Diabetes.doc skriver ett inlägg om kolesterolreaktionen av LCHF: Är du en kolesterol hyper-responder?
Diabetes.doc tycker att LCHF-are bör följa sina LDL-värden och dra ner på fettet och öka kolhydraterna om de får en höjning av LDL-kolesterolet.
Finns det verkligen vetenskapligt underlag för denna rekommendation?
Det borde ju vara en mycket angelägen forskning detta, och inte svårt att genomföra. Det är bara att jämföra hälsoutvecklingen mellan en grupp LCHF-are med normala kolesterolvärden med LCHF-are med högre LDL-värden.
Tills denna forskning är utförd bör vi inte rekommendera något alls angående agerande utifrån kolesterolvärden, utan lämna det till patienten att bestämma själv.
Uffe Ravnskov mailar till mig utdrag ur sin bok: ”Fett och kolesterol är hälsosamt”, kap 1, om denna fråga:
”Har människor olika kolesterolreglering?
Anhängarna av kolesterolhypotesen kommer säkert att hävda att jag tillhör den del av mänskligheten som är ”non-responders”, det vill säga att mitt blod inte reagerar på matens innehåll av kolesterol. Det är möjligt, men i så fall besitter de flesta människor denna egenskap. Det kan man utläsa av ett försök som utfördes av den holländska forskaren Martijn B. Katan och hans medarbetare.26
De holländska forskarna började med att ge 94 försökspersoner en kost med lågt innehåll av kolesterol i två veckor. Därefter följde två veckor med en kost som innehöll 500 mg mer om dagen (motsvarar ungefär innehållet i två ägg). Hos 23 av deltagarna steg kolesterolvärdet med mellan 11 och 42 procent, de kallades därför överreagerande (hyperresponders).
Hos de övriga förändrades kolesterolvärdet mellan -11 % och +4 %, och de fick benämningen underreagerande (hypo-responders).
Dessa två grupper deltog därefter i ett nytt tvåveckorsförsök av samma karaktär. Men denna gång förändrades kolesterolvärdet nästan inte alls och det fanns ingen skillnad mellan grupperna.
Forskarna blev naturligtvis förbluffade av detta oväntade resultat och bestämde sig därför för att göra ett tredje försök, nu med ett helt gram extra kolesterol dagligen. Den här gången såg det bättre ut. Kolesterolet steg hos de underreagerande med 9 % och hos de överreagerande med 16 %. Men det fanns många individuella variationer. ”Ganska många av deltagarna som var överreagerande i ett av försöken var underreagerande i ett annat”, skrev forskarna.
För att uppnå det man kallar en statistisk differens använde man det som kallas det ensidiga t-testet, en mindre sträng metod som används om man är säker på att ett experiment endast kan gå i en riktning. Här gick resultaten emellertid i bägge riktningarna och man borde därför ha använt en strängare metod, den tvåsidiga, men då hade man naturligtvis inte funnit någon skillnad. Det är inte heller särskilt vetenskapligt att fortsätta med sina experiment tills man får ett resultat som överensstämmer med ens teori, eftersom man om man håller på tillräckligt länge förr eller senare kommer att lyckas, tack vare tillfälligheternas spel.
Matens kolesterolinnehåll har uppenbarligen ett helt obetydligt inflytande på kolesterolvärdet. Förklaringen är att vår kolesterolproduktion regleras automatiskt efter omständigheterna. När vi äter mycket kolesterol minskar produktionen; äter vi för lite så ökar den.
Men även om kolesterolet skulle stiga något när vi äter mycket mättat fett eller kolesterol, så är detta inte särskilt intressant. Det är vad man inom den medicinska forskningen kallar för surrogateffekter. Den avgörande frågan är om mättat fett leder till åderförkalkning och hjärtkärlsjukdomar, och om man kan förebygga detta genom att ändra sin kost, till exempel genom att äta mindre mättat fett. I nästa kapitel ska vi se om detta stämmer.”
Hele kolesterolhysteriet er bare oppspinn! Forskerne har låst seg fast i den tro at kolesterolet fører til hjertesykdom, men det er vel så vidt meg bekjent aldri blitt bevist at kolesterol har noe med hjertesykdom å gjøre? Og ikke minst: er det ikke biologisk umulig at fett (spesielt mettet fett) gjør ”skade” på kolesterolet? Jeg tror heller at karbohydrater (inkl. sukker, stivelse) er synderen…
Det er skremmende å høre snakket fra korrupte leger/forskere og ikke minst statinindustrien som mener FLERE må ta statiner for å forebygge hjertesykdommer. Hvor er studiene som beviser at statiner har noen effekt? Jeg har ikke sett noen; snarere tvært i mot!
Egen erfarenhet:
Kollar kolesterolet varje år och åt tidigare lepitor. Gick över till LCHF, slutade med Lipitor och efter 4 månader kollade jag kolesterolet igen, då hade LDL-värdena ökat. Men jag höll ut med LCHF. Vid nästa koll, 6 månader senare var värden perfekta och fortsätter vara det. Så kanske ska man hålla ut ett tag, typ ett år eller så innan man dömer ut LCHF som alternativ till Lipitor.
Dags att åter ta en titt på sagan om Allopath, staden som kallade in en ’expert’ för att lösa sina trafikproblem. Analogierna med läkemedel och kolesterolhysterin är helt underbart tydliga.
https://www.mercola.com/townofallopath/index.htm
Annika: Vil det ikke være hensiktsmessig å være varsom og heller endre litt på fettkildene til de som får stor LDL-stigning? Enumettet fett fra avocado, olivenolje, rapsolje og endel typer nøtter senker jo LDL, omega 3 fra marine kilder kan jo også virke positivt. Et større inntak av slikt fett og mindre mettet fett fram til det er fastslått om det innebærer større risiko for de få det gjelder er kanskje fornuftig? Ketogen middelhavskost kanskje? 🙂 Bedre føre var tenker jeg, og det er jo uansett en liten gruppe det er snakk om, vi reagerer jo svært ulikt på maten vi spiser, noen tåler jo ”skrepmat” (enn så lenge), mens andre må være svært nøye med hva de spiser.
Eivind, Det finns ju inga vetenskapliga belägg för att mättat fett ger högre LDL, och att ett högre LDL ger större risk för hjärtinfarkt. (enligt Ravnskov, som har studerat detta), Det är bara en djupt förankrad omfattande myt.
För de personer som väljer att tro på det för egen del är det ok, men det är gravt oprofessionellt att rekommendera andra att minska på det naturliga mättade fettet av denna orsak.
Först vill jag betona att det är min uppfattning att de allra flesta mår bra och får också bra värden av en lågkolhydratkost.
Men, det finns också personer som får (oväntat) höga kolesterolvärden av kostomläggning. Jag tycker inte man ska nonchalera detta, särskilt inte om det är en person med diabetes och/eller hjärtsjukdom.
Det finns en hel del naturliga fetter som Eivind nämner som kan prövas för den som får högt kolesterol av mättat fett. Självklart ska man inte ta beslut bara på ett prov utan göra som Per A säger, avvakta och ta ett nytt prov efter ett antal månader.
Anders diabetesdoc, Finns det annat än anekdotiska exempel på att det är just de som får ett högre kolesterol under LCHF-kost som har större risk att få hjärtinfarkt? Om det finns anekdotiska exempel, hur många är de, utav de flera hundratusen LCHF-ätarna i Sverige idag?
Minns studien som visade att hjärtinfarktpatienter har lägre LDL än friska människor:
https://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ar-kolesterol-en-riskfaktor_3201249.svd
Forskning från 1980-talet jmf vegetarisk/icke vegetarisk kost, visar att veg. kost var sämre, den sänkte det ’goda’ kolesterolet, medan traditionell kost ökade det ’goda’ kolesterolet samt sänkte triglycerider.
”Symposium om FRN:s (Forskningsrådsnämnden) program för livsmedelsforskning 1980-1985” hölls 1986, och 1987 publicerades olika forskningsrön i rapporten ”Forskning kring maten, makten och människan”.
I denna rapport finns exv. ett forskninsprojekt/rapport som heter;
”Viktreduktion och ändring av kardiovaskulära riskfaktorer vid bantning med konventionell kost och lakto-vegetarisk kost. En jämförande kontrollerad studie- och lägesrapport.”, av; Lars Sjöström, Per Hallgren, Anna-Karin Lindroos, Medicinska kliniken, Göteborgs universitet och Marianne Sullivan, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Projektet startade 1984, och pågick vid tillfället för symposiet och det framgick att materialen skulle komma att följas under 3 år för att hela behandlingsresultaten (inklusive recedivbenägenhet) skulle kunna värderas. Projektet bistod med och studerade bantningshjälp till kvinnor över 80 kg, ett 50-tal valdes ut som hade liknande gällande ålder, längd, vikt, BMI, och därefter sattes två kvinnor – med liknande värden gällande bl.a. blodtryck, serumtriglycerider, serumcholesterol, fasteblodsocker, fasteinsulin, samt rökning och menstruation – i varsin grupp, antingen vegetarisk eller icke-vetarisk kost. Randomiseringen resluterade i två grupper som blev likvärdiga i avseende på alla väsentliga kardiovaskulära riskfaktorer.
Under behandlingsåret avslutade i förtid 5 och 4 kvinnor i vegetarisk resp. icke-vegatriska gruppen. Utplanad viktnedgång var för 20 respektive 22 kvinnor i vegetarisk resp. icke-vegetariska gruppen, vilka har omundersökts, med resultat;
Viktnedgång;
6,3 (står dock 6,0 i tabellen – vet inte vilken siffra är korrekt) +/- 3,6 kg (vegetarisk)
6,7 +/- 4,7 kg (icke-vegetarisk)
Så här skriver författarna;
”Ur biologisk synpunkt tämligen lika viktnedgång. Cholesterol har sjunkit något i vegariska men ej i icke-vegetariska gruppen. Sänkningen i den vegetariska gruppen förklaras emellertid delvis av en sänkning av alpha-cholesterol, dvs av det ’goda cholesterolet’. I den icke-vegetariska gruppen tenderar alpha-kolesterol snarast att stiga. Triglyceriderna sjunker i den icke-vegetariska gruppen och ändras ej i den vegetariska. Glukos, insulin och blodtryck sjunker ungefär lika mycket i båda grupperna. Hittills har således inga data erhållits som talar för att vegetarisk kost ger bättre viktnedgång eller gynnsammare påverkan av riskvariabler.”
Vad vi med säkerhet kan säga är att det är kroppen själv som från minut till minut bestämmer hur kolesterolet skall ligga. Alla aktiviteter och jämvikter i kroppen har som syfte att maximera överlevnad. Men när det rör sig om kolesterol skall vi uppenbart tro att organismen just för denna substans ökar jämviktkoncentrationen i syfte att ta död på sig själv. Vilket trams. Den som förfäktar något sådant måste också ny skriva utvecklingsläran.
ja, ja – då år det dags at köpa bok nr. 2 av Uffe Ravnskov: ”Fett och kolesterol är hälsosamt” 🙂
Så mycket okunskap samlat i ett och samma forum. Amazing. Årets förvillare är dig en värdig titel.
Hej! Jag är nog en hyperresponder. Efter ett år med LCHF har jag totalkolesterol på 10,3 och LDL på 7,7. Innan jag började med LCHF var mitt LDL 2,6. Nu funderar jag på ifall jag ska modifiera kosten lite grann för att minska LDL nivån. Vad tror ni om detta? Bör man ignorera så höga nivåer? Jag är helt med på att ett högt kolesterol inte är så farligt, men betyder det att det kan vara hur högt som helst?
Jag glömde skriva att jag har diabetes typ 1.
Jonas M, Vi vet inte om ett förhöjt kolesterol hos dig ökar risken för hjärtsjukdom? Diabetiker med högre kolesterol har inte ökad hjärtrisk än de med lågt kolesterol. Snarare tvärtom. Läs Uffe Ravnskovs böcker.
Men du skulle i alla fall kunna testa med en kost med något mera långsamma kolhydrater och något mindre fett, och sedan se om kolesterolvärdena har ändrat sig. Rapportera hit om hur ditt HbA1c och dina kolesterolvärden ändrar sig med denna kostmodifikation. Testa efter ca tre månader.
Tack för svaret. Jag återkommer om ett tag och berättar hur det går. Nu är mitt HbA1c 41 och det är ju mycket bra. Jag sänkte med ca 15 enheter genom LCHF och har ändå inga problem med känningar. Vi får se hur det går när jag äter mer kolhydrater.