Vilken kost motverkar diabetes?

Jag är medlem i Sv Distriktsläkarföreningen och får därmed tidningen Distriktsläkaren varannan månad.
I det senaste numret (nr 4 2011. Klicka på numret så kan du skrolla ner till artikeln i fråga) har Charlotte Erlanson-Albertsson skrivit en artikel om vilken kost som förebygger och behandlar diabetes (jag utgår ifrån att det gäller typ 2).
(Man kan fråga sig varför CEA har ombetts att skriva den artikeln. Hon har väl aldrig haft närkontakt med diabetiker? Hon arbetar väl med råttor och möss i laboratorier?
Nåväl, hon är i alla fall en representant för ”etablissemanget” så det är intressant att se vad hon skriver.)

Det ”handlar om att äta en kost som sänker blodsockret. Det handlar också om att minska kärlkomplikationer, som följer med diabetessjukdomen.”  (Fetstilmarkering gjord av  mig)
(Det låter som att blodsockret och kärlkomplikationerna är åtskilda. Ändå är det en gemensam insikt hos diabetesbehandlare att det är högt blodsocker som är den största riskfaktorn för komplikationer för diabetiker).
Sen skriver hon ”Kärlkomplikationer beror på höga blodfetter”. ”Höga blodsockernivåer och höga blodfettnivåer är ofta en följd av övervikt”
”Vissa personer är bättre på att förbränna kolhydrater, andra är bättre på att förbränna fett, beroende på genetiska faktorer”. ”Det bedrivs intensiv forskning för att ringa in de viktigaste generna för att bestämma vilken typ av förbränning som är favoriserad. Innan sådana gentester blir verklighet gäller försiktighetsprincipen med noggrann kontroll av den metabola situationen efter att kosten ändrats”
(Staplade floskler som vanligt. ”Efter att kosten ändrats”. Vilken koständring syftar hon på?)
Hon kommer fram till tre mål: 1. Att minska blodsockret postprandiellt (efter måltid), 2. Att minska blodfetterna postprandiellt, och 3. Att minska övervikten.

(Ad1. Hon är medveten om att blodsockret höjs av kolhydrater. Hon är medveten om att blodsockret kletar vid proteiner i blodet (glykering), tex hemoglobinet, och att detta utgör en inflammationshöjande mekanism.
Hon vet också att fruktos är mer glykerande än glukos, men tycker inte att detta gäller fruktosen i frukt, bara i tillsatt socker.

Ad 2. Att minska postprandiella blodfettsnivåer. ”Blodfettstegringen beror mest på mängden fett man äter… 20 g ger ingen blodfettstegring…35 g i en måltid ger tydlig stegring…100 g, som tillråds i LCHF, ger en tydlig och långvarig blodfettshöjning…” ”Kvinnor är bättre på att ta hand om  blodfetter…höga postprandiella blodfetter är därför vanligare hos män…”)

Sen följer en redovisning av de olika fetterna. ”Transfetter kallas också härdade fetter eller delvis härdade …” (Industriella transfetter ingår i härdade margariner, men margariner innehåller också annat än transfetter)
”Mjölkfetter… innehåller medellånga fettsyror och förbränns relativt snabbt, vilket gör att blodfettstegringen inte blir så kraftig” (Bra att hon har förstått att mjölkfetter är bra, oavsett blodfettstegring)

Ad3. Minska övervikt. Man ska äta mindre. ”En rimlig nivå är att äta 30% mindre” (Ska hon säga, den sannolikt naturligt smala kvinnan). Det ska ske genom att fylla tallriken med grönsaker. De kolhydrater man äter ska ha ett lågt GI.  ”…fördela makrofödoämnena över dygnet, så att kolhydrater äts på morgonen, protein till lunch och en moderat mängd fett äts till kvällen” Sockerhaltiga drycker tillåts inte (inkl juice).

”Höjningen av blodfetter beror på mängd och typ av fett.” Intressant här är att hon inkluderar smör i rekommenderat fett, men inte margarin.
Valet mellan margarin och smör uppges bli en individuell anpassning, beroende på om man får bukfetma av det ena eller andra. ”När det finns motsatta resultat gäller försiktighetsprincipen” (?!)

Proteinbalans: ”Protein är emellertid starkt inflammatoriskt och framkallar en oxidativ stress” (?!).
Hon rekommenderar Ekokött framför kraftfoderuppfödda kor.

Min kommentar: Artikeln innehåller så många staplade påståenden att det är svårt att veta vad jag ska kommentera.
Detta med blodfetter. Först och främst finns det inga bevis för att höga kolesterolvärden i sig ökar risken för hjärtinfarkt. Därmed slås fötterna undan för hela blodfett-kolesterol-hypotesen. Läs Uffe Ravnskovs böcker om detta. Detta förtar betydelsen av allt prat om vad som höjer blodfetter eller ej. Det är våra kroppar som är experter på hur mycket fett de behöver ha i cirkulationen. Lita på kroppen och ägna din möda åt att ge kroppen bra mat att arbeta med.
Det betyder naturliga råvaror som inte har passerat en kemisk teknisk matfabrik. Ge kroppen generöst av naturligt mättat och omättat fett. 
Kolhydrater: Var försiktig med hur mycket kolhydrater du utsätter kroppen för. Kolhydraterna orsakar inflammationer i kärlen, och intaget ska hållas så lågt att det inte höjer blodsockret och insulinet.
Detta är enkla och förnuftiga hållpunkter för en hälsobefrämjande kost.

Inlägget blev kanske rörigt, men jag har inte haft tid att bearbeta det tillräckligt. Hoppas att ní har överseende. Läs hennes artikel själva och kommentera. Fråga om det är någon av hennes påståenden som du undrar över.

Comments

  1. 1
    Helena Hesselmark says:

    SUCK. Jag tror att jag skall skicka en kopia av TV-programmet från den 12 september – Vetenskapens Värld till henne och en kopia av min blodsockerkurva och en kopia av mina labvärden, med blodfetter. Den lab.rapporten som fick prof. Berne att vara tyst i 14 sekunder.
    Helena Hesselmark
    diabetiker typ 0, sedan 4,5 år

  2. 2

    Å andra sidan börjar hon nu ändra inställning och då till nästan den hon hade för många år sedan då hon jämförde mättnadskänslan mellan två kostgrupper.
    Hamburgare och coca cola eller hamburgare och vatten. Reultat. Den senare gruppen var mätt längre.
    Efter det så har hon sedan kört konskvent efter SLV:s kostråd, men nu börjar det svänga igen.
    Har kanske att göra med SBU:s rapport som visade att nuvarande diabeteskostråd saknar evidens?

    Är nu en viss kost bra för metabolt drabbade så torde den även vara bra i förebyggande syfte!
    Inflammationsskapande kost bör undvikas eller minskas för dom flesta. 😉

  3. 3

    Ps, Helena. Du var jättebra i programmet! Tack för det.

  4. 4
    Lars Bern says:

    Det är en lång sorgeprocess som måste till innan det medicinska etablissemanget tagit sig ur fettskräcken och de felaktiga kolesterolhypoteserna. Synd bara att så många människor skall behöva lida och dö i förtid pga av vissa sk experters prestigeångest.

  5. 5
    Annika Dahlqvist says:

    Lars Bern, Hur lång sorgeprocess tror du att det rör sig om? Kan vi skynda på den på något sätt?

  6. 6
    Helena Hesselmark says:

    Från i vanliga fall initierat håll anges att det i Socialstyrelsens nya riktlinjer för kost till diabetiker typ 2 kommer att finnas 4 olika kostrekommendationer, varav LCHF är en.
    Jag vet inget närmare, inte vilka proportioner kh/fett/protein, viket vore intressant, men trots ovissheten kan vi väl vara försiktigt positiva och förberedda att rycka ut och hjälpa till så fort startskottet går.
    T ex måste ju då Nationella diabetesregistret arbetas om med utrymmer för fler kostalternativ och framför allt hur väl man följer det.

    Helena Hesselmark
    diabetiker typ 0

  7. 7

    Charlotte Erlanson-Albertsson skriver :

    ”Höga blodsockernivåer och höga blodfettnivåer är ofta en följd av övervikt”

    Men de överviktiga som äter LCHF får bättre, ja rent av bra blodsocker och blodfett nivåer, medans de är överviktiga och behöver inte går ner i vikt först, så hon har nog vänt på sambandet.

  8. 8

    Det är ju bara att använda kniven om vi får för mycket beläggningar. Läste just i dagens GP om olika sätt att skära bort oönskade kroppsdelar. Skrev om detta i dagens inlägg på http://www.fethalsa.wordpress.com

  9. 9

    Tack, Mats Lindgren, det där var intressant.
    Det llargör övertygande att även operationer kan vara ren symptombehandling snarare än ett sätt att kverkligen komma tillrätta med ett problem. Därmed ökades ökade min samling av frågor till läkare som dom inte vill eller kan besvara.

  10. 10

    Jag tycker hon låter lite mindre kategorisk än tidigare. Om det är så är det ett gott tecken!

  11. 11
    Joakim Bertell says:

    Jag kom inte så långt i läsandet utan att bli hungrig, i alla fall, om 4 veckor ska jag på diabeteskoll, den första på 4 år, nu ska vi se om smörstekta ägg och fläskkarré leder till ohälsa eller inte, att smöret snabbt går ut i blodet har jag märkt tidigare men inte fått bekräftat, kul att jag känner av det så väl, istället för att prata om snabba kolhydrater så är det intressant att prata om snabba fetter som verkar snabbt vid hunger och låga energinivåer. Sockerätaren kan ju snabbt öka sin energi med ett äpple eller en chokladbit, vad ska vi diabetiker ta till då det snabbt behövs energi? Dricka smält smör känns inte så aptitligt.

  12. 12
    Helena Hesselmark says:

    Varför behöver du snabb energi om du äter LCHF? Då har du väl jämn energi hela tiden?

  13. 13
    Joakim Bertell says:

    Har inte jämn energiåtgång hela tiden, dessutom jobbar jag skift.

  14. 14
    Kenneth Johansson says:

    Fett från kokosnöt kanske som snabb energi?

  15. 15
    Joakim Bertell says:

    Ren kokosnöt innehåller mycket socker tyvärr, får experimentera med lite olika recept.

  16. 16

    Annika, sorgeprocesser går inte att skynda på, de måste ta sin tid för att läka.
    Skrivet i all välmening

  17. 17

    Men Ninnan, Den här sorgeprocessen skadar människor. Så det vore bra om sjukvården och utvecklingen kunde skynda på lite.

  18. 18

    Annika! En intressant artikel i the Guardian från igår………… Världen börjar vakna så smått. Kan ske också den medicinska världen snart uppmärksammar att väckarklockan ringer för fullt.

    http://www.guardian.co.uk/society/2011/oct/10/diabetes-the-epidemic?INTCMP=SRCH

  19. 19

    Detta är en tidsskrift för läkare. Trots det skriver hon inte vad hon menar med blodfetter. Är det LDL, total kolesterol eller HDL? Är det triglycerider eller cholymikroner?

    Jag tror hon menar triglycerider, för de går alltid upp efter måltiden. Men de går långt mindre upp med mycket fett och med mycket kolhydrater. Se länken härunder och scrolla ned till figuren med triglyceriderna. Testad ett stort antal gånger under dygnet.
    http://diabetes.diabetesjournals.org/content/53/9/2375.long
    Om kolesterolet går upp efter måltiden, så är det vanligtvis HDL.

  20. 20

    Korrektion.
    Sorry. Jag menar, att de går långt mindre upp med mycket fett lite kolhydrater än med mycket kolhydrater och lite fett..

  21. 21
    ragnhild says:

    Sorgprocesser? – Jag tror denna typ sorgprocess kan skyndas på. Som jag uttalat förut. Ni förespråkare är för få tyvär! Jag säger så, då jag registrerar at föreläsningar som den senast i Bergen/Norge, tydligen skakade upp establissementet. Dom uttrycker sig inte als så tvärsäkert numera. MEN, raljerande motkrefter står på, ironiserar och motarbetar både i form av artiklar och reklam.

    M.a.o. trycket måste vedvara. Med kapasiteter som Espen Rostrup, Annika Dahlquist, Andreas Eenfeldt – bloggare som vågar stå för sina kunskaper, alla som kommenterar – bara på det sättet kan sorgprocessen skyndas på. INTE ge upp. Det handlar um våra barns hälsa – inte enbart dom som redan har blivet sjuka.
    M.v.h. 🙂

  22. 22
    Goran van Den Buske says:

    Ragnhild. Håller med – har också uppfattat ”man” inte är lika tvärsäker längre. Liksom LarsM påtalar inte heller Charlotte Erlanson-Albertsson är lika kategorisk…Och folkpartistdietisten EvaK har blivit aningen, snäppet ödmjukare…nja kanske ändå inte 😉

  23. 23

    @GvDB

    Droppen urholkar med tiden stenen……. även om det nu tar väldigt lång tid! 😉

  24. 24

    Söndag 23 okt 2011

    Vi kan nog alla vara överens om en sak. Evolutionen fortskrider mycket långsamt.
    Vilket betyder att förändringar i våra gener sker över miljoner år. Genforskare
    kan bekräfta vilka enorma tidsrymder som behövs för att förändra en arts kroppskemi och
    den mat den är anpassad till. Vi talar här om miljontals år med miljoner generationer.
    Tittar vi på oss människor kan vi konstatera att vi klättrade ner från träden för c:a 6 – 7
    miljoner år sen. Förändringar i klimatet gjorde det nödvändigt att dryga ut födan med
    vad stäpplandskapet kunde medföra. Vi lärde oss gå på två ben, vi lärde oss göra verktyg
    och samarbeta, vi lärde oss jaga, fiska samla bår och rötter. Omega 3 intaget ökade genom årmiljonerna våra hjärnor växte. Vi anpassade oss sakta till de nya förutsättningarna. Frukt
    bär rötter kött fisk blev vår kost genom årmiljonerna. Men för fem miljoner niohundranittio
    tusen år sen (5 990 000 ) uppstod jordbrukssamhället vi införde bl a mjölet till våra livsmedel.
    Mjölet o mjölprodukterna har sedan hela tiden ökat sin andel bland oss människor. De sista
    10 – 20 åren har mjölet exploderat som beståndsdel i våra livsmedel vilket dramatiskt har ökat
    vårt kolhydratintag ( omvandlas till socker i kroppen ) vilket antagligen bidraget till den våldsamma ökningen av bl a hjärt o kärl problem fetma diabetes som nu sköljer över västvärden. Räknar vi
    bakåt från när vi lämnade träden kan vi konstatera att under 99,83% av denna tid har vi inte frossat
    i de mängder kolhydrater som blivit följden under de senaste10 000 åren resp de senaste 10-20 åren. Att LCHF ligger rätt i genvetenskapen är väl ingen tvekan mer än för läkemedelsbolagen och livsmedelsproducenterna som är livrädda för att denna nya upplysta folkrörelse ska torpedera deras genom tiderna mest lönsamma mjölkko Statinerna. Därför gäller att till varje pris idiotförklara alla de
    som talar för LCHF och hota med döden för dem med kolesterolnivåer som överskrider den nivå som läkemedelbolagen själv fastställt.

  25. 25

    Sorry Jag vände i hastigheten fram o bak på siffror det ska naturligtvis vara att jordbrukssamhället uppstod för c:a 10 000 år sen. och att vi i 5 990 000 år levt utan mjölprodukter. I övrigt börjar LCHF bevisa sin styrka på alla plan. Inte minst för de med Diabetes 2

  26. 26

    aldrig mer fruktos! tack för att du håller fanan högt! http://monicasockerfritt.blogspot.se/2012/05/aldrig-mer-agavesirap-eller-fruktos.html

Speak Your Mind

*