Gary Taubes svar på The Fat Trap

Journalisten Tara Parker-Pope skrev den 120101 en artikel i NY Times: The Fat Trap. Den handlar om att det är nästan omöjligt att behålla den lägre vikten om en överviktig lyckas gå ner.
Gary Taubes har skrivit ett Letter to The Editor som svar på hennes artikel.
Gary vill gärna ha många underskrifter av läkare och andra diabetesbehandlare, och andra akademiker. Maila mig annika.dahlqvist(at)telia.com om du vill underteckna, så får du lösenordet.

Jag har gjort ett försök att översätta hans brev:
Vi känner empati med Parker-Pope och respekterar henne för att erkänna att trots hennes diet- och träningsmödor så behåller hon sina 27 kg övervikt. Vi instämmer till fullo att viktnedgång inte handlar om svag vilja, men vi anser att hennes artikel utelämnar flera viktiga faktorer som är viktiga för att förstå fetmatillståndet, dess förebyggande och behandling.

Läs mer

 

Comments

  1. 1
    Göran Sjöberg says:

    Det finns få personer som jag ur vetenskaplig synpunkt har större respekt för än journalisten Gary Taubes och alltså en varning för ett riktigt långt inlägg.

    Från en person som jag själv, som har ägnat större delen av sitt liv åt forskning inom naturvetenskapen, kan en sådan beundran för en journalist tyckas vara underlig och detta har heller inte så mycket att göra med att Gary Taubes har råkar ha studerat fysik med en Mastersexamen inom flygteknik som ligger nära området flygmotormaterial där jag själv är verksam. När jag skriver ”inte så mycket” betyder det inte att jag förnekar den oerhörda betydelsen av en solid naturvetenskaplig grundskolning när man som han och jag själv försöker tränga in i den nutritionslära som så gärna vill kalla sig vetenskaplig. Tvärtom tror jag en sådan grundutbildning är en stor fördel om man i grunden ska lyckas se igenom det humbug som nutritionsläran tyvärr genomsyras av.

    Nej – min beundran för Gary Taubes ur vetenskaplig synpunkt har att göra med själva den öppna undersökande attityden, dvs. den kritiskt borrande utan att samtidigt förlora det breda perspektivet, en attityd som vad jag har kunnat förstå också är själva kärnan i begreppet vetenskap. Detta till synes självklara faktum har jag kommit fram till efter att ha ägnat ett par år åt att studera vetenskapsteori och filosofi vilken också inkluderade en del religionsfilosofi. Vetenskapsteoretikern Sir Karl Popper har varit den största ledstjärnan när det gäller just vetenskapsteorin.

    Mycket högre höjder än dit Gary Taubes har tagit vetenskapsjournalistiken kan den i mina ögon knappast nå och där Good Calories & Bad Calories sammanfattar 200 års forskning inom nutritionsvetenskapen och denna bok är hans storverk som han också ägnade flera år åt och den har öppnat ögonen för det pågående kostvansinnet hos många människor. När man därför på bloggar här i Sverige stöter på personer som slår sig för bröstet och påstår att Gary Taubes ägnar sig åt ”skitsnack” så undrar man förstås hur lågt människor kan sjunka i sitt försvar för den ovetenskaplighet som genomsyrar dagens nutritionslära.

    Det största humbug inom nutritionsläran grundar sig på den naiva synen på den grundläggande fysiken och närmare bestämt termodynamiken vilket förstås är ett specialområde för fysiker. När nutritionsläran lämnade fysiologin för så där en sextio sjuttio år sedan för att stå på egna ben verkar den också ha lämnade förståelsen av den grundläggande fysiken bakom sig men framför allt ett vetenskapligt förhållningssätt.

    Med ett barnsligt hänvisande till ”termodynamikens första huvudsats” är ”allt förklarat”. ” En kalori in – en kalori ut!” Man blir fet för att man äter för mycket – Voila! Eller rör sig för lite – Eureka! Det är så att man kan gråta när man ständigt hör detta upprepas som en religiös trossats. För en religiös trossats är precis vad det är frågan om. Religiösa trossatser har dock genom tiderna ofta hjälpt människor att få ordning på sina samhällen och har ofta fungerat som hjälpsamma rättesnören – ”Du ska inte stjäla!” är ett exempel bland många andra.

    Men i det här fallet med att ”Du blir fet för att du äter för mycket och rör dig för lite!” så är detta, för att uttrycka det hela milt, en kontraproduktiv trossats vilket den rådande fetmaepidemin och bl. a. professor Rössner vittnar om. I detta fall fungerar helt enkelt inte trossatsen som ett sätt att få ordning på vårt samhälle utan snarare hindrar den oss från att just få en önskad förändring.

    Vi måste därför återvända till fysiken och i alla fall till fysiologin. Vi människor är, även om vi inte vill medge det, i grund och botten fysik och kemi om än med en oerhört komplicerad sådan och där vi bara har en löjligt liten vetenskaplig förståelse av hur de metabola mekanismerna fungerar. Våra celler styrs av 25 000 proteiner (gener) av vilka vi endast har ungefärlig koll på hur några tusen fungerar.

    Om vi dock gör samma kemiska experiment på oss själva som eskimåerna gjorde under tusentals år genom att inte äta kolhydrater – dvs. LCHF – så sjunker insulinnivåerna och vi hamnar garanterat i ett ketogent metabolt tillstånd vilket i klartext betyder att vi ”bränner fett” istället för kolhydrater och våra mer eller mindre skadade kroppar får tid att återhämta sig. Vi blir i de absolut flesta fall då av med många av våra akuta sjukdomssymptom inklusive all övervikt, högt blodtryck och andra indikatorer på att det inte står så bra till. Och detta gör vi utan att behöva plåga oss med att banta och gå omkring och vara sugna hela tiden.

    Verkligheten och därmed vetenskapen är helt enkelt på vår sida och varför detta verkar väcka så upprörda känslor kan man undra. Att läkemedelsbolagen blir upprörda kan man förstå när deras vinster minskar och även brödtillverkare och Dan Sukker förstås. Coca-Cola blir säkert purkna när försäljningen upphör. Men varför väcker det så starka känslor i vår närmaste omgivning när folk mår så bra? Om man knycker godispåsen för barnen är det kanske begripligt.

    Läkare och hela hälsovårdsapparaten med ambitionen att bota patienter borde förstås göra vågen istället för att motarbeta patienter som är inne på en kostomläggning. Man måste antagligen som läkare då ha blivit helt förblindad av läkemedelsbolagen för att inte kunna ta till sig de enorma hälsovinster som rapporteras kliniskt när överviktiga patienterna lagt om kosten till LCHF. Men fler och fler läkare vågar nu göra detta med tanke på att de inte längre behöver riskera sina legitimationer.

  2. 2
    Majoren says:

    Nu har jag läst. Gary Taubes är väldigt duktig på att skriva pedagogiskt och kärnfullt på ett populärvetenskapligt sätt.
    Artikeln är en knytnäve i magen på artikeln ”The fat trap”.

  3. 3
    Ethel Loberg says:

    Ethel Loberg says:
    8 januari, 2012 at 14:07
    Fantastiskt bra beskrivning av problemet Annika,

    jag önskar att Du kunde överföra detta som en föreläsning på cd-skiva som man kunde köpa och ge bort till ”nära och kära” som inte följer LCHF-debatten på datorn.

  4. 4
    Piltson says:

    Göran Sjöberg, rörande termodynamiken. Den andra huvudsatsen om energiomvandling är en elementär grundval för all fysik. Einstein menade att den aldrig kommer att kunna överflygnas av nya upptäckter. C.P. Snow skrev att den hör till det ofrånkomliga bildningsgodset för varje person som tillbringat lite tid på ett gymnasium.

    Så kan någon förklara för mig hur en fil.dr. i medicin kan hävda den långt nmindre väsentliga första huvudsatsen om energikonservering som gällande för separata, öppna system som tar emot bränsle och utför arbete. Flera sådana har medarbetat i Stephan Rössners lärobok ”Fetma” och utbildar ”dietister” med åberopende av den första huvudsatsen.

    Kan någon förklara hur det kan vara möjligt?

    Jag kan inte komma från tanken att det är fråga om öppet, medvetet och avsiktligt bedrägeri. Eller finns andra förslag?

  5. 5
    Piltson says:

    Och kan något förklara hur dessa personer kan tillåtas hålla på med detta utan att andra personer vid samma universitet griper in?

  6. 6
    Annika Dahlqvist says:

    Ethel, Att göra en föreläsning på en cd-skiva är ju en stor apparat.
    Du kan skriva ut min översättning och ge till dina nära och kära.
    Du kan också ge dem länken till ”Min Film” till höger i menyraden överst i min blogg. Där har jag spelat in mig själv.

  7. 7
    Piltson says:

    Härmed ett citat avsett att belysa vad jag nyss anspelade på:

    ”Från termodynamikens första lag kan man föstå att energi varken kan bildas eller förstöras. Överfört på människokroppen betyder det att varje obalans mellan energiintag och energiförbrukning visar sig som en förändring i kroppens energiförråd.” (Ingrid Larsson, ”Energibalans” i läroboken ”Fetma”, red. S. Rössner/A.K. Lindroos, Studentlitteratur 2007, sid. 75).

    Nu kan man tänka sig att sådant teoretiserande, hur tokigt det än må vara, kanske inte har så överväldigade betydelse. i praktiken. Men det vore en missuppfattning. Tanken ligger som tydligen orubblig grundsats under hela den konventionella synen på bekämpning av övervikt. Dr Larsson belägger själv detta i första meningen av ett annat bidrag i samma bok:

    ”En negativ energibalans är det fundament all viktnedgångsbehandling vilar på.” (sid. 243)

    Det är alltså av lärobok avsedd för utbildning av all slags svensk vårdpersonal.

  8. 8
    Göran Sjöberg says:

    Piltson

    Att ifrågasätta själva termodynamiken är i stort sett samma sak som att ifrågasätta att vi lever och existerar och det låter som en ganska stupid idé i mina öron.

    Men att hänvisa till termodynamiken – som ju inte går att säga emot – för att förklara att vi blir feta med tiden är för mig (och Gary Taubes) en minst lika stupid om inte en ännu mer stupid idé. Man kan lika gärna säga att man blir fet för att man lever och det är ju också hur sant som helst. Om man vore död skulle man förstås inte bli fet. Det vetenskapliga förklaringsvärdet är detsamma – dvs så nära noll det går att komma.

    Termodynamiken gör förstås att det inte går att ifrågasätta det elementära faktum att skillnaden mellan de kalorier som vi äter och de som vi av någon anledning gör oss av också innebär att vi antingen ökar eller minskar i vikt. Detta är helt enkelt ovedersägligt sant men det förklarar som sagt inte någonting och själva idén med en vetenskaplig teori är just att den också ska förklara ett fenomen.

    Men låt oss ändå ‘köpa’ Rössners överätningshypotes och logiskt argumenta med honom. (Min favorit!)

    Rössner:

    ”Orsaken till att du blivit fet som 60-åring är att du har ätit för mycket!”

    Detta låter ju dessutom väldigt förnuftigt och det är ju som sagt också teoretiskt sant.

    ”Du måste erkänna att du faktiskt vräkt i dig minst trettio kilo för mycket eftersom du har fettat på dig hela trettio kilo på trettio år! Du har med andra ord varit en glufs!!!”

    ”Och det betyder också att du vräkt i dig minst ett kilo för mycket mat varje år!”

    ”Förstår du? Ett kilo per år!”

    ”Alltså – häng med nu! Eftersom ett kilo är tusen gram och vi har 365 dagar per år så betyder det att du nästan har ätit tre gram för mycket mat per dag och om du nu äter tre mål per dag därför också nästan ett gram för mycket varje gång du äter!”

    ”Du hade altså bara behövt peta bort ett enda litet gram vid varje måltid så hade du varit lika slank som i trettioårsåldern!”

    ”Du kan inte snacka bort detta faktum för det är termodynamik – vetenskap förstår du!”

    ”Du saknar med andra ord helt karaktär! Att inte kunna peta undan ett enda GRAM per måltid – att du inte skäms!”

    Detta är den obrottsliga logiken i Rössners enkla överätningsresonemang om kalorier in och kalorier ut men det har som var och en förstår ingenting med verkligheten att göra. Med andra ord saknar hans teori helt förklaringsvärde.

    Och det är väl därför han misslyckats.

  9. 9

    Det här tyckte jag kändes märkligt? Någon som vet något mer om denna överproduktion av ekologisk mjölk och varför`?

    http://helahalsingland.se/halsingland/1.4267671-overskott-pa-ekomjolk

  10. 10

    Hasse:
    Jag tror att anledningen är väldigt enkel – Arla är inte intresserade av ekologisk mjölk eller att marknadsföra densamma. Minns du Bregotts alla begåvade reklamfilmer såsom ”Rast i Bregottfabriken” som gav intrycket att Bregott alltid framställdes av mjölk från svenska kor på grönbete? Så är det inte längre!

    Numera kommer smöret i bregottet till stor del från danska kossor som aldrig fått se dagens ljus utan föds upp på GMO-spannmål och soja. Ta med dig förstoringlaset till butiken och läs på Bregottförpackningarna…vid ”mjölkbrist” kan råvaran komma från Danmark. Enda undantaget hittills är Bregott Ekologiskt som hittills inte har denna skrivning.

    Hur svårt skulle det vara för Arla att göra reklam för ekologisk mjölk/mejeriprodukter? Inte särskilt! Men de är mer intresserade av att sälja mjölk och mejeriprodukter från billigare producenter i Danmark där korna plågas varje dag eftersom deras magar inte är anpassade för att äta spannmål och soja.

Speak Your Mind

*