Gode Gud!

    Käre Exilapotekare, du får ursäkta men jag anser att det som pågår idag är rent horribelt. Själv skulle jag aldrig utsätta mig för statiner och det enda sättet skulle i så fall vara om man band fast mig och tvångsmatade mig. Ändå är jag själv typexemplet på dem man anser skall äta statiner. Hua!

    Tala om att blanda ihop associationer och orsakssamband!

    Min gissning är att inom fem – tio år kommer detta med statiner att avslöjas som århundradets medcinskandal nummer 1 men jag kan ha fel – jag har haft det förr. Men den som lever får se.

    Förresten – mer ankedoter – när jag gick över till strikt LCHF för två år sedan har jag gått ned 20 kg på utan en enda tanke på att gå ned i vikt – helt idealisk vikt idag. Blodtrycket är lika anekdotiskt för en 65 åring på 110/60 – samma för min fru!

    Man kan tro vad man vill men själv jag tror att jag nu har en chans att uppleva när denna medicinskandal avslöjas.

  4. 54
    Zonen says:

    Kära Exilapotekare

    Så här skrev en skånetös på Kostdoktorns blogg igår…
    ”Jag läser till läkare och just nu handlar det om endokrinologi och diabetes. Efter dagens lektioner med diabetessköterskan är jag lite smått irriterad… Sammanfattningsvis kungjorde hon att ”Man måste äta kolhydrater för annars blir man trög och dum – hjärnan behöver sockret.” och ” Måhända att vissa människor går ner i vikt, förbättrar sina blodfetter och kolesterol genom LCHF -men det kan ju inte vara bra med allt det där fettet i det långa loppet.” Hade det varit sant som nu diabetessköterskan sa, så hade kolhydrater fått uppgraderas till att vara essentiella, men så är det ju inte än!

    Se även Annikas nästa inlägg som handlar om brödstudierna i Lund där det har konstaterats att mindre blodsockerhöjande kolhydrater bättrar på minnet (bröd mer mera fibrer och korn).
    Givetsvis testas inte än mindre blodsockerhöjande mat, när nu studierna bekostas av brödindustrin!

    Sveriges minnesmästare som har över tio svenska minnesrekord förbättrade alla, när han övergick till än mer strikt LCHF-kost. Epilepsibarn får mindre anfall med LCHf-kost osv.

    Hade det inte varit väldigt mycket bättre om Reimer eller exvis du som bägge slår vakt om vetenskapen istället tacklade alla kostmyter och i synnerhet dom evidenssvaga kostråden till diabetiker som nu använts under snart 40 år. Vilka studier kan nu diabetessköterskan ha som grund för att utrycka sig så/lära ut sådana där kostmyter? Kostvetenskapen verkar vara väldigt bristfällig och verkar bygga mycket på konsensusbeslut. Vetenskap?

    Varför tackla små LCHF.studier när det nu finns än större och fetare mål som använder svag evidens enligt SBU! Förr åt patienterna och råddes istort LCHF-kost, innan nu dom ”moderna” kostråden infördes med katastrofalt resultat! Vilken sorts vetenskap ledde vår sjukvård in på den vägen….. med än fler sjukar patienter…. Statin och kolesterolfalsefariet är en liknande märklig historia. Oj Oj,!
    Skall man bli gammal behövs ett högre kolesterolvärde. Hjärt/kärlssjuka ligger inte på högre värden än vad nu friska har osv. Falsefariet gör att massor av människor i nuläget äter dessa statiner helt i onödan och vinsterna är enorma för läkemedelsbolag.
    Inte konstigt då kanske, att mycken medicinvetenskap vinklas och är rätt och slätt ohederlig!

  5. 55
    Exilapotekare says:

    Käre Zonen,

    Jag är trygg i min vetenskapliga hållning. Jag efterfrågar bättre studier i betydligt många fler fall än LCHF, men inser att det inte är lika intressant att följa diskussioner där man inte själv ”vet” vad som är bäst… Det är okej! Som sagt känner jag mig bekväm i min approach till evidensbaserad medicin.

    När det gäller läkarstudentens kommentar kan jag inte se annat än att sjuksköterskan poängterade en personlig åsikt ev. baserad på bristande information. Jag kan inte uttala mig alls om hur högfettskost påverkar i långa loppet – jag har helt enkelt sett för få studier…

    När det gäller ketogen kost till epilektiker tycker jag att evidensläget också behöver mer studier, ffa för fler grupper av epileptiker. Resultaten för de allra sjukaste barnen är tämligen väl studerat, med reduktion av anfallsfrekvenser till mindre än hälften för 15-30% av patienterna. Men att följa dieten verkar inte vara så enkelt som LCHF-pusharna hävdar eftersom följsamheten över 12 månader oftast är lägre än 50% – och detta i studier som nästan alltid har färre än 100 deltagare. Långtidsstudier är också mycket få till antalet och de som verkar finnas kommenterar en försämrad tillväxt, njurskador och ökad benbrottsfrekvens som punkter vilka behöver studeras närmare. I jämförande studier mellan ketogen kost och GI syntes inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Min slutsats (efter att ha studerat ett dussintal översikter och meta-analyser publicerade sedan 2000) blir att ketogen kost, LCHF och GI är nog värt att i samråd med sin epilepsiläkare pröva för de som använder flera epilepsiläkemedel utan att få god kontroll på antalet anfall (eftersom det är denna typ av patient som studierna har utförts på!). Effekterna för alla epileptiker är inte möjliga att sia om utifrån kunskapsläget – mer studier behövs…

    Jag vet inte om det behövs ett högt kolesterolvärde för att bli gammal – har inte lyckats hitta några studier som mått detta hos långlivade… Men en av debatterna jag engagerat mig mest i här hemma i exilen är huruvida det är etiskt för ett företag att till sin personal ge ett ”hälsopiller” innehållande bl.a statiner och ASA för att minska sjukfrånvaron och öka ”friskheten” hos sina anställda. Jag följer principen om att ett alltför högt kolesterolvärde i första hand ska behandlas med ökad fysisk aktivitet och kostomläggning (ta bort ”snabbmat” och högprocessade ”råvaror”) – även om jag med goda resultat personligen där har valt ”medelhavskosten” och inte LCHF – vilket verkar funka för många och var de behandlingsrekommendationer jag fick lära mig. Det finns dock patientgrupper som har nytta av statiner och de äldre preparaten har lång användning bakom sig som ”kostpreparat” i ffa Japan. Men målet att sänka kolesterolet så långt det går är definitivt inte någon konsensus inom medicinen…

    För mig är ohederligt reserverat för uppsåtligt handlande – men visst är de absolut allra flesta publicerade ”resultat” vinklade! Tycker du inte själv att dina inlägg till LCHFs fördel kan uppfattas som vinklade? Är inte hela Annikas blogg ganska vinklad? Jag är så trygg i mig själv att jag inte har problem med folk som handlar enligt övertygelse, men jag masochistism gör att jag gärna tror att jag har förmågan att påverka en sådan svartvit-bild. Också tycker jag att den allmänna kunskapen om läkemedelsanvändning kan bli så mycket bättre! Alla kan lära sig att ta ställning på goda grunder – eller i alla fall inse på vilka grunder man har tagit ställning…

    Lycka till med det fortsatta korståget – mitt är: fler och bättre studier behövs (oftast)!

  6. 56
    Annika Dahlqvist says:

    Exilapotekaren, Jag hoppas verkligen att många föräldrar till epilepsisjuka barn vågar trotsa inkrökta läkare och ge sina barn LCHF-kost. Det finns så många mirakelhistorier om effekten av detta.

  7. 57
    Conny says:

    Exilapotekaren:

    Vår familj har trotsat den ansvarige läkaren och vår son äter enligt LCHF
    även i skolan gör han det. Den ansvarige läkaren menade att först provar
    vi alla tänkbara läkemedel sedan tittar vi på kosten. Man verkar inte vara
    speciellt intresserad av att hitta orsakerna till anfallen heller.
    Men det har vi gjort så nu kan vi snart gå ner i Lamictal.
    Det finns ett center på Amundön utanför Göteborg.
    Ågrenska heter det som har lång erfarenhet att använda ketogen kost mot
    epilepsi. Man kan ladda ner rapporter. Läsvärt.

  8. 58
    Professor Göran Sjöberg says:

    Käre Exilapotekare,

    Jag tycker att dina synpunkter är intressanta – du verkar också väl förankrad inom ”medicinvetenskapen” till vilken jag själv tyvärr har förlorat den respekt jag hade för tio år sedan och det verkar tyvärr inte bli bättre med tiden. Kan du förändra denna ‘misstro’ så vore jag förstås tacksam.

    För mig innehåller all vetenskap två delar. För det första är den vetenskap som inte stämmer med verkligheten förstås inte vetenskap enligt mitt sätt att se det. Detta innebär förstås inte automatiskt att verkligheten förvandlas till vetenskap. I vetenskap ligger en hel del mer. Ser vi oss omkring i verkligheten är ju jorden t.ex. uppenbarligen platt men denna obseravation (Baconsk) förvandlar inte observationen till vetenskap (ett alltför vanligt missförstånd) på samma sätt som observationen att solen går upp varje dag inte gör det. Här talar vi möjligen om induktion eller ett instrumentalistiskt förhållningssätt. Vad vi måste ha, för att överhuvud taget kunna tala om vetenskap, är en teori med ett överlägset förklaringsvärde (generalitet) för att övertyga oss om att en teori är bättre (mer ”sann”, ”vetenskaplig”) i jämförelse med en annan konkurrerande hypotes.

    Vad gäller mitt speciella intresse för igensatta ådror, hjärtinfarkter och effekten av statiner på kolesterolnivåerna har jag överhuvud taget inte kunnat se någon teori värd namnet som jag kan se understödja de högst diskutabla positiva effekterna som har kunnat konsaterats i läkemedelbolagen ”trygga forskningsfamn” – tvärtom skulle jag vilja säga. Men jag har säkert missat en hel del – det finns säkert miljontals artiklar om detta och där kanske gömmer sig någon intressant teori.

    Däremot har jag av förståeliga skäl läst vad Uffe Ravnskovs skrivit i denna fråga. Och helt plötsligt framträder, i alla fall för mig, här en logik som överensstämmer med det jag har lyckats få ut av mina studier av grundläggande cellbiologi och inte minst från den elementära fysiologin. För mig finns det därför ett starkt förklaringsvärde i Uffe Ravnskovs skeptiska inställning och i jämförelse med med ”fett och kolesterol är farligt för hjärtat och alltså måste vi äta statiner” är så är hans resonemang överlägset mer vetenskapligt i mina ögon.

    Men igen vore det intressant om du ser några allvarliga fel i Uffe Ravnskovs logik – för mig är den vetenskaplig men vad jag förstår inte för dig eller jag kanske har missförstått dig.

  9. 59
    Exilapotekare says:

    Prof. Sjöberg,

    Jag kan inte uttala mig om vetenskapligheten i Ravnskovs ställning – jag har inte läst annat än insändare.
    När det gäller vetenskapligheten i användandet av statiner är min åsikt att det nog finns en utpräglad övertro till deras effektivitet. Ungefär som väldigt många här argumenterar kring LCHF…

  10. 60
    Exilapotekare says:

    Annika Dahlqvist. Jag hoppas verkligen att behandling av epilepsi sker i samråd med läkare, och inte i trots! Med en framgångsfrekvens på 15-30% spelar det ju ingen roll hur många mirakelhistorier det finns för de som tillhör den andra delen…

  11. 61
    Annika Dahlqvist says:

    Exilapotekare, Att lägga om till LCHF kan knappast skada någon epileptiker.

  12. 62
    Georg W says:

    Man ska inte hata, men jag hatar sjukvården som i drygt 20 år experimenterat med min son, för att hitta en epilepsimedicin som fungerar. Men vi hittade aldrig någon medicin som fungerade riktigt. Hans läkare var barnläkare och hade ingen egen kunskap om epilepsi, utan ringde kollegor i grannlandsting. Vi var helt i läkarnas våld och livet styrdes av sjukhusbesök och skolkonferanser. Enorma resurser satsades för att min son, drogad till sömngångare, skulle genomgå en skola som han inte fattade något av. Vi var under flera år övertygade om att pojken kunde dö när som helst. ”0 år senare läser jag i läkarhandboken att en epilepsipatient ska på sin höjd prova 2 mediciner fungerar det inte ska man omedelbart starta med ketogen diet eftersom 60% blir bättre av det. Den ketogena dieten var okänd då. Men hade läkarna haft en gedigen kunskap så skulle min sons liv ha sett helt annorlunda ut. Han hade sluppit påverkan av livslång medicinering. Jag visste hela tiden att läkarna hade fel men böjde mig ändå för deras auktoritet. En märklig sak var att när pojken flyttade från sin mammas kosthåll med mycket socker till mitt sockerreducerade liv så blev pojken plötsligt frisk och gick på ett halvår från att vara sämst på allt i skolan till att bli en elitelev. Läraren ville skriva en bok om miraklet. Vi trodde då att det var för att han blev glad över att flytta hem till sin pappa. men i realiteten så var det sockerbrist, eftersom jag blir sjuk i magen av socker. Läkaren hade bara behövt slå upp sin handbok i sitt yrkesutövande och läst igenom det stycke som handlar om epilepsi. Men han orkade tydligen inte det. Ej heller hans kunniga kollegor. Brydde sig om handboken. Allt handlar BARA om medicineringen. En människa kan inte lita på någon läkare de måste själva skaffa kunskap och inte vara rädd för att trotsa läkaren. Väldigt ofta är läkaren en överbetald imbecill, som tror att de kan nåt. Trotsa ignoranta läkare.

  13. 63
    Professor Göran Sjöberg says:

    George W.

    Det är svårt att låta bli att bli upprörd när man börjar inse vilken vetenskaplig inkompetens (får man kanske säga om man nu inte vill att hamna i några konspiratioriska tankegångar) eller man ska kanske istället ska säga det ”trams” som jag anser genomsyrar läkarvetenskapen. Antingen när man som jag själv ser tillbaka på ett eget ”hjärthaveri” eller som du börja ”syna” den medicinska behandlingen av din epileptiska son. Att med en högfärdig, ignorant, och inkompetent arrogans och kanske med ett överseende leende avfärda sådana fall som våra (bland hundratusentals andra) är för mig faktiskt synonymt med religiöst kvacksalveri i högsta potens.

    Det har skrivits en hel del om nervsjukdomar och kost och det senaste jag läste var faktiskt den oerhört intressanta boken av Bruce Fife ”Stoppa Alzheimer nu!” som också tar upp detta med epelepsi. Igen så slås jag av den ”vetenskapliga logiken” i denna bok (på samma sätt som hos Uffe Ravnskov) och inte minst av hur väl denna stämmer med den ”verkliga verkligheten”. Med andra ord ”kostvetenskap” i ordets rätta bemärkesle.

    Framför allt ”köper jag” förklaringen i boken om effekterna av de medellånga fettsyrorna och här har ju också läkemedelsbolagen kunna patentera (om jag kommer ihåg saken rätt) en medellång fettsyra (MCT) som man kan extrahera ur kokosfett och sedan sälja som en dyr medicin som sedan måste tas ett antal gånger per dag. Enligt Bruce Fife är det då betydligt bättre att ta kokosoljan direkt som kosttillskott till en bråkdel av kostnaden och dessutom med en mer bredspektral och långvarig effekt.

    Det logiska (naturvetenskapliga) resonemanget i denna väldigt läsvärda bok (massor av referenser) som jag som sagt ”köper” tvärs av (några små invändningar på den ‘amerikanska’ stilen har jag dock) är att denna typ av medelånga fettsyror (12 kolatomer ungefär) är de enda som till skillnad mot de mer normala, långa fettsyrorna (ungefär 20 kolatomer långa) kan passera blod/hjärnbarriären och därmed fungera som bränsle för hjärnans celler.

    Det underliggande resonemanget i denna bok är att de degenerativa hjärnsjukdomarna beror på att hjärnans celler av någon anledning (kan kanske ha något med insulinresistens att göra?) inte får tillräcklig med näring och då i huvudsak i form av dess ”vanliga” näring glukos. Vi blir ju alltid itutade, och för mig själv den alldeles ofattbara lögnen (starkt ord!), från människor som påstår sig vara professionella i näringsfysiologin och förstås borde vet bättre än att ”hjärnan måste ha socker” och att detta socker ”måste komma från de kolhydrater vi äter”. För mig är detta ett ofattbart inkompetent nonsens för att uttrycka det milt. Man behöver inte ens vara måttligt intresserad av sin egen profession och att då sätta sig in den elementära vetenskapen bakom detta för att inse att den del av energin som hjärnan behöver i form av glukos (ungefär en fjärdedel) fixar kroppen genom att omvandla proteiner och i viss mån glyceroldelarna i triglyceriderna.

    Det senare händer speciellt när vi går in i det ketogena (fettförbrännande) tillståndet där vi också ofelbart hamnar om vi nu inte äter kolhydrater. Ketonerna som då bildas är kanonbränsle för hjärna vilket är hur vetenskapligt dokumnenterat som helst. Detta ger också en för mig vetenskaplig förklaring till varför den ketogena kosten kan ha så dramatiska positiva effekter för de degenerativa nervsjukdomarna. Det finns helt enkelt en logik och en rimlig förklaringsmodell till den verkliga verklighet vilket i alla fall för mig är just vetenskap. Att förneka detta gör också att min aktning för våra officiella näringsfysiologer idag knappast befinner sig långt över nollstrecket. Själv skulle jag jag känna skam om jag skulle framföra sådan nonsens!

    Att man sedan kan tycka att det är tråkigt att inte få äta tårta har knappast med själva sakfrågan att göra enligt min mening.

  14. 64
    Georg W says:

    Bäste Göran, mycket intressant. När jag tänker efter, så åt jag asiatisk mat vid den tiden och hade alltid cocosmjölk i maten. Den mat jag hade då var automatiskt en kosthållning som tog min son ur ett allvarligt sjukdomstillstånd till ett hanterbart tillstånd. Vi åt ju fortfarande mycket kolhydrater. Vilket förklarar varför han inte blev helt frisk. Idag äter han en halvvegetariek variant av LCHF och han har slutat att engagera sig i sin sjukdom och försöker nog mest förtränga det. Sist så berättade han att han nu har tillstånd att ta körkort. Så min resa med min förstfödde har varit sanslös och makalös. Hans historia visar att man aldrig får ge upp hopplösa tillstånd. Det är bara att kämpa på och försöka hitta rätt i livet. 9 gånger av 10 så är det socker som är boven. Kriminalisera odling, försäljning och konsumtion av socker!

    För övrigt så har jag i rättvisans namn, nu förstått att den svenska läkarkåren inte har stått opåverkad av vår revolution. Ett mycket stort antal läkare har idag tillsammans med övriga befolkningen blivit metabolt medvetna. Sjukvårdsapparaten skakar i sina grundvalar och auktoriteter ifrågasätts alltmer öppet. Man kan se det på Dagens Medicin’s kommentarsfält bl.a. I övrigt är det nog något som det talas tyst om. Men jag har förtröstan i att snart, alla läkare kommer att jobba som Annika och Andreas. Med andra ord, de kommer att förstå vad de sysslar med.

  15. 65
    Conny says:

    Georg W:

    Tack för dina och Görans ord.

    Vår son är nu 19 år och har i hela sitt liv , eftersom han spastar.,
    fått extra smör och grädde bara för att han skulle gå upp i vikt.
    Han ogillar godis. Han har aldrig blivit tjock, har aldrig haft ett hål
    i tänderna har varit borta från skolan 2 dagar. Hans diet har varit lik
    LCHF utan att vi föräldrar vetat om det.

    Han fick sin fösta stora kramp för ca 2 år sedan.
    Läkaren hade ifall han skulle få kramp skrivit ut medicin.
    Så vi hade krampmedicin +recept för epilepsimedicin.
    Detta hände mitt under rusningstraffik i Göteborg.
    Som tur är så jobbar min fru inom ambulansen så
    han fick krampmedicin direkt och sov när ambulansen kom.

    Vad jag vill komma till är att den medicin som vi hade fått
    recept på gjorde att vi fick ett paket som var helt okontaktbar.
    Vi har förståss bytt medicin efter det.

    Att vara förälder till ett handikappat barn är hela tiden en kamp.
    Han får nu LCHF mat även i skolan , på kortis och personalen
    visar intresse som tur är.

  16. 66
    Göran Sjöberg says:

    Conny

    Efter att ha läst ”Stoppa Alzheimer nu !” skulle jag själv definitivt satsa på ett rejält kosttillskott av kokosolja morgon och kväll och dessutom en så strikt kolhydratbegränsning att man säkrar ett ketogent tillstånd och detta kollar man ju väldigt lätt med stickor i urinprov. Man har ingenting att förlora vad jag förstått men allt att vinna!

  17. 67
    Annika Dahlqvist says:

    Själv tar jag en dsk kokosfett i kaffet morgon och eftermiddag, men frågan är om det vore positivt att byta ut eftermiddagsdosen till Röd palmolja? Vad tror du prof Göran?

  18. 68
    Göran Sjöberg says:

    Annika

    Jag tor att du har helt rätt. Det lilla jag har lärt mig om Röd Palmolja (under den senaste månaden) är att den innehållet fettlika ämnen som kallas tokotrienoler och som utan att jag studerat dem närmare verkar se ut att ha vissa kemiska strukturella likheter med kolesterol som jag själv tillsammans med Uffe Ravnskov tror är ett både viktigt och nyttigt ämne i våra kroppar. (Vi båda tycker t. ex. att det är helt ”sjukt” att betrakta kolesterol som ett ”gift” för kroppen – detta förhållningssätt är helt enkelt absurt enligt vår mening!) Vad jag förstår tillhör tokotrienolerna E-vitaminfamiljen och har tydliga antiinflammatoriska egenskaper. (Kolesterol är ju också ett antiinflammatoriskt ämne när det binder till olika toxiner i blodet!)

    Eftersom arteroskleros utan tvekan är en inflammatorisk sjukdom så finns det därför en ”sund” logik att stärka immunförsvaret med just ett kosttillskott av Röd Palmolja om man har nu mina hjärtproblem. (I denna logik ligger också att det är bra med en hög kolesterolhalt i blodet om det är risk för inflammrade ådror. Antagligen höjer kroppen just kolesterolhalten av självbevarelsedrift när en inflammation är på gång. Jag råkade själv ut för detta när jag fick en kraftig tandrotsinflammation för ett tag sedan. Jag ser en logik i detta och skulle därför aldrig själv bekämpa mitt kolesterol med statiner. Jag tycker det verkar vara ren idioti.) Det finns också tydliga studier enligt Bruce Fife som visar att plackbildningen minskar med hjälp av just tokotrienoler. Jag har ännu inte tagit fram dessa studier men det blir nog snart aktuellt.

    Hur som helst har jag en stor nyinköpt burk som jag nu tar en matsked av varje morgon och jag har på en vecka i alla fall inte blivit sjukare utan känner mig tvärtom oförskämt pigg fast jag varit på två utlandsresor den här veckan. Det går ju förstås inte att säga om det beror på detta kosttillskott men den Röda Palmoljan har uppenbarligen inte skadat mig och jag tar den som just medicin.

    Som någon sa: ”Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.” eller om det nu var tvärtom så allt talar för att du har helt rätt Annika.

  19. 69
    LCHF forever says:

    Göran Sjöberg:

    Tack för tipset, Återkommer med info.

  20. 70
    Conny says:

    Göran:

    Vi skall absolut prova dina rekommendationer med kokosolja. Tack.
    Maten har ju alltid varit ett krångel , men dina ord väger tungt så
    ”We give it a go!”

  21. 71
    Göran Sjöberg says:

    Exilapotekare

    Jag tycker din närvaro här på Annikas blog är intressant. (En blog blir ju alltid en blandning av högt och lågt men det är väl det som är demokrati kanske.) Vad jag läser mellan dina rader är att du är öppen för argument av vetenskapligt slag och stegrar dig på samma sätt som jag själv inför vad som uppenbarligen kan uppfattas som humbug. Det tycker jag är stimulerande ståndpunkt som är värd all respekt.

    Till skillnad mot dig så betraktar jag läkarvetenskapen utifrån även om jag tror att jag behärskar kemi, fysik och den därmed sammanhängande termodynamiken så väl som någon annan inom de naturvetenskapliga diciplinerna. Jag inbillar mig ibland att ”utanförskapet” också kan vara en fördel när man kritiskt granska en diciplin.

    Jag har som sagt, och som du kanske har förstått, nu ägnat några år åt att studera vetenskapsteori och en av anledningarna till att jag påbörjade dessa studier var att jag ville förstå hur kostvetenskapen i mina ögon kunde ha nått en sådan ”imbecill” bottennivå ur vetenskaplig synpunkt som jag inte kunde ungå att notera. Det var för mig helt uppenbart att man inte ens kunde sätta in den mest elementära termodynamiken i sin egen kontext. Jag tycker mig nu ha fått lite perspektiv på hur detta överhuvud taget kan förklaras.

    Det intressanta är att det synsätt man låste fast sig vid för mer 100 år sedan – kalorier in kalorier ut – termodynamikens första huvudsats – och inte kan komma ur inte är någon unik företeelse för kostvetenskapen eller näringsfysiologin som man kanske ska säga idag. Den store fysikern Mach t.ex. trodde ännu i början av 1900-talet inte på atomernas existens trots att atomteorin etablerades hundra år tidigare. Det var först med Rutherfords röntgenbestrålning av tunna guldfolier som han till slut (strax innan han gick bort) var tvungen att medge att han hela livet hade tänkt fel. Och naturligtvis kan man rada upp flera historiska exempel på sådan fundamentala låsningar. Det är svårt att frigöra sig från uppfattningar som man fått inpräntade genom de grundläggande läroböckerna och inte haft någon större anledning att ifrågasätta.

    Det kanske också är så att man måste närma sig diciplinen utifrån för att överhuvud taget se att ”kejsaren faktiskt är naken”. Om du har den öppna inställning som jag uppfattar att du har så skulle jag rekommendra dig att ta den nödvändiga tiden att läsa en av de mest insiktsfulla böcker jag själv har läst i detta ämne och den är skriven av den mångfaldigt prisbelönte och internationellt erkände vetenskapsjournalisten Gary Taubes. Boken som behandlar det aktuella ämnet heter ”Good Calories and Bad Calories”

    http://en.wikipedia.org/wiki/Gary_Taubes

    Denna bok betraktas av någon anledning som svårläst vilket jag själv egentligen inte förstår. I mina ögon är den en väldigt lättläst bok men otroligt faktaspäckad med bl.a. 500 referenser. Den är också frukten av hela fem års studier av den samlade forskningen inom näringsfysiologin under 200 år och av en mycket kompetent fysiker som på samma sätt som jag själv utifrån ett naturvetenskaplig perspektiv närmar sig läkarvetenskapen och speciellt den del som har att göra med kosten och hälsan.

    Om du läser den med de öppna ögon som jag tror att du äger så inbillar jag mig inte bara att din trygghet vad gäller ett vetenskapligt förhållningssätt kommer att bestå men att du samtidigt kommer att få ett annat perspektiv på denna fråga.

  22. 72
    Ethel Loberg says:

    Annika!
    Nu finns ”olaglig LCHF-forskning” del 2 att läsa på Mats Reimers blogginlägg i Dagens Medicin.

  23. 73
    Lina says:

    ”Exilapotekare, Att lägga om till LCHF kan knappast skada någon epileptiker”

    - är det en personlig garanti?

  24. 74
    Annika Dahlqvist says:

    @ Lina: #73
    Epileptiker har allt att vinna och inget att förlora på att äta strikt LCHF.

Speak Your Mind

*