Vilken diabeteskost är bäst?

Bosse Zackrisson skriver idag om Socialstyrelsens nya råd vid diabetes.

De alternativa kosterna är
1. Tallriksmodellen
2. Medelhavskost
3. Icke strikt lågkolhydratkost med  30-40 E% kh.

Alla tre har enligt SoS ett visst begränsat stöd i vetenskapen.

Som en jolle efteråt nämns att de diabetiker som önskar följa en LCHF-kost också ska få stöd i detta av diabetesteamet.

Alla måste förstå att någon av dessa fyra kostmodeller är den bästa för de flesta diabetiker.  Kanske diabetesforskarna också så småningom inser att de måste forska på att jämföra dem, och inte fortsätta med sina skygglappar.

Comments

  1. 1

    Vi har börjat betrakta denna kompromiss som en stryktipsrad i kommentarerna på min blogg. Lite märkligt kan tyckas att inte den paleolitiska kosten finns med på listan. Där finns det faktiskt jämförande studier på diabetiker. Inte så många visserligen, och ganska korta. Den paleolitiska kosten har i vart fall visat sig bättre än traditionell diabeteskost i dessa studier.

  2. 2

    Som jag skrev på Bosses blogg; det som är bäst undersökt är blodsockervärdenas påverkan på hälsan. På senare tid pekar mycket på att postprandiala värdena är viktigast. Blodsockret får inte stiga för mycket efter en måltid. Att då komma med generella kostråd på det sätt som beskrivs verkar helgalet. Läkare och dietister skall hjälpa patienterna hur de själva kontollerar sina blodsockerkurvor och lär sig vad de kan äta. Den stora gruppen lär hamna på någon slags lågkolhydratkost med detta vetenskapliga sätt att hantera sjukdomen. Svepande formuleringar om medelhavskost eller tallriksmodeller ger inte patienten det minsta stöd. Skandalöst om man landar där!

  3. 3

    Lyckligtvis verkar min diabetessköterska helt acceptera att jag äter LCHF… eller så har hon insett att jag är en envis patient som tar reda på saker själv.
    Räknar sällan numera, men gjorde en ordentlig koll på mitt matintag idag och hamnade på 10% kolhydrater (30-40 gr)…och då har jag mkt bra värden hela dagen… till skillnad om jag fuskar då det blir upp och ner direkt.

  4. 4

    Lite OT kanske men Ingemar Gröön från brödinstitutet har en artikel i Svd http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kostextremister-hot-mot-folkhalsan_6392407.svd Han skriver bl.a
    ”Kostextremister som förespråkar livsmedel med högt fettinnehåll bidrar till att missuppfattningar och myter sprider sig. Det försvårar för konsumenterna att äta rätt och få i sig det de behöver för att må bra”

  5. 5
    Anders S says:

    Man kan sammanfatta Ingemar Grööns artikel: ”Ät mindre – ät mindre bröd!”

    Brödinstitutets egen Bagdad-Bob, motsvarigheten till propagandaministern Mohammed Saeed al-Sahhaf, har varit i farten ett tag:

    http://www.brodinstitutet.se/index.asp?page=2&aktuellt_id=139

    Här är han på Annika Dahlqvists gamla blogg för två år sedan:

    http://blogg.passagen.se/dahlqvistannika/entry/ordmagi_och_okunskap_orsakar_onödig

  6. 6

    Inte så konstigt att den som jobbar som sakkunnig inom bröd, kost och hälsa på Brödinstitutet höjer brödet till skyarna. Det var ju de som låg bakom reklamkampanjen om 6-8 brödskivor om dagen, som alla trodde att Socialstyrelsen rekommenderade.
    Tänk att kalla oss som förespråkar naturlig mat för Kostextremister… De är väl då Brödextremister.
    Visst är det konstigt att en så seriös tidning som SvD tar in sån här gallimatias..

    Jag äter betydligt mer vitaminer, mineraler och antioxidanter nu, när jag lägger till grönsaker till min mat istället för bröd och pasta. Förutom mer värk nu vid regnväder, har jag annars inte mått bättre i hela mitt snart 50-åriga liv. Välmåendet kom när jag slutade äta gluten och för mycket kolhydrater, som gjorde att mitt blodsocker for som en jo-jo , upp och ner.

  7. 7

    Brödinstitutet har vi bekantat oss med tidigare i den här bloggen vill jag minnas:
    http://annikadahlqvist.com/2011/05/31/brodinstitutet-gar-till-attack-mot-myter-om-brod/

  8. 8

    Den här insändaren fanns i Södermanlands Nyheter när jag var i Gnesta förra månaden. Mycket läsvärd.

    ”Fett fläsk har ingen dött av

    En klick smör. Morfar var en strävsam bonde med ­valkiga ­nävar och framtung mage. ­Födelseattesten visade en man som föddes under första världskriget och som ­beredskapssoldat upplevde det andra. Han ­tillhörde en generation som gick ut i ­arbetslivet redan som tonåring.

    Under hela sitt långa liv arbetade han hårt, åt det som ställdes fram på bordet och lämnade ­aldrig en smula kvar på tallriken. Han tuggade köttbiten rakt av med dallrande fett, knastrande brosk och senor. Han försåg sig av julskinkans bortskurna fettrand som vi ­andra runt bordet lagt på tallrikskanten. Mjölken, som han drack flera glas av varje dag i stora klunkar, skulle vara från den röda förpackningen. I affären spanade han efter grädde med kort datum. Inte av snålhet utan för att den fungerade bättre när han vispade eget smör. Hårt smör som han ­saltade rejält och bredde på smörgåsen i tjocka lager.
    När lightprodukterna invader­ade kylskåpen och myndigheter varnande pekade på fettinnehåll i varje livsmedel fortsatte morfar envist att mumsa fett.

    Vi, den betydligt yngre ­generationen, de självutnämnda dietisterna, ­skakade på huvudet och suckade något om okunskap medan han underfundigt alltid ­svarade att ”fett fläsk har ingen dött av”. I dag, när dieter som GI och LCHF satt krokben på tidigare kostråd kan jag önska att morfar fått uppleva hur trenden vände och att vi fick krypa till korset med ett hederligt paket smör i näven. För fem år sedan dog morfar. Han avled stilla i hemmet två månader före sin 90-årsdag. Teorin om att ”fett fläsk har ­ingen dött av” höll han stenhårt på ända in över slutmålslinjen.

    Madeleine Larsson”

  9. 9

    Bröd höjer mitt blodsocker mest av det som vi inte bör äta. Faktum är att en bakelse nästan är bättre än en fralla. Kanske beror på grädden, men så funkar det för mig i alla fall.

  10. 10

    Middelhavskost (mindre karbo fra brød, potet, ris og noen steder pasta, lavere GI, mer enumettet fett, fisk, grønnsaker og fete meieriprodukter) er det forsket endel på ift diabetes og kommer alltid ut betydelig bedre enn fettfattig karbokost (eks Shai). Lavkarbo er det desverre ikke forsket like mye på ift diabetes, men de få studiene jeg har lest viser at det naturlig nok er overlegent fettfattig.

    http://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa0708681
    http://www.theheart.org/article/1137385.do (forebygging med mer fett ala middelhavskost)

  11. 11

    Lena Ka. Jag undrar hur mycket de olika rågbrödssorterna som bakats med surdeg höjer blodsockret? Rallarhalvor och efterugnslimpa t. ex. Jag har hört att det ska vara samma skit som allt annat bröd. Men jag har också hört att surdegsbröd inte höjer blodsockret. Det vore synnerligen intressant att veta hur blodsockret reagerar på dessa kommersiella produkter. De kanske, eventuellt kan vara ett alternativt bröd, som går att äta. Det vore också intressant att veta hur kroppen reagerar på en äkta hembakad, efter konstens alla regler, Surdegslimpa?

  12. 12

    Georg W. Det höjer blodsockret lika tycker jag. Nu äter jag bröd väldigt sällan. Ett Finncrisp eller vanlig knäcke bit höjer inte så mycket, men de väger ju inte så mycket heller. 1 st Finncrisp tror jag är kolhydrater och ett trekantsbit knäcke ca 6kh, medans en limpmacka eller fralla med eller utan råg är ca 25-60 kolhydrater.
    Men min erfarenhet är att jag får ta mer insulin för de kolhydrater som finns i bröd än det som finns i rent socker.
    Någon som begriper detta???

  13. 13

    Finncrisp där skulle det stå 3 kolhydrater.

  14. 14

    Brödreklam i SVD på BRÄNNPUNKT – brännande. Fingerad reklam i form av debatt samt fult angrepp på moderna forskare som ”Kostextremister”. Ska vi nu tillbaka till 6-8?
    Läs blogginlägget: http://bengtingerstam.wordpress.com/2011/08/17/brod-annons-i-svd-brannpunkt-brannande/

  15. 15
    mats olsson says:

    ny sida för mig det här. typ 2 diabetiker sedan 15 år. Fuskade häromdagen och käkade en semla med mandelmassa (socker) vitt bröd och mycket grädde. Till min förvåning gick sockret inte upp. Kan det alltså vara så att all grädde dämpade effekten av det vita giftet ? skippar ändå även fortsättningsvis semlor
    undrande

  16. 16
    Professor Göran says:

    mats olsson Skrev:

    skippar ändå även fortsättningsvis semlor

    Det verkar klokt!

    Alla är vi olika men min hustru som är allvarligt T2 blir omedelbart allvarligt sjuk om hon skulle våga sig på något sådant som en semla. Hon tar i och för sig inga mediciner men har om hon sköter sig strikt som hon nu oftast gör är blodsockervärdena på morgonen runt 5.

    Diabetes är verkligen en lurig sjukdom men om man ger tusan i alla kolhydrater ligger man nog bättre till i det långa loppet skulle jag misstänka. Men det är inte lätt att avstå från allt godis. Nyss bakade vi LCHF-bröd som är fantastiskt gott men även där smyger sig kolhydraterna in om än i blygsam omfattning via mandelmjölet och andra nötter.

  17. 17

    mats olsson Skrev:

    Till min förvåning gick sockret inte upp.

    Tror väl inte att grädden hade någon positiv effekt.

    Hur medicinerar du?
    Hur snabbt kollade du blodsockret efter att du svalt semlan?

  18. 18
    Annika Dahlqvist says:

    @ 15 mats olsson:
    Problemet med socker (fruktos) är inte att det är direkt blodsockerhöjande, utan att det skadar levern så att vi blir mera insulinrsistenta, och försämrar blodsockerkontrollen på sikt. Så det socker man äter kan höja blodsockret om två veckor eller två månader.

Speak Your Mind

*